Om mig

En blogg för oss som inte överlever utan böcker och som hellre skulle ta med en boklåda än tändstickor till en öde ö. Jag har jobbat länge som lärare men sadlat om till bibliotekarie och inte ångrat mig en sekund!

tisdag 8 mars 2022

 Nu vill vissa familjemedlemmar att jag ska förtydliga det här med att jag är trött på gubbar. Som jag förklarade hemma vid lördagsmiddagen, det är inte gubbarna i familjen och andra närstående som gör mig matt och uttröttad utan det är till exempel Putin, Trump och Bolsonaro och tja, ni fattar...

Besöket i lördags på puben var mycket trevligt. När jag väl lyckats locka iväg sällskapet på ett par öl, vilket har tagit mig ett år ungefär,  så fick de feeling och hade nog kunnat sitta där och filosofera hela kvällen men då hade vi två tolvåringar hemma som behövde middag så de fick lov att åka hem med mig igen efter ett par timmar. Men kanske kan jag få med mig dem snart igen.

Till helgen blir det kalas, både en 42-åring och en 17-åring ska firas.

 I samma takt som marken tinar fram så tinar mina vårkänslor och jag känner att jag vill göra roliga saker. Efter att känt mig deppig och låg några dagar så är jag tillbaka till mitt glada jag, fast jag har fortfarande inte tagit mig iväg och tränat till min sons förtrytelse. Nästa vecka påstår han att han ska möta mig vid bussen och personligen se till att jag inte missar att gå in på gymmet. Det är ingen pardon!

Jag har läst en bok som gjorde mig helt upprymd, trots att den var mycket sorglig och tragisk emellanåt. "Höga visan på Palermovägen" är en debut av Anette Bjergfeldt. Det är familjeskröna av den bästa sorten och jag tänker att det här är en författare som njuter av språket och att svänga sig med ord. Och hon gör det så bra! Jag kunde inte sluta läsa samtidigt som jag inte ville att det skulle ta slut. 

Esters morfar Hannibal blev en gång i tiden kär i den ryska cirkusflickan Varinka. Han lyckades locka henne till Köpenhamn och huset han köpt på Palermovägen. Han drömmer om att fylla huset med barn, böcker, poeter och musik. Men Varinka vill helst bara spela på hundar. Ester vill måla och ser allt i färger medan hennes tvillingsyster Olga vill hitta den stora kärleken samt sjunga. Vi får göra besök på den ryska cirkusen, i Paris operaliv och i den svenska skärgården ocht annat. 

Det är kärlek och sorg, lycka, livsglädje, krig och kålsoppor. Jag så mycket ryms i den här historien och jag njöt varenda sekund!









Inga kommentarer:

Skicka en kommentar