Om mig

En blogg för oss som inte överlever utan böcker och som hellre skulle ta med en boklåda än tändstickor till en öde ö. Jag har jobbat länge som lärare men sadlat om till bibliotekarie och inte ångrat mig en sekund!

tisdag 30 januari 2018

Vad vårdar du i februari?

Ulrica i bloggen Kulturkollo vill veta vad vi vårdar mer än barn i februari, apropå att det kallas Vabruari?
Det är en fråga som tål att funderas på. Jag tänker nog vårda mig själv, göra lite mer av sådant som jag längtar efter, läsa bra böcker, sy på mitt lapptäcke och mysa. Jag vill också vårda min familj som jag inte riktigt hunnit med det sista året. Mina studier har gjort att jag helst velat vara helt ensam med en ljudbok eller podd i lurarna de få lediga stunder som jag har haft. Strax före jul vaknade jag som ur en dvala och kom plötsligt ihåg att de kanske vill vara med mig och att jag nog faktiskt vill vara med dem också lite mer.
Jag är ju fortfarande inte riktigt i hamn med  uppsatsen, men jag försöker vara effektiv när jag väl sitter och skriver och släppa tankarna på den när jag är ledig.

lördag 27 januari 2018

Det är lördag och jag har jobbat idag.
Ute skiner solen och det låg ett tunt istäcke över världen när jag med hjärtat i halsgropen cyklade till bussen. I kväll blir det middag med systrar och kusiner.


Jag vill tipsa om två barn- och ungdomsböcker igen. Just nu blir det många böcker i den genren eftersom jag snart ska påbörja ett läsprojekt med årskurs 8.




"Ordbrodösen" av Anna Arvidsson läser jag just nu. Alba har bott med sin mormor och morfar sedan hennes mamma dog. Alba tillhör en mycket speciell och hemlig släkt där kvinnorna kan styra andra människor genom att skriva ner vad de vill ska hända. Förmågan kommer när man är arton år genom en särskild ceremoni. Ceremonin brukar mest vara en formalitet som ingen av kvinnorna brukar misslyckas med. Men det är precis vad som händer Alba och från att ha haft en tydligt utstakad väg i livet så blir plötsligt allt osäkert och oförklarligt.
Först tyckte jag att boken påminde om "Skämmerskans dotter", den fantastiska boken av Lene Kaaberböl. Men nu när jag hunnit läsa en bit så har jag insett att det här är en helt annan berättelse, men minst lika spännande. Det är en bok för högstadiet och uppåt, skulle jag säga.
En mycket bra debut!




Min andra bok är mer för mellanstadiet och heter "Spetälskesjukhuset" av Camilla Lagerqvist. Det är en spännande spökhistoria som utspelar sig i Järvsö, på det gamla sjukhuset som användes för patienter med spetälska, eller lepra som det kallas idag, fram till någon gång på 40-talet. Ellys mamma har dött, pappan är borta med sitt arbete och Elly hälsar på sin farmor i Järvsö. För att utmana sig själv känner Elly på dörren till sjukhuset, som nu används som ett boende för psykiskt sjuka. Patienterna är på en resa så huset är tomt. Men dörren går upp och där inne finns en flicka som heter Saga.
Jag gillar böcker som både innehåller en spännande historia och samtidigt berättar något för läsaren som "är på riktigt". Camilla Lagerqvist är bra på det!

