Om mig

En blogg för oss som inte överlever utan böcker och som hellre skulle ta med en boklåda än tändstickor till en öde ö. Jag har jobbat länge som lärare men sadlat om till bibliotekarie och inte ångrat mig en sekund!

torsdag 27 december 2018

God fortsättning

Nu töar det i stället för det kalla vinterväder vi hade när vi kom. Men det är fortfarande gott om snö. Idag har alla barn och deras pappor varit ute i timmar, byggt snöfästning och haft snöbollskrig. Sparkföret går inte att klaga på heller. Lite is, lite snö och inte sandat.
Redan på juldagsmorgonen tog mitt garn slut till islandströjan så nu kan jag inte sticka mer förrän jag kommer hem igen. I stället hittade jag ett nystan bomullsgarn så jag har virkat en disktrasa i stället. Det behövs alltid.
Denna jul går i lekens tecken. Jag kommer inte ihåg när kusinerna lekte så mycket ihop. Igår körde de igång en lek efter middagen som inte tog slut förrän halv ett i natt! Hjärtat blir varmt när man hör tjattret, ser konstiga utklädda personer parera förbi på väg någonstans och ser de glada ögonen. Vissa av kusinerna är ju numera tonåringar och då gläds man ännu mer åt att de fortfarande har leken i sig.

Jag har läst färdigt "Änglarna dansar i gryningen" av Camilla Davidsson. Det är den tredje delen i serien om Emma, den utbrända karriärkvinnan som kämpar med sina inre demoner, krav på sig själv och  dåliga relationer genom att bland annat vandra pilgrimsleden i Spanien. I tredje boken befinner hon sig dels hemma i Stockholm med pojkvännen Alex, ytterligare en i raden misslyckade relationer, dels på Gotland där hon lärt känna Harriet samt läkaren Olle som Emma är djupt förälskad i.

Just nu läser jag den fjärde och sista (vad jag vet) delen som heter "Sånger i skymningen". För att få ordning på sina känslor och hitta en strategi inför framtiden beger sig Emma åter ut på pilgrimsleden. Men bara några dagar in i vandringen får hon ett telefonsamtal som får henne att avbryta och åka raka vägen hem...

  

söndag 23 december 2018

God jul på er!
Vi anlände till -27 grader, snö och fullmåne igår kväll. Resan gick mycket bra. Tåget gick exakt i tid och likaså bussen från Östersund.
Jag började sticka på en islandströja på tåget. Tyvärr råkade jag snurra ihop det redan på första varvet så efter en halv decimeter fick jag repa upp och börja om. Det är så typiskt.
Idag blir det julfirande för hela slanten. Lite varmare är det idag, bara -16 grader. . Jag är genomförkyld fortfarande och har inte sovit så bra. Men man kanske kan ta en liten tupplur under dagen. Nej nu kommer mitt barn med sin julstrumpa (eller julörngott snarare).

Bildresultat för bokgranar

onsdag 19 december 2018

I sällskap med kor och en kanin.

I söndags började jag få lite ont i halsen, inte så konstigt med tanke på att jag var hemma och vabbade en dag förra veckan så jag visste att det var förkylning i farten. I måndags kände jag att det nog var en snuva på gång och igår blev jag sämre för varje timme som gick. Inte kul när man jobbar kväll. Så idag är jag hemma och tycker synd om mig själv. Kaninen tycker att det är ett trevligt initiativ och min son gjorde allt i sin makt för att få stanna hemma i dag och "VAM-a" (Vård Av Mamma). Han till och med hittade på en liten sång som han trallade runt med i morse; "Jag ska Vamma med mamma..." Nu kunde han inte övertyga mig utan fick så vackert trava iväg till den sista skoldagen före julavslutningen. Jag är ganska säker på att det varit lite extramys i klassrummet idag, så det är nog inte synd om honom. Min plan är att denna hemmadag ska räcka och att jag ska jobba imorgon igen. Vi får väl se hur det går.

Jag har läst ut två böcker idag i alla fall.

