Om mig

En blogg för oss som inte överlever utan böcker och som hellre skulle ta med en boklåda än tändstickor till en öde ö. Jag har jobbat länge som lärare men sadlat om till bibliotekarie och inte ångrat mig en sekund!

söndag 25 november 2018

Vi har  varit två dagar i Umeå, på begravning. En sorglig, men samtidigt rolig och nostalgisk helg. Vi har träffat många människor som vi inte sett på nästan tio år, den gången i Uppsala och det var också på begravning. Då var jag ganska ny i familjen och H var bara några månader. Nu har det kommit flera nya familjemedlemmar och försvunnit några.
Resan blev också nostalgisk eftersom jag bodde i Umeå under tre och ett halvt år när jag pluggade. Då kände jag inte T och det var ett helt annat liv. Jag var en annan människa. Det svindlade att gå runt i Umeå i helgen, känna igen så många platser och minnas, tillsammans med den familj jag har nu och dessutom veta att de också var där, åtminstone då och då, samtidigt som jag utan att vi visste om varandra. Samtidigt har staden växt och förändrats vilket  fick det att kännas lite som en dröm där man känner igen sig och samtidigt inte.

"Kärlek, hat och andra filter" av Samira Ahmed är en ungdomsbok om Maya, född i USA och 17 år. Hennes dröm är att plugga film i New York, men föräldrarna som kom från Indien som unga, vill inte släppa Maya fri. De vill att hon ska bo så nära dem som möjligt och hitta en trevlig muslimsk man. Maya slits mellan sin önskan att få leva sitt eget liv och att göra föräldrarna till viljes. Allt ställs på sin spets när det sker ett terrordåd i staden där de bor och den misstänkte har samma efternamn som Maya och hennes familj. Plötsligt drabbas familjen av hat och rädsla och Mayas föräldrar blir ännu mindre villiga att släppa henne ur sikte.
En mycket bra och tänkvärd bok som inte gick att lägga ifrån sig.

"Hetare" består av elva ungdomsnoveller med HBTQ-sex som tema. Författare som Pernilla Gesén, Eli Levén och Anna Ahlund bidrar med texter som inte väjer för något.

"Hur man gör succé på dårhus" är den andra boken jag läst av Emmy Abrahmsson. Maja är stå upp-komiker men det går inte så bra. Hennes övriga liv är inte heller direkt på topp. Boken börjar med att hon hämtas av två poliser och läggs in på psyket. Det är dråpligt sorgligt och fyndigt, allt på samma gång.

Den sista boken jag läst är "På andra sidan kärleken" av Linda Holgersson.
Det är hennes debutbok och jag längtar redan efter uppföljaren. Alexandra ska bli jurist och gör praktik. Där förälskar hon sig i den gifte chefen. Hon slits mellan livet i Stockholm och Frankrike där familjen har ett hus och där ungdomskärleken Marcel finns. Plötsligt är inget självklart och hjärtan slits itu på vägen.


Bildresultat för hetare Bildresultat för hur man gör succe på dårhus Bildresultat för på andra sidan kärleken  Bildresultat för kärlek hat och andra filter


söndag 18 november 2018

En lugn och vilsam helg har det varit. Det är skönt för på jobbet händer det desto mer just nu. Som en kollega sa, det är den där ketchupeffekten du vet...
Hela hösten har vi väntat på att det ska målas och fixas på biblioteket inför den stora dagen när det blir Meröppet. Meröppet är förresten när låntagarna kan få en inloggning och gå in på biblioteket även när ingen bibliotekarie är där. Man kommer att behöva vara över 18 år och man kommer att kunna gå in från kanske kl.07:00 på morgonen till 22:00 på kvällen (eller något sådant). Vi kommer fortfarande att jobba samma tider även om vi är lite rädda att det ska dras in i framtiden. De säger att det inte ska bli så, men man vet ju aldrig vad som kommer.
Nåja, tillbaka till i torsdags när hela ketchupen rann ut...Plötsligt, efter veckor av tystnad, så ringde de och sa att på torsdag om en vecka stänger biblioteket i tre veckor för ommålning! Innan dess ska alla bokhyllor längs väggarna tömmas, låntagarna ska förvarnas och vi ska ha fixat post, reservationer och allt annat logistiskt som måste fixas.
Så jaha, då blev vi aningens uppihejsan kan man säga.