söndag 21 januari 2018

Mitt förhållande till Alex Schulman är komplicerat. Aldrig att jag skulle orka lyssna på hans och Sigge Eklunds podd. Och jag tycker att han är kaxig på ett ganska jobbigt sätt. Jag har läst tre av hans böcker. Den första "Skynda att älska" där han berättar om sitt förhållande till pappan Allan Schulman,  den andra "Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli trött"  och nu hans tredje om den alkoholiserade mamman; "Glöm mig". Hans bok om hur han blir kär i sin blivande fru, den med sommarängen, är bortsett från att den har den värsta titeln i historien, jag kan inte komma ihåg vad den heter ens när jag sitter och tittar på framsidan av boken, är lite fjompig på något sätt. Samtidigt som det är en vacker kärlekshyllning så har jag lite svårt att ta den på allvar. Böckerna om föräldrarna är väldigt sorgliga och förklarar väldigt mycket om varför Alex Schulman är den han är. Så samtidigt som jag irriterar mig på honom så tycker jag också väldigt synd om honom. Men, böckerna är rätt som det är som hans privata dagböcker. Ibland känner jag att han blir lite tjatig om vissa saker, ibland beundrar jag hans uppriktighet om sig själv. Eftersom jag gillar att läsa dagböcker så blir jag intresserad, och samtidigt splittrad...
Ja, ni hör ju. Det är omöjligt för mig att bestämma ens om jag gillar böckerna eller inte...

lördag 20 januari 2018

Januaridikten

Årets första dikt blir mycket passande med tanke på två av alla mina intressen, en kombination av poesi och stickning. Dikten har jag hittat i boken "Kulturkoftor" och är skriven av Pablo Neruda som en hylllning till den present han fick en gång av en vacker, kvinnlig vän.

Sång till mina strumpor

Mara Mori gav mig 
ett par strumpor
som hon stickat med sina herdehänder,
två strumpor mjuka som kaniner.
Jag stack mina fötter i dem
som om de vore två skrin
stickade med fibrer av
skymning och getskinn.

Djärva strumpor,
mina fötter blev två fiskar av ylle
två långa hajar
blå som havet, ultramarin,
genomstungna med en tråd av guld,
två väldiga koltrastar,
två kanoner;
mina fötter hedrades på detta sätt
av dessa himmelska strumpor.

De var så strålande att mina fötter
för första gången 
tycktes mig misshagliga
som två orkeslösa brandmän,
brandmän, ovärdiga den eld som flätats in
i dess glödande strumpor.

Trots allt motstod jag den starka frestelsen
att gömma undan dem någonstans
så som pojkar håller eldflugor,
så som lärda män samlar
heliga texter,
jag motstod den galna ingivelsen att sätta
dem i en gyllene bur
och varje dag mata dem
med fågelfrön och kött av rosa melon.

Som en upptäcktsresande i djungeln 
sticker spettet i den sällsynta gröna hjorten
och äter den med samvetskval,
sträckte jag ut mina fötter
och drog på mig
de vackra strumporna och sedan skorna.
Moralen i min sång är denna:
Skönhet är två gånger skönhet
och det som är bra är dubbelt bra  
när det gäller två strumpor
av ylle om vintern.

-Paul Neruda-

Kulturkoftor!


Det här är en bok som jag tycker är fantastisk! Den kom till mig i ett födelsedagspaket, efter att jag finkänsligt skickat en bild veckan före till min käre T och diskret meddelat var på bokhandeln han skulle hitta den...
Cecilia B Dackenberg berättar om kända människor genom deras stickade koftor, och ibland tröjor och raggsockor. Varvat med spännande och intressanta berättelser så kommer stickmönster på de stickade plaggen.
Jag gillade historien om Agatha Christie och hennes Auntie-grannie som inspirerade Christies karaktär Miss Marple och hennes spetsschalar. En annan favorit är Sven "Sleven" Säfwenberg som inte kunde byta ut sin bandykofta under hela karriären för att den betydde tur.


Rådjur och ljudböcker

I morse när jag och Speedy skulle gå ut och skutta i snön så var det ett extremt fräckt rådjur som varit på besök! Spåren i snön avslöjade att det hade kollat in Speedys toalettsten (oförskämt helt enkelt!) och knatat runt vår lilla tomt. Ända fram till altanen hade rådjuret gått. Speedy var tvungen att markera, gräva och sedan hetsäta vissen ljung i nästan en timme innan han lugnade ner sig.
Annars har vi en ganska lugn lördag. H har en kompis här och de har varit ute och lekt i snön, fast inte så länge trots januarisolen.

