Om mig

En blogg för oss som inte överlever utan böcker och som hellre skulle ta med en boklåda än tändstickor till en öde ö. Jag har jobbat länge som lärare men sadlat om till bibliotekarie och inte ångrat mig en sekund!

tisdag 30 november 2010

Ibland blir böner hörda...
I söndagsmorse vaknade jag med en känsla av att något konstigt var på gång. När jag vaknade till liv insåg jag vad det var, jag kände mig pigg!!!!
Hela dagen väntade jag på att det skulle gå över men jag känner mig fortfarande, två dagar senare, vid gott humör. Inte blir det sämre att jag igår gjorde mina sista fyra utvecklingssamtal.

Jag skrev ju om Isabel Allende och att hon inte hade med sig sina sedvanliga andar i den senaste boken. Samma kväll som jag skrivit detta läste jag och då handlade det om att hon alltid sett och märkt av sina anhöriga efter deras död. Så var det med den saken.

fredag 26 november 2010

i väntans tider...

Nu är vi i väntans tider! Hm, innan mina släktingar och vänner hetsar upp sig och tror att det är något stort på gång så vill jag förtydliga att det är advent jag syftar på!
Idag fick skolans elever gå till kyrkan på adventsfirande. Jag har ju aldrig varit med på det på just den här skolan eftersom jag är ny för året men baxnade lite när jag insåg att det inte var långt ifrån en riktig gudstjänst vi var på. För mig är det alltid ett dilemma det här med hur skolor förhåller sig till kyrkliga aktiviteter. Man vill ju inte stöta sig med skolans traditioner och visst är det bra att vara med och se hur det går till i kyrkan eftersom det är en del av undervisningen. Samtidigt vet jag att bara i min klass finns det minst en muslim som visserligen inte protesterar men jag undrar vad föräldrarna egentligen tycker.Jag misstänker också att om vi dragit med klassen till en moskè och firat ramadan så skulle vissa svenska föräldrar ha rätt mycket synpunkter på det.

Sedan så väntar vi också på att alla jobbiga snuvor ska försvinna så att vi orkar vara glada och kommer in i den rätta julstämningen...

Boken som just nu förgyller min vardag är Isabel Allendes senaste verk "Summan av dagarna", ett brev, eller redogörelse, till den döda dottern Paula där hon berättar om familjen och livet i stort och smått. Jag är en trogen beundrare av Isabel Allende, ända sedan "Andarnas hus" och även om jag inte tycker att allt hon skrivit är fantastiskt så tycker jag att allt är bra.
Det som förvånar mig i den här boken är att hon, till skillnad från i hennes andra böcker är så pragmatisk. Jag har alltid tyckt om hennes sätt att väva in lite övernaturligheter i sina texter. I hennes böcker brukar döda och levande traska sida vid sida om man så säger... Men i den här boken finns inte mycket sådant, vilket inte gör den sämre på något vis eftersom hon har en förmåga att göra de flesta historier fängslande eller dråpliga, men som gör att det blir en annan typ av berättelse än vad jag är van vid från henne.

onsdag 17 november 2010

Det är utvecklingssamtalstider vilket innebär att jag tar ett djupt andetag på söndagkväll, hetsar mig igenom veckan, gör det jag måste och däckar i soffan halv åtta på fredagskvällen. Men, slitet lönar sig och jag har, på två veckor klarat av 18 samtal.

Vi är klara med högläsningsboken som vi läst i skolan. Under två dagar läste vi så fort vi hade en stund över för att det var så oerhört spännande i "Svarta fåglar". Slutet var rätt lyckligt med tanke på den hemska historien. Mina elever var mycket lättade när vi avslutat sista kapitlet.
Vår nya bok är "Häxtävlingen" av Eva Ibbotson. Jag grävde i skolbiblioteket i nästan en timme innan jag bestämde mig och jag var tveksam till vad klassen skulle tycka om den. När jag började läsa var det ett förskräckligt suckande och flera tyckte att det verkade vara världens töntigaste bok. Men så, efter ett kapitel ungefär började jag höra små fniss från olika håll i klassrummet och idag jag har ertappat en elev med att smygläsa i den för att han måste få veta vad som ska hända. Det roliga är att jag lyckats fånga de mest svårflirtade killarna som annars tycker att allt som inte är "Sagan om ringen" eller "Harry Potter" är värdelöst.

lördag 13 november 2010

Ordfrosseri...