Under vintergatans alla stjärnor (inbunden)
 "Under Vintergatans alla stjärnor" av Camilla Davidsson är första delen i serien om Emma som är 31 år, bor i Stockholm och sedan flyttar till London för att komma närmare mannen hon är kär i, Eric. Både i Stockholm och London gör hon fantastisk karriär men det går mindre bra med Eric. Emma är ytterst nära att gå in väggen. Trots att hon känner ett flertal symtom och blir varnad av människorna runt sig så är det som att hon inte kan stoppa sig själv. Men så får hon en dag nog och inser att hon måste byta inriktning, bryta mönstret. Hon beslutar sig för att gå den berömda pilgrimsleden Camino de Santiago de Compostela i Spanien. Det blir både en yttre och inre resa, intressant att läsa om tyckte jag.
Nu råkade jag läsa del 2 i somras

Pensionatet vid världens ände (pocket) men jag tyckte inte att det gjorde så mycket. Nu ska jag ge mig på del 3.

Den andra boken jag läst idag är den helt fantastiska "Kornas hemliga liv" av Rosamond Young.

Kornas hemliga liv (inbunden)

Den som läst min blogg vet att vi har en kanin med betydligt större personlighet än kroppshydda. Min övertygelse är att det djur som får utrymme, kärlek och rätt omvårdnad utvecklar sin personlighet. Det spelar ingen roll vilket djur det är. Den här boken bevisar det påståendet. Rosamond Youngs bok är ett inlägg i debatten om djurhållning men också en kärleksförklaring till alla djur och kor i synnerhet. Hon berättar om djuren på sin gård. Ända sedan 60-talet då hennes föräldrar ägde gården så har inställningen varit att korna, fåren och hönsen, och alla andra djur, ska få leva sina liv på bästa sätt utifrån det de mår bäst av. I boken får vi följa alla de personligheter som bor på gården, lära känna dem och deras egenheter.
Jag är uppvuxen med historier om kor och andra djur som min farmor och farfar hade och dessutom känt en del av dem och vet att man aldrig ska undervärdera en kos intelligens.
Jag kan bara säga: LÄS!!!!


tisdag 18 december 2018

Ungdomsfantasy av Victoria Aveyard


1. Röd drottning

2. Glassvärdet

3. Kungens fånge

4.Krigsstorm (kommer 2019)

Författare: Victoria Aveyard

Röd drottning (inbunden) Glassvärdet Kungens fÃ¥nge (inbunden) Krigsstorm

Det lilla bageriet på strandpromenaden Jenny Colgan

Feelgood-serien om Polly som flyttar till en liten fiskeby när allt gått åt skogen i stan.



1. Det lilla bageriet på strandpromenaden

2. Sommar i det lilla bageriet på strandpromenaden

3  Jul i det lilla bageriet på strandpromenaden

Författare: Jenny Colgan



Det lilla bageriet pÃ¥ strandpromenaden (inbunden) Sommar i det lilla bageriet pÃ¥ strandpromenaden (pocket) Jul i det lilla bageriet pÃ¥ strandpromenaden (pocket)

söndag 16 december 2018

En vecka kvar av terminen. Åh, vad skönt det ska bli med jullov! Vi är slitna, förkylda och trötta.
I fredags var vi i Stockholm på Södra teatern och såg "Mammas Nya Kille- firar jul på måfå" Det var roligt och trevligt och trots att jag nästan alltid blir så trött när jag är ute och vimlar efter mörkrets inbrott så var det väl värt det.

Jag vill tipsa om Lundströms bokradio där de pratar om årets bästa barnböcker. Jag känner mig rätt nöjd med att jag hade koll på nästan alla böckerna och har köpt in dem till biblioteket.

I senaste Norrlandspodden pratade de också om böcker, nämligen Augustprisvinnare. Där kan man också få bra tips med Norrlandsanknytning.

Vi har köpt sista juklapparna i helgen. Många böcker blir det... Om man inte vill bidra till konsumtionssamhället men ändå ge varandra juklappar så är ju faktiskt en bok bland det bästa tycker jag. Och när man läst sin presentböcker kan man skicka dem vidare till någon annan som kanske också vill läsa. Kanske är jag inte helt objektiv i den här frågan, men ändå övertygad om att jag har en poäng.