Jag har alltid varit lite svag för Herman Lindqvist och hans torra, men samtidigt underhållande röst när han berättar om vår historia. Under många år har jag valt att inte läsa eller lyssna på hans böcker efter allt prat om att han inte var så noga med faktagranskningen. Det var väl redan någon gång på 90-talet tror jag.
Nu såg jag i alla fall att det fanns lite av hans böcker på Storytel och tänkte att jag får väl ge honom en chans igen då. Boken jag valde var "Kungliga frierier" och han har själv läst in den. Den är helt enkelt en kronologisk historielektion om hur tio kungar och drottningar träffats och varför det gick till som det gjorde. Lite kul, men inget fantastiskt.


Nästa bok jag lyssnat på är en gammal hederlig svensk deckare av Jan Mårtensson. "Döden går på museum". Johan Kristian Homan är en antikvitetshandlare som bor med sin katt Cléo och hjälper polisen att lösa mysterier. Jag har aldrig läst något av Mårtensson förut men det kan nog bli fler framöver. Under hela lyssningen funderade jag på när den kunde tänkas utspela sig. Den känns väldigt 70-tal, vilket också visade sig stämma. När jag undersökte saken visade den sig vara skriven 1977. Boken fick mig i samma sinnesstämning som när jag läser Agatha Christie, det är ett lugnt tempo, lite mysigt på ett puttrigt sätt. Jag gillar när karaktären måste stanna hemma på kvällen för att han väntar på ett telefonsamtal, eller när han är less på journalisterna som ringer och därför drar ur jacket när han går och lägger sig. Johan Kristian Homan är en ganska klantig detektiv som försätter sig i onödigt farliga situationer. Han drar fel slutsatser emellanåt och hävdar med bestämdhet att katten Cléo talat om för honom vem mördaren är.
Ja, det är mysigt helt enkelt!



onsdag 17 januari 2018

När jag skulle gå ut i morse och hämta kaninen så var det bara snö och snö. Mitt i allt det vita satt det lilla fluffiga djuret med snö på huvudet. När jag lyfte honom var det en rund gräsfläck under honom vilket tyder på att han inte rört sig på ett tag. Nu ligger han och snarkar under soffan och vägrar komma fram. Vi är hemma idag, Vabbruari har börjat tidigt i år...
 Jag känner mig också lite krasslig så jag blev inte jätteledsen över att vara hemma.
Förra året läste jag så  många böcker att jag missade att redogöra för flera stycken, insåg jag häromdagen.
Bland annat lyssnade jag på "Jorden runt på 80 dagar" av Jules Verne. Den gamla klassikern som jag kunde ganska väl utan att någonsin läst den. Det förvånade mig hur bra den var. Så bra att jag nu är lite sugen på att läsa mer Jules Verne.
En annan ljudbok som jag glömt att redovisa var första delen av Jonas Moströms deckarserie, "Himlen alltid högre". Jag började ju i fel ände med del fyra i serien "Trogen intill döden", vilket inte gjorde så mycket. Det är en serie som jag för övrigt tänker fortsätta med under detta år.




onsdag 10 januari 2018

Året har inletts med två riktigt, riktigt bra ungdomsböcker!

Först läste jag "The hate u give", en debutroman av Angie Thomas. Jag håller helt klart med dem som fastnat totalt för den. Starr, 16 år, är på en fest när det blir bråk och skottlossning. Hon bor i ett område där olika gäng härjar och styr. Starrs pappa har varit gängledare i sin ungdom, men ändrade bana när  han hamnade i fängelse.  Starr och hennes  vän Khalil åker från festen men blir stoppade av polisen. Starr vet att man aldrig ska försöka springa från polisen, man ska aldrig göra häftiga rörelser bakom polisens rygg och händerna ska vara fullt synliga.  Men, Khalil följer inte reglerna och det slutar med att han skjuts. Och där börjar egentligen historien.
Boken är fruktansvärt grym och sorglig, men samtidigt hoppfull. Den beskriver en värld som ungdomar växer upp i idag. En värld långt ifrån jämlikhet och trygghet.
Det gick inte att sluta läsa, trots att hjärtat satt i halsgropen under större delen av tiden och bitvis ville jag bara gråta.
På ett ställe tänker Starr att folk inte fattar att det är hennes hem. Hon ser inte bara missbrukarna, vapnen och den skabbiga miljön. Hon ser också gemenskapen, vardagen och livsglädjen. Hennes föräldrar ser henne och syskonen och gör vad de kan för att älska sina barn, skydda dem och ge dem ett annat liv. Allt det här ger en fantastisk bok som jag kommer att tipsa alla om!


