Utan att jag riktigt har fattat det så fick vi fira andra advent i söndags! Jag menar, det var ju tillräckligt överraskande med december och födelsedag men veckorna går så fruktansvärt fort så jag hinner helt enkelt inte med.

I fredags var jag och T till Stockholm på konsert, "A Christmas country" med Tennessee Tears. När jag nämnde det på jobbet så var det en kollega som genast utbrast att de varit med i Melodifestivalen. Det hade jag ingen aning om. Det var i alla fall en jättebra konsert och trevligt att släpa sig ur huset en fredagskväll och göra något annat än att somna i soffan.

På lördagen jobbade jag och dagen till ära var det dockteater. Teater Tummeliten kom och spelade pjäsen "Petter och hans fyra getter".

27 barn kom vilket är ett rejält rekord i publikantal sedan jag började jobba och det var mycket lyckat.

Söndag kväll var det julkonsert med min systers kör, mysigt och fint.

Förutom alla helgens aktiviteter så är vi kaninvakt i två och en halv veckor. Grannfamiljen har åtta kaniner som behöver tas om hand då de är på semester. Vi älskar förstås uppdraget och vi får utlopp för vår kaninkärlek. I förrgår var det ett år sedan Speedy blev uppäten av en räv och vi har lite abstinens emellanåt så det här passar oss bra. 

Jag fortsätter med min julbonanza i ljudjulböcker. 

För tillfället håller jag igång två adventskalendrar.

"Tipp Tapp" av Malin Söderberg utspelar sig i Stockholm dit Mimmi just flyttat. Hon har just separerat och uppfyllt sin stora dröm att flytta till storstan för att jobba som AT-läkare. Hon bor inneboende hos en excentrisk gammal dam och trots att rummet inte alls är vad hon önskat sig så känner hon ändå att det nya livet är mycket lovande. Men redan efter två veckor ställs allt på ända och inget blir som Mimmi tänkt sig.

En mysig, och ändå spännande, bok och jag ser fram emot att lyssna på den varje dag.

Min andra bok får räknas mer till en relations-feelgood och jag gissar att det kommer att sluta bra, vilket säkert den andra kommer att göra också förvisso, även om det är mest elände och olycka så här i början.

Vi får följa tre olika kvinnor som kämpar på olika sätt med sina liv.

Hanna bor med sin tonårsdotter Julia. Hon är fortfarande bitter och arg på exmannen som gjorde slut och bildade en ny familj. Julia mår inte bra, skolkar vägrar prata med sin mamma och bestämmer sig hastigt och lustigt för att hon vill flytta till sin pappa. Emilia, Julias nya bonusmamma, stressar runt och känner aldrig att hon hinner det hon ska och att allt bra blir fel. Och nu säger Julia att hon ska flytta in dessutom, hur ska det gå?

Alice blev änka för ett år sedan och vet inte hur hon ska orka leva vidare. Hon begraver sig i jobb och undviker alla välmenande grannar. Så ringer det på dörren. Det är hennes döde mans bäste vän som vill ge henne ett brev från Jens, hennes man. 

Slutligen har jag också klämt del 6 i långserien "Bara Maja" av Liv Almendingen. Boken heter "När historien vaknar"

 Idag är det en riktig kojdag. snön som kom igår har övergått i ett strilande regn. Det är mycket varmare och jag lyckades elda i vävstugan så att det nästan blev för varmt. Mina projekt går framåt. Jag har varit där ett par timmar varje dag den här veckan och det är mycket mysigt. 

I eftermiddag ska jag trotsa vädret och gå och se om jag hittar några kantareller. Men det känns aningens gruvsamt. Efter lunch la jag mig under en filt på soffan och lyssnade klart på dagens ljudbok,den norska serien "Bara Maja". "Spökgården" är del 3 i serien som jag började lyssna på i somras. Maja är den vackra men ack så fattiga flickan som blir kär i en rik bryggarson, naturligtvis blir gravid och inte vet hur hon ska klara sig. Nu har hon fått ett pigjobb på en stor gård. Hon trivs där och alla är nöjda med henne utom frun i huset som är en riktig ragata. När det kommer fram att Maja är gravid riskerar hon att bli bortkörd mot husbondens vilja men saker och ting händer och än så länge är hon kvar.