lördag 15 december 2018

Tro det eller ej, men nu är det lite vitt på marken här utanför. Kaninen har plötsligt bestämt sig för att han kanske är en utekanin trots allt och väljer att stanna ute länge på morgnarna. Sedan har han förstås ingen förståelse när vi går på jobbet och han tvingas att vara ute. DÅ är han som mest sugen på att vara inne. Vi smygstartade julen med gran redan förra helgen. H är väldigt julinspirerad i år och kunde inte hålla sig från att klä granen. Vi har lyckats hitta en riktig Disneygran; perfekt rundad och yvig. Speedy flyttade genast in under den. Plötsligt började han dricka vatten också ur julgransfoten i stället från ur vattenkoppen som stod precis bredvid. Min teori är att han ligger där och låtsas att han är en vildkanin i skogen som dricker ur en lite sjö.
Jag skulle kunna skriva en rolig bok om honom...
Nu är det en knapp vecka till jullov för vissa av oss. Jag kämpar in i det sista och jobbar den 22 december, men det är okej. Förra året var min sista arbetsdag den 23 december. Det ska bli skönt att få byta miljö, slappa och umgås med familjen. Vi firar i Jämtland och förhoppningsvis ligger snön kvar som är där nu.

"Hjärtats skafferi" av Ruth Reichl är en mysbok jag varmt rekomenderar som julläsning. Det känns nästan tråkigt att jag redan läst den själv.
Billie är en tjej, som efter ett trauma, lämnar sin familj och åker till New York. Hon har ett fantastiskt luktsinne och ett stort intresse för mat. Hon får jobb på den ikoniska mattidningen Delicios! Redaktionen och människorna runt omkring blir hennes vänner och hon börjar trivas med livet igen. Men, så läggs tidningen ned och allt ställs på ända. Billie får för en tid jobba kvar för att svara på läsarmejl. Ensam på tidningen hittar hon av en slump mystiska brev. Ett mysteriun sätter igång.
En stor del av boken, åtminstone i början, var smaker, dofter och mat. Jag var hungrig i två tredjedelar av den! Mer än en dag har jag suttit på bussen och läst med högt kurrande mage, vare sig jag just ätit något eller inte. Det bara låter så fantastiskt gott när de olika maträtterna och ingredienserna beskrivs.Ingen bok för den som vill banta med andra ord. Faktum är att jag blir hungrig nu när jag tänker på den. Kanske jag ska gå och ta mig en liten macka

 Bildresultat för hjärtats skafferi

lördag 8 december 2018

När jag var liten hade jag vissa ställen som var mina skattkammare. Ett sådant ställe var på övervåningen hos min farmor. Mot väggen hade hon sparat ett antal årgångar med gamla Saxonstidningar. Om jag inte har helt fel, och om jag har det, får någon rätta mig, så var Saxons det som senare blev Året Runt? I Saxons kunde man lära sig en massa matnyttigheter. Där fanns artiklar om spännande människor, Hollywoodstjärnor från alla möjliga tidsperioder och mycket annat. Under många år kunde jag nästan allt om Danny Kay, Marilyn Monroe, Kathryn Hepburn och jag misstänker att jag fortfarande vet mer om kända människor på 1940-talet än vad jag vet om nutidens kändisar. Kanske var det där mitt stora intresse för människor grundlades. Där satt jag, ihopkrupen vid det lilla vindsfönstret i timmar med en stor trave gamla tidningar, hörde farmor vissla för sig själv i köket, medan jag sög i mig alla de de spännande livsöden som presenterades. 

När jag tänker tillbaka på mig själv som satt där, så är det kanske inte så konstigt att jag fastnade direkt för Kalle Linds bok ”Snedtänkt, Boken som handlar om det inga andra böcker handlar om”.  Kalle Lind är en journalist och författare som älskar att gräva i historien lika mycket som jag. ”Snedtänkt” är från början en podd där han, tillsammans med olika gäster pratar om olika fascinerande livsöden eller företeelser som för de flesta är bortglömda. Jag har fått en helt ny bild av det Sverige som fanns innan jag föddes och när jag växte upp efter att ha lyssnat och läst.  Boken består av guldkornen från podden. Den är tjock men man måste inte läsa hela om man inte vill, utan det går utmärkt att välja det som intresserar en.