Min andra bok, som är minst lika bra fast på ett annat sätt, är "Vända världen rätt" av Jennifer Niven. Huvudpersonerna Libby och Jack har det inte lätt. Libby är känd som tjejen som var så tjock att de fick riva huset för att få ut henne. Nu ska hon börja skolan igen efter flera år hemma i sängen. Jack lider av ansiktsblindhet, det vill säga, han kan inte känna igen ansikten, inte ens sin familjs. Han har alltid dolt sitt problem för alla vilket kostar fruktansvärt mycket energi och kraft. Inte ens föräldrarna och bröderna vet om det.
Jack och Libby träffas första gången på ett katastrofalt sätt, men de lär känna varandra och det visar sig att de förstår varandra på ett sätt som ingen annan gör. Jag började läsa och hamnade i det där tillståndet som jag älskar när det helt enkelt inte går att sluta läsa! Jag har haft fjärilar i magen, fnissat, gråtit lite och varit allmänt okontaktbar under läsningen.


måndag 8 januari 2018

Känner ni Dagny?

Jag har alltid intresserat mig för människoöden, hur folk tänker och vad de har varit med om. Ibland har jag blivit smått hånad för att jag kan sitta och fascineras av tv-dokumentärer om helt vanliga människor och deras liv. Men jag tycker att det är spännande och lite lärorikt att få kliva in i andra människors huvuden en stund.
En person som jag sett på tv, läst om och tycker är fascinerande är Dagny, en helt vanlig tant bortsett från att hon är 105 år, bloggar och hänger med i samhällets alla nymodigheter.
Jag har lyssnat på hennes berättelse på ljudbok, inläst av Cecilia Nilsson. "Livet enligt Dagny" heter den och Dagny Carlsson (som hon heter) har skrivit den ihop med Helen Bjurberg. Den är egentligen inte så märkvärdig. Det handlar om Dagnys uppväxt, liv och vad hon tycker om världen. Men tänk ändå. Hon har varit med om, och minns, två världskrig. Hon tycker att barnen nuförtiden ska vara tacksamma för att de inte behöver använda livstycken och att de får leka i stället för ta hand om småsyskon. Dagny minns hur det var när det inte fanns dammsugare och tvättmaskiner.  Hon blev inlåst i en garderob när hon busat som barn. Och hennes mormor skaffade sig sina första kängor när hon var över 60 år.
Lite fnyser jag när Dagny talar om hur det är nuförtiden, i skolan och världen i övrigt. Där känner jag kanske inte att hon har hängt med riktigt. Men det kan jag ta för det är ändå som att se in i en tidskapsel och jag tänker på det faktum att Dagny är äldre än både min farmor och mormor, som var över 80 när de dog för evigheter sedan.
 