Prinsessan av Wasa - Anna SparreAnna Vasa föddes 1568 och var dotter till Johan III. Hon var en prinsessa som gick sin egen väg, var duktig på läkeörter och och ogift hela livet även om hon hade ett långt förhållande med Gustav Brahe, ett svenskt riksråd och polsk fältmarskalk.
Boken, som jag lyssnat på, var helt okej när man gillar historiegenren, varken mer eller mindre. Har till stor del lyssnat på den i lekparken i sällskap med Speedy. När man bara ska står och titta på den lilla pälsbollen som skuttar lite, putsar sig, gräver lite, så kan man ju lika gärna lyssna på en bok...

söndag 11 november 2018


Bildresultat för bokhunden edgar och katten lollo

När jag hade bokprat med årskurs 3 i veckan så tipsade jag om en lättläst bok. Vi pratade lite om att det kan vara jobbigt att läsa högt för andra och att då kan man läsa för ett djur. Det blev en mycket intressant diskussion om vilka djur man kan läsa för och vi kunde konstatera att alla djur går bra, att det mest viktiga är att det ska vara ett man tycker om. Barnen var helt med på att det här är ett bra sätt att läsa. "Bokhunden Edgar och katten Lollo" är skriven av Ingrid Jönsson.

"Den röda adressboken" av Sofia Lundberg handlar om Doris, gammal, ensam och trött. Hon sitter i sin lägenhet och minns sitt liv. Hennes enda släkting som finns kvar är Jenny, hennes systers barnbarn, som bor i USA med sin familj. Doris skriver ner minnen från sitt liv genom att gå igenom sin gamla adressbok och de människor vars namn står där. Det är ett spännande och dramatiskt liv hon berättar om med både sorg och glädje.
Jag tyckte den var ganska bra även om jag inte blev helt fångad. En trevlig läsupplevelse helt enkelt.

Bildresultat för den röda adressboken

torsdag 8 november 2018

Novemberdikten

Jag är den jag är

Jag är den jag är
Jag är bäcken som porlar nerför
stenarna
Jag är vågen som skvalpar mot
sandstranden
Jag är sippan som lyser med sin
renhet
Jag är berget som tiger i stillhet
Jag är jorden jag trampar under
foten
Jag är den jag är
Jag är inte jakten på prylar i staden
Jag är inte cyberspace med mobiler
och internet
Jag är inte direktören 
med miljonlön
Jag är den jag är
en del av himmel och jord

-Aita Veetmobi Päts-

Ur Poesi på en dag 09

söndag 4 november 2018

Och så var det november...

I år har vi både firat Halloween med pumpa, bus eller godis, vampyrdräkt och disco, besökt en stämningsfull kyrkogård och pratat om döden och om att minnas de som funnits med ljus men också om olika sätt att begrava människor på, mumier och faraoner.

När livet är lite jobbigt, mörkret är som en vägg på morgnarna när man huttrande cyklar till bussen och samma mörka vägg omger en på kvällarna när man huttrande cyklar hem igen, folk runt oss blir sjuka och det händer saker som man inte rår på, hösttröttheten ligger som ett tungt täcke om en och man ska hantera nyheterna som säger att vi har två år på oss att ändra kurs om världen inte ska gå under, ja då är det lätt läsning som gäller.
Jag har grävt ner mig i Kalle Linds bok "Snedtänkt Boken som handlar om det inga andra böcker handlar om". I ett par års tid har jag lyssnat på podden med samma namn, där Kalle Lind med gäster diskuterar människor och fenomen från det förflutna, personligheter som ingen längre kommer ihåg. Att läsa om Karl Gerhard, Hasse och Tage, Nancy och Carina och andra människor jag glömt att jag kom ihåg ger mig samma känsla som när jag var liten och plöjde farmors gamla Saxons (gammal veckotidning som inte finns mer).
Det ger mig pusselbitar till det värld jag växte upp i, vad som format oss till det vi är nu.

Jag har också avslutat "Kanada" av Richard Ford. Det blev ingen stor läsupplevelse för mig. I efterhand tror jag att jag tyckt mer om den om jag läst den i pappersform i stället för att lyssna på den. Jag fastnade liksom aldrig i berättelsen om pojken Dell vars föräldrar rånar en bank och förändrar villkoren för honom och hans syster Burner.

Min bussbok som jag släpat runt på, eftersom "Snedtänkt" var alldeles för tung att ta med, har varit "Prövad oskuld" av Agatha Christie. Ibland fungerar Agatha Christie precis som "Snedtänkt" fungerade, en lättsam flykt från vardagen. Dödsfallen i Christies böcker är ju så långt från verkligheten att det blir ren och skär underhållning. Trots att jag läst de flesta av hennes böcker, eller sett dem på tv, så kommer jag aldrig ihåg vem som är mördare även när jag känner igen ramhistorien.

Härom kvällen lyssnade jag på en kort historia på Storytel också, nämligen "Döden i Hollywood" av Gunnar Wall. Boken handlar om den unga kvinnan Elizabeth Short som kommer till Hollywood på 40-talet för att söka lyckan, men som mördas, styckas och hittas på en bakgata. Hon kom att kallas den Svarta Dahlian.
Mordgåtan blev aldrig löst trots många försök och teorier.