 Bildresultat för snedtänkt
December kan gärna få smyga förbi, med mysljus och pepparkakor. Utan stress, hets och stora känslor. Ändå har den veckan bestått av just de sakerna. Både roligt och sorgligt har det varit, men nu är det söndag och vi har ett mysigt adventsfika med våra syskon med familjer att se fram emot.
Jag och H har bakat pepparkakor och Chocolate Chip Cookies som vi ska bjuda på.
När vi bakade bad H att
-snälla mamma, nästa jul kan vi väl baka Chocolate Chip Cookies igen...?
-Det kan vi ju baka när som helst, säg bara till så gör vi det tillsammans, svarade jag.
-Va! är inte det en julkaka? undrade han då.
Så, okej, jag är ingen bull- och kakmamma kanske.  Det händer nog  mest till jul att jag, under viss påtryckning, sätter igång och bakar något. Och i ärlighetens namn är det oftast bara pepparkakor av köpt deg. Men nästa gång måste vi nog göra vår egen pepparkaksdeg eftersom det verkar helt omöjligt att hitta sådan utan Palmolja. Jag har hört att det lär ska finnas på City Gross, men det är en bit att ta sig kan jag tycka.

Idag presenterar jag två noveller igen.

Bildresultat för Juan-les-pins beijer Bildresultat för en dåres anteckningar

Sandra Beijers "Juan-les-Pins" handlar om tjejgänget som har fått löfte om att få åka iväg på sommarlovet, bort från skolan där niorna gömmer snorkråkor i brödet (kan vara det äckligaste jag läst under hela 2018), killarna som mobbar dem och känslan av att inte duga , att inte vara någon. Som jag sagt förut, ibland är en novell vad man orkar med när berättelsen är för grym eller obehaglig. Kanske inbjuder novellformen till att koncentrera historien.

Klassikern "En dåres anteckningar" av Nikolaj Gogol gjorde också aningens ont att läsa. Aksentij Ivanov är en obetydlig tjänsteman, kär i chefens dotter. Genom hans dagbok får man följa hur hans värld och verklighet skruvas allt mer och han tappar greppet. Jag förstår att det finns många analyser av denna text så jag tänker inte ge mig in i någon längre utläggning. Men, T säger att han läst den för länge sedan, så jag ska diskutera den med honom.

onsdag 5 december 2018

Nu är biblioteket ommålat. Hela veckan har jag samsats med ett gäng målare, smugit omkring i mörker eftersom de kopplade ur belysningen redan första dagen, trängts bland hyllorna då det på något konstigt sätt gång på gång visat sig att jag behöver något precis bakom eller framför det ställe där killarna just ställt sig och börjat jobba. Ibland har jag börjat gå mot en hylla för att hämta något eller ställa upp en bok och sedan gjort en loop och vänt för att de inte ska bli galna på mig för att jag är i vägen då jag upptäckt att de hunnit flytta från ett ställe till ett annat.
Mesta tiden har jag suttit , i den fruktansvärda röran, inne på det pyttelilla kontoret och försökt jobba. Där har det dessutom funnits lyse.
Några inofficiella dörrleveranser har det också blivit. Biblioteket har varit helt stängt i drygt två veckor. När låntagare har hört av sig och fint frågat om det funnits någon möjlighet att komma förbi och hämta reserverade böcker så har jag smugit ut dem vid dörren, om jag funnits på plats.

En lättsam och lite egensinnig bok är "Presidentens hatt" av Antoine Laurain. Året är 1986 och vi befinner oss i Paris. Gräsänklingen Daniel Mercier passar på att gå ut och äta på restaurang dagen innan hans fru och son ska komma hem efter att ha varit bortresta. När han sitter där kommer plötsligt och oväntat presidenten Francois Mitterand in med sina män och sätter sig vid bordet bredvid. Efter att ha ätit lämnar presidenten restaurangen, men glömmer sin hatt. Daniel Mercier tar på sig hatten när han går. Hatten ger honom en helt ny känsla som får honom att ta drastiska beslut och handla på oväntade sätt. Hatten vandrar vidare och vi får följa de olika människorna som bär den. Alla påverkas av den och styr in deras liv på nya stigar. Jag blev aningens nyfiken på Mitterand när jag läste och ska nog ta reda på lite mer om honom.


Presidentens hatt

Decemberdikten

Det får bli en Tomas Tranströmer-dikt den här månaden. Jag skulle lätt kunna välja hans dikter varje månad, men lite variation behövs ändå kanske...
Dikten som jag valt kommer från samlingen "Sorgegondolen".

Midvinter

Ett blått sken
strömmar ut från mina kläder.
Midvinter.
Klirrande tamburiner av is.
Jag sluter ögonen.
Det finns en ljudlös värld
det finns en spricka
där döda
smugglas över gränsen.

- 1996-

 
 Bildresultat för iskristaller creative commons