lördag 6 januari 2018

Så var det lördag igen. Imorgon är det sista sovmorgonen innan vardagen hugger tag i oss igen. Vi har haft ett mycket bra lov med både vila och lugn och ro, och roliga aktiviteter.
Igår såg vi "Bröderna Lejonhjärta" på Uppsala stadsteater. Den var superbra  tyckte vi, även om H tyckte att det saknades riktiga hästar och duvor, för det hade de faktiskt på Astrid Lindgrens värld-teatern.
Jag har ju gjort årets lista med lästa böcker och kan konstatera att jag i år läst 79 böcker, 9 fler än 2016. Min utmaning att läsa fler manliga författare har utmynnat i att jag läst 14 böcker skrivna av en man, i vissa fall flera böcker av samme man, men det får ändå räknas.
De åtta extra böckerna jag klämt kan jag mycket tacka ljudböckerna för. Plötsligt har jag fått lästillfällen  som inte funnts förut; på bussen, när jag stickar, diskar och tränar. Ett tillfälle som jag önskar att jag kunde utnyttja mer är när jag duschar. Varken pappersböcker eller hörlurar är riktigt vattenanpassade. Outnyttjad tid helt enkelt. Jag har en spikmatta som jag brukar ligga på med en ljudbok i öronen. Problemet är bara att jag alltid somnar ganska fort och får backa nästa gång jag lyssnar.
Sammanfattningsvis så har det varit ett bra bokår. Fast jag är lite ledsen över att jag inte hunnit hålla igång min bokcirkel. Förhoppningsvis ska den få nytt liv under det kommande året.
Månadens dikt kommer jag att fortsätta med. Under åren hade jag glömt hur mycket en dikt kan säga med få ord. 



torsdag 4 januari 2018

Årets böcker 2017!

Här kommer listan med de böcker jag läst under 2017.

  • Mitt liv och ditt (Maj Gull Axelsson)
  • Utsikt från livets planet (Tove Berggren)
  • Elon, Plexus och de gömda hundarna (Milena Bergqvist)
  • Tappa greppet (Katarina von Bredow)
  • Skogsnävan  (Karin Brunk Holmqvist)
  • Sommar i det lilla bageriet på strandpromenaden (Jenny Colgan)
  • Korsad (Allie Condie)
  • Utvald (Allie Condie)
  • Sommarbruden (Marita Conlon- McKenna)
  • Allt jag önskade (Lucy Dillon) 
  • Ljuset vi inte ser (Anthony Doerr)
  • Nådegåvan (Anthony Doerr)
  • Som om du inte fanns (Kate Eberlen) 
  • Cigaretten efteråt (Horace Engdahl)
  • Gudarna vaknar ( Maz Evans)
  • Flickan i glastornet (Elizabeth Fremantle) 
  • Bläckdöd (Cornelia Funke)
  • Den lilla bokhandeln i Paris (Nina George)
  • Ett nytt land (Alan Gibbons)
  • Livet börjar när du inser att du bara har ett (Raphaelle Giordano) 
  • Galen i humlor (Dave Goulson)
  • Let it snow (John Green, Maureen Johnson, Lauren Myracle)
  • Hjärtslaget i Rosengädda (Emma Hamberg) 
  • I kungens tjänst (Yvonne Hoffman)
  • Mördaren i Marais (Claude Izner)
  • Ödesgudinnan på Salong dÁmour (Anna Jansson) 
  • Teodlarens hustru (Dinah Jefferies)
  • Här ligger jag och blöder (Jenny Jägerfeld)
  • Ser du örnarna Dawit? (Birgitaa Kazen)
  • Sandmannen (Keppler) 
  • Lucia i nytt ljus (Lena Kättström Höök)
  • Löwensköldska ringen (Selma Lagerlöf)
  • Ibland mår jag inte så bra (Therese Lindgren)
  • Lejontämjaren (Camilla Läckberg)
  • Jag lät dig gå (Clare Mackintosh)
  • Quintiana of Charyn (Melina Marchetta)
  • Lyckliga människor läser och dricker kaffe (Agnes Martin- Lugand)
  • Trogen intill döden (Jonas Moström)
  • Sophies historia (Jojo Moyes)
  • Etthundra mil (Jojo Moyes)
  • Arvet efter dig (Jojo Moyes)
  • Silver Bay (Jojo Moyes)
  • Häxans trädgård (Hella Nathorst- Böös)
  • Älska, glömma och förlåta (Lori Nelson Spellman)
  • Skuggflickan (Sally Nicholls)
  • Fiskarmännen (Chigozie Obioma) 
  • Etiken och biblioteket (Richard Ohlsson)
  • Den förskräckliga historien om Lilla Hon (Lena Ollmark) 
  • Gånglåt (Elin Olofsson)
  • Krokas (Elin Olofsson) 
  • Fågelskådaren (Olséni & Hansen) 
  • De dödas etikett (Lena Ranehag)
  • Universums plan (Lena Ranehag)
  • Skuggan av ett år (Hannah Richell)
  • Älska och förlåta (Nora Roberts)
  • Illusionisten (Nora Roberts)
  • Doften av regn (Nora Roberts)
  • Huset vid havet (Nora Roberts)
  • Mellan himmel och jord (Benny Rosenqvist)
  • Förbjudet att visa ohämmade känslor i pensionatets entrè (Mamen Sánchez)
  • Flytten (Lina Stoltz)
  • Endera dan (Birgitaa Stribe)
  • Från och med nu (Birgitta Stribe)
  •  Se upp med vad du önskar (Eva Swedenmark)
  • Den allvarsamma leken (Hjalmar Söderberg) 
  • En droppe midnatt (Jason Timbuktu Diakité) 
  • London Tur och retur (Eva Torstensson)
  • Paris Tur och retur (Eva Torstensson)
  • Wink Poppy Midnight (April Geneive Tucholke) 
  • De oroliga (Linn Ullman)
  • Mrs Sinclairs resväska (Louise Walters)
  • Sanningen om Alice (Katherine Webb) 
  • Tidsklyftan (Jeanette Winterson)
  • Ett eget rum (Virginia Woolf)
  • En sommar på luffen (Eli Åhman Owetz)
  • Anna-Lisas val (Eli Åhman Owetz)
  • Hemma hos Bettan (Eli Åhman Owetz)
  • Flickorna i speceriaffären (Eli Åhman Owetz)
  • Anna-Lisas antik (Eli Åhman Owetz)