En annan bok som jag avslutat idag är "Den försvunna bruden" av Felicity York. Den dök upp som ett tips på bibliotekets hemsida och jag blev intresserad. Nu när jag läst den har det visat sig att jag inte hade en aning om vad den handlade om. På ett sätt var den bättre men samtidigt inte riktigt så bra som jag förväntat mig. Den visade sig baseras på en sann historia vilket gjorde den spännande. Året är 1868 och vi är i England. Ellen Turner, dotter till en mycket rik parlamentsledamot, befinner sig i flickskolan när hon får ett brev att hennes mor är svårt sjuk och att Ellen genast måste åka hem. Naturligtvis lyder hon men det visar sig snart att det är en lögn. I stället kidnappas hon av två bröder vars mål är att röva bort henne och genom utpressning lägga vantarna på familjens förmögenhet. De gör det på ett mycket slipat och uttänkt sätt. Edward, brodern som planerat alltihop tillsammans med sin styvmor, anstränger sig hela tiden för att lura Ellen så att det i efterhand ska se ut som att hon följt med honom frivilligt.

En fascinerande historia även om jag, som sagt var, inte fastnade helt.

Efter att ha läst klart så googlade jag, min vana trogen på Ellen Turner och läste om verklighetens drama. Rätt så intressant må jag säga.

 Familjen är hemma igen och ordningen är återställd.

Redan morgonen efter hemkomsten insåg jag att just det... Om jag har ett gott mellanmål som jag förberett och tänkt ta med mig till jobbet så måste jag markera tydligt att det är MITT! Annars försvinner det under natten.

Helgen var lugn. Jag kände mig lite krasslig, det har fortfarande inte riktigt släppt men jag har inte behövt vara hemma från jobbet tack och lov.

Denna vecka har det börjat röra sig på skolgården och jag har sett små parvlar hålla hårt i sina föräldrar när de korsat skolgården på väg mot fritids. Är lite osäker på när skolan börjar men jag tror att det kanske är om två veckor. Om jag inte minns helt fel så börjar de mitt i veckan vilket är smart tycker jag. Chocken att kliva upp och sätta igång vardagen kan vara nog så plågsam även om det är en tredagarsvecka första veckan.

"Moden självhushållning" av Anders Rydell och Alva Herdevall innehåller faktiskt nästan allt man kan vilja veta. 

Jag har läst om odling, hur man tillverkar olika viktiga produkter till hemmet, vad man ska tänka på när man skaffar djur och så vidare. Så pass bra är den att jag har fått T att läsa odlingskapitlet samt beställt den på AdLibris. Vi utökar våra odlingar för varje år och i boken har de lyckats pricka in nästan allt vi håller på med. Och där vi har funderat på varför vissa saker inte lyckats så bra så har vi nu fått tips och förklaringar.

Under sommaren har jag lyssnat en hel del på ljudböcker, främst när jag suttit och vävt. Vissa böcker var bra och vissa mindre bra.

"Det ockultas historia" av Bokasin lät spännande när jag laddade ner den men i ärlighetetens namn så var den rätt tråkig. Den beskriver olika viktiga personer och företeelser i historien som haft med det ockulta att göra. Kanske var det bara sättet att berätta som gjorde det torrt och ganska ointressant?

En annan bok som också lät spännande men som visade sig göra mig besviken var "Familjen Medici, Det vackra folket i Florens"  av Ulla Britta Ramklint. Man kan sammanfatta det med att familjen var väldigt intressant men framställningen i boken var så där. En massa namn rapades upp och många i familjen hette ungefär lika dessutom så det var hopplöst att hålla rätt på dem. Njae, får jag säga...

Sedan började jag på en långserie som heter "Bara Maja" av Liv Almendingen. Jag lyssnade på del 1, "Förbjuden kärlek" samt del 2, "Lögnens pris". Böckerna var väl inga kioskvältare precis men där hade jag ganska låga förväntningar och därför köper jag kvaliteten. Maja är en ytterst fattig flicka som bor med sin syster sedan mamma dött. Hon är vacker och systern är lungsjuk. De hyr ett rum hos en otrevlig man som inte drar sig för att utnyttja de två systrarna. Maja är så gott som förlovad med grannpojken när hon av en slump träffar på en tjusig och rik ung man. Glömde nämna att Maja har en enastående sångröst också vilket får henne att väcka uppmärksamhet. Naturligtvis blir det missförstånd och svårigheter som jag hoppas ska lösa sig i del 3, när jag nu kommer mig för att lyssna på den. Fast, jag misstänker att författaren kommer att dra ut på det i ett antal böcker till. Det är ju trots allt en långserie.