Björn Ranelid är en man som frossar i ord, det är ett som är säkert! Hans berättelse om den 17-årige Kasper och hans far David är tragisk men inte sentimental. David har dödat sin fru och en annan person. Riktigt hur det gick till vet jag ännu inte och jag vet inte heller vem den andra personen var, men man får små ledtrådar då och då. Tyvärr använder Ranelid så många ord rätt som det är så att det känns som att man ska drunkna och man orkar nästan inte läsa för att historien inte kommer framåt. Men så, när man minst anar det så kommer det en mening som är så vacker att man hajar till.
Lyssna till det här...
"Det finns lika många hjärtan i världen som det finns människor, men inga av dem slår i exakt samma takt. Ingen längtan och sorg är exakt lik den andras."
När man läser det är det som en dikt.

torsdag 11 november 2010

Jerkan frågar om kursiv stil

I förra veckans bloggjerka ville Annika veta "Vad känner du för texter/stycken/kapitel skrivna i kursiv stil?

För att vara helt ärlig så är det inget jag brukar tänka på. Jag plöjer igenom mina böcker, vill komma åt historien och nonchalerar irriterande saker, som t ex kursiverade avsnitt.

söndag 7 november 2010

Så var det söndageftermiddag igen. Imorgon är det bara att packa på sig jobbryggsäcken och fara till jobbet. Vi har haft ett skönt och roligt lov med släktbesök, vernissage och idag är det släktmiddag.
Jag har avslutat "Pepparkakshuset" och blev helt fintad på slutet förstås, precis som det ska vara i en riktigt god deckare.
Nu läser jag Björn Ranelid och tycker att det är bra. Boken handlar om Kasper vars far har mördat mamman i svartsjuka. Det är inte lätt att växa upp efter något sådant. Ranelid har ett vackert och melodiöst språk, bara man fått bort hans egen skorrande skånska ur huvudet vilket krävde en del ansträngning. Ja, just det, boken heter "Kniven i hjärtat".

fredag 5 november 2010

Euskefeuratkonsert

Åh vilken konsert det var igår! Det sjöng i hjärtat hela vägen hem. Det finns inget som livar upp själen som riktigt bra livemusik. Om det dessutom inramas av klokheter och underfundigheter som dem Ronny Eriksson kommer med, ja då kan det inte bli bättre.

När vi hälsade på J igår hittade jag en gammal goding i A:s bokhylla. J hade köpt den när biblioteket hade utgallring. "Sjätte sinnet" av Malgorzata Musierowicz, en polsk författarinna. Jag läste den när jag gick på mellanstadiet och fullkomligt älskade den. Författaren har även skrivit "Ljugisen". Båda böckerna har en tonårstjej som huvudperson. Böckerna innehåller kärlek, pinsamheter, vänskap och krångliga familjerelationer.

onsdag 3 november 2010

Rapport från en höstmysares soffa

Japp, det regnar och jag har inte lärt mig något nyttigt om IUP. Däremot har jag följt den trevlige polisen Sjöberg och hans kollegor i jakten på den osynlige mördaren. De självklara ledtrådarna(för mig) har än så länge inte kopplats ihop av Hammarbypolisen. Boken tar upp flera brännande ämnen: mobbning, våldtäkt och likgiltighet.
Det har kommit ut tre böcker i Hammarbyserien, om Sjöberg, hans familj, kriminalassistenten Petra Westman och de övriga på polisstationen och jag ser redan fram emot de andra böckerna.

Nej, nu ska jag kravla mig ur soffan, plocka ur diskmaskinen, hämta H på dagis och sedan är vi hembjudna till familjen W på höstlovsfika.
Ha en bra dag på er!

tisdag 2 november 2010

Höstlov!

Det är tisdagkväll, regnet smattrar mot rutan och löven flyger omkring i blåsten. Jag har just kommit hem från jobbet och nu är det höstlov!!!! Imorgon ska jag visserligen läsa i en jobbok men jag kan göra det i sängen om jag vill.
Jag kan verkligen rekomendera "Pepparkakshuset", en perfekt bok för soffan en regnig dag. Man hoppas nästan att det ska regna imorgon.

När jag har surfat runt på olika bokbloggar har jag fått massor av spännande boktips. Så det blir nog en vända till biblioteket i veckan också.

Jag tycker det är så härligt med alla bokälskare som ägnar sin tid åt att läsa och skriva om böcker. När livet blir lite lugnare och jag får lite mer fritid, någon gång i framtiden, så vill jag vara med i någon läsecirkel igen, men just nu passar det mig bra att umgås med andra bokslukare på nätet.