måndag 1 januari 2018

2018!

Så var det ett nytt år då!
Eftersom jag gillar att skriva siffran 8 så känner jag redan att det kommande året är lovande.
Vi hade en lugn kväll med familjen. Vi lagade god mat skickade upp ljuslyktor (notera ekologiska med bamburing, inte metall), en massa snö och trevligt umgänge.
Idag blev det ännu mer snöskottning, just nu är det den gamla klassikern Ivanhoe på tv och senare blir det bastu.
Imorgon åker vi hem igen. en vecka går fort. Hela familjen är totalt utvilade och på bra humör. Nu har vi hela nästa vecka ledigt i Uppsala, med bland annat Bröderna Lejonhjärta på Uppsala stadsteater att se fram emot.
Jag har lyssnat på Agneta Sjödins bok "Flickan från Paradiset.". Den handlar om Yemen, flickan som vuxit upp i oasen Paradiset med sin fostermor och älskade lillebror. Fostermamman blir svartsjuk på Yemens nära förhållande med brodern Chem och säljer henne till en äldre kryddhandlare. Yemen hamnar i en annan oas; Skuggan. Hennes liv förändras totalt och hon förvandlas till en rädd och osynlig ung kvinna. En dag kommer eremiten Betel och han börjar undervisa Yemen i universums gåtor. Han gör allt i sin makt för att få henne att hitta styrkan i sitt inre. Agneta Sjödins böcker är vilsamma att läsa emellanåt, tycker jag. Hon serverar livsvisdom i en ganska lättsam förpackning.


Flickan från Paradiset (e-bok)

Ett av årets teman verkar för övrigt vara böcker om att hitta livets mening och förstå vad som är viktigt. Hur jag hamnat där vet jag inte riktigt, men jag har väl både läst sådant som varit bra och sådant som känts lite påklistrat. Den här tycker jag i alla fall var läsvärd.
Tillbaka i Uppsala igen ska jag göra mina listor och sammanfatta 2017 lite mer ingående.