Ikväll jobbar jag ganska sent men sedan far jag hem, ska packa det sista, och imorgon far vi på sportlov några dagar! Vi ska fira en 80-åring och en 44-åring så det kommer att bli full fart. Jag har längtat i flera veckor.

I lördags var jag och systeryster på Sy och hantverksfestivalen i Älvsjö. En mycket trevlig dag och vi kom hem båda två med rejäla påsar fulla med garn. Dagen avslutades med pizza och öl tillsammans med den tredje systern och en kusin. Vi var mycket nöjda allihopa även om jag var extremt trött på söndagen. 

Förra måndagen lyckades jag skutta snett i stentrappen på jobbet och stukade foten. Två dagar hemma med foten i högläge och sedan har jag kört på som vanligt. Fast jag får vara försiktig. Minsta lilla snedkliv eller för hård belastning på foten så gör det ont.

Min 14-åring har haft övernattningsgäster två nätter redan på lovet, det är ju bara tisdag idag. Men det gäller förstås att passa på, även han ska med på sportlovsresa imorgon.

Får se om vi lyckas hinna med ett litet bokreabesök när vi är där. Som vanligt tjatar min bättre hälft på om bokberg och frågan om hur många böcker jag egentligen rimligtvis kan hinna läsa under min livstid, men det där förstår han verkligen inte.

Jag har läst mycket under de senaste veckorna men inte hunnit blogga så idag får ni bara titlarna rakt av.

"Hedvig Elisabeth Charlotta dagbok" (har jag skrivit om förut.

"Skandar Spökryttaren" av A.F. Steadman

"Fridas resor" av Frida Ulvegren

"Diskbänkstecknaren" av Ulrika Linder

"Afrosvenskar" av Johanna Berg & Maria Fröhlich

"En julsaga" av Charles Dickens (nej, jag var tydligen inte riktigt färdig med julen...och just nu läser jag ytterligare en med jultema. Kommer jag att ha avslutat julen till påsk är frågan?

"Dimma över heden" av Julia Chapman

Februaridikten 2024

 Den 6 februari var det Samernas nationaldag. Det uppmärksammades på flera ställen i medier och på bibliotek men här i bloggen blev det inget firande. Idag tar jag igen det genom att välja månadens dikt från boken "Solen, min far" av Nils-Aslak Valkeapää. I ärlighetens namn är jag lite osäker på om det är egen dikt eller en del av en större, jag gissar på det senare...

Fint är det i alla fall och jag ser framför mig när man sitter utanför sitt tält på fjället en tidig morgon.

Solen

verdens far

Jorda

vårens datter

           himmelrandens gullblomster

           duftgresset

jeg taler med jorda

           och hörer bekkene svare

            med lyd av sölv i rösten

taler med jorda

bortom tid

Solen

verdens far

Jorda

livets mor

       himmelrandens morgenröde

        stjernegaissene

jeg taler med jorda

sooleeen miiin sooool

aaaaaaiivaaannn aaaainnnnuuuht aaa a aaaaaa aaaa

aaaa aaaa

aaaaa

-Nils-Aslak-Valkeapää-

1991

Kerstin Ekmans bokvärld

 Idag var det högläsning igen för sexåringarna, jag har ju det varannan torsdag.

Den här gången utmanade jag dem och valde "Hans och Greta" i en version som inte hade så många bilder. Hittills har jag valt många bilder och ganska lite text men nu har de ju ändå gått över en termin i skolan. Det blev så bra! Lite läskigt, elak styvmor och häxa och att bli lämnad i skogen fick flera att bli lite bleka om nosen. Men de satt tysta som små möss och lyssnade intensivt, hade mycket att diskutera med mig efteråt och när de gick pratade de om boken med varandra. Jag mös nöjt för mig själv.

I eftermiddags kom en nyinflyttad familj in på biblioteket och skaffade både lånekort och Meröppetkort. När de två små barnen i familjen kom in så blev de helt uppihejsan, oooade och hååade upprymt över alla böcker. 

Så, idag var en bra dag!

Jag har just avslutat Kerstin Ekmans "Min bokvärld". Återigen påmindes jag varför hon är en sådan uppskattad och hyllad författare. Den var riktigt bra. Hon minns böcker som följt henne genom livet, resonerar om vad som fångat henne, vad hon fått genom omläsningar och knyter ihop saker med aktuella världshändelser. 

Det är mest klassiker, sådana jag känner till, har till och med ungefär koll på handlingen. Någon av böckerna har jag läst, vissa vet jag inte, några känns lite bekanta och jag undrar om jag läst dem för länge sedan.

Andra blir jag sugen på att ta mig an (som att läslistan inte vore nog lång innan).

Min hjärna och själ mår mycket bra av att läsa ett bra och intelligent språk och resonemang, fördjupa mig i ämnen som inte går fort eller känns som dussinvara. Jag skulle egentligen behöva mer sådan här litteratur!

Månadens dikt januari 2024, lite i sista laget...

 Just nu läser jag Kerstin Ekmans "Min bokvärld". Den kommer jag att skriva mer om senare men tills vidare plockar jag månadens dikt ur den. I kapitlet "Ett rasande skriveri", sid 146, skriver hon om "Svindlande höjder" och om dess författare Emily Bronte.  Emily Bronte hann bara skriva en bok innan hon dog i tuberkulos men dikten som följer har hon lämnat efter sig. 

All hushed and still within the house;

Without-all wind and driving rain;

But something whispers to my mind,

Through rain and through the wailing wind,

Never again.

Never again? Why not again?

Memory has power as real as thine.

-Emily Bronte-

 Så har vi då tagit oss upp för den gigantiska uppförsbacken som kallas januari. Trodde aldrig det skulle ske. Sedan hann jag inte mer än pusta ut av lättnad, mjälthugget och flåsandet av utmattning började lägga sig, så insåg jag att det är skottår i år! Så februari är också lite längre än vanligt. Men där i slutet av månaden är det ändå sportlov så det ska väl gå an. 

Mitt stackars barn har varit hemma i en vecka med en rejäl förkylning. Så i onsdags laddade han för att  återvända till skolan på torsdagen och vi kände oss alla glada över att han var pigg igen.

På natten mot torsdagen vaknar vi av att han står i vårt sovrum och säger att han kräkts...

I nästan ett dygn kunde han inte stå upp utan att må extremt illa. Det var väldigt, väldigt synd om honom.

Igår vände det som tur var och han kunde äta lite, men var förstås extremt trött och matt som man ju blir efter magsjuka. Nu hoppas vi innerligt att jag och T inte blir smittade. Underligt är det att H blev sjuk med tanke på att han legat hemma och inte träffat någon på en vecka.

I mangaboken "Mitt liv i Japan Från Kyoto till Okinawa" tar Åsa Ekström med oss till olika spännande ställen i Japan. Det är som en resedagbok i mangaform. Jag blir så galet sugen på att resa till Japan! Åsa är mycket bra på att förmedla sin kärlek till landet, kulturen och människorna.