Min sista serie som jag lyssnat på och fortfarande håller på med heter "Glendale Hall" och författaren heter Victoria Walters.

Första boken var bra! Den heter "Hem till Glendale Hall" och handlar om Beth. Historien börjar med att Beth och dottern Isabelle kommer hem till den stora och tjusiga hemgården. Hon har inte varit hemma på femton år. Beth var bara sexton år när hon blev gravid och eftersom familjen var helt emot att hon skulle behålla barnet så rymde hon till London där hon bott sedan dess. Hon har haft kontakt med familjen men vägrat återvända. Men nu har hon blivit ombedd att komma hem eftersom hennes mormor ligger för döden. 

Väl hemma visar det sig att allt kanske inte var som hon trott och trots att hon bara ska vara hemma några veckor så njuter både hon och dottern. 

När så hennes ungdomskärlek Drew dyker upp så blir tillvaron komplicerad men inte helt fel.

Den andra delen; "Nya tider på Glendale Hall" handlar om Beths vän Emily som också bor i London men härstammar från Glendale Hall. Beth bodde hos Emily den första tiden i London. Emily är bagare och älskar det. Hon bor med Greg, en snygg och karismatisk brandman. Hon ser mycket fram emot att åka hem till Glendale Hall och få visa sin hemtrakt för Greg. men när det är dags så ställer Greg till det på mer än ett sätt och Emily får åka ensam. 

Del 2 var inte lika bra som ettan även om jag tyckte att den var helt okej.

Just nu håller jag på med del 3 som heter "Juletid på Glendale Hall" och tyvärr är den inte i närheten så bra som de första två. Nu får vi följa ytterligare en av Beths vänner, Heather, sambo med Drews bror Rory. 

Ett problem med alla tre böckerna har varit att författaren upprepar sig och kan berätta samma sak fem gånger. I första och andra boken så stod jag ut med det eftersom intrigen ändå kändes spännande. Men i den har tredje så är intrigen tunn och då blir de där upprepningarna ytterst plågsamma.

Det finns en fjärde del och jag kommer att lyssna på den och hoppas att författaren rycker upp sig!

 

 

Först ska jag berätta (om någon undrar) att kaninen är på bättringsvägen! Han fick komma hem i söndags, så ömklig och trött. Han orkade nästan inte röra sig och ville inte äta. Men efter en del tvångsmatning av medicin, vatten och specialmat så har han kartat på sig. 

Nu är han sig lik, pigg och glad och HUNGRIG! Han får fortfarande medicin och specialmat samt hö, men inget annat. Varje gång man ens tittar mot tvättstugan där vi har hans matförråd så kommer han mycket optimistiskt skuttande för tänk om det äntligen är någon som tänker ge honom något smask. Men det är det aldrig. Han tycker uppenbarligen att vi är fruktansvärt tröga som inte hör vad han säger. Lite nervöst är det att han ska bo på kaninhotell under påskhelgen där vi inte har koll på hur han mår. Men det är ju en vecka kvar tills dess så han borde vara återställd då, även om det inte blir några godbitar där heller.

Sedan kan jag avslöja att jag är färdig med "Sagan om Isfolket"!!!

Tre år tog det men nu är det gjort. I den sista boken "Är det någon därute?" får vi veta hur det gick för släkten efter att Tengil den onde förgjorts plus att Margit Sandemo själv berättar om sitt liv och hur hon skrivit böckerna. Margit Sandemos historia var riktigt intressant. Jag har faktiskt också lånat hennes självbiografi och tänker att hon verkar ha varit en intressant person.

Aldrig är det riktigt bra...

 Idag är det en sådan där lördag när jag vackert fått masa mig iväg till jobbet. I kväll får vi middagsgäster eftersom vi ska fira den nyblivna trettonåringen.

Men, jag hann inte mer än komma fram så ringde T och berättade att Speedy fått förstoppning, för vilken gång i ordningen vet jag inte. Nu är det inte ens grönt gräs ute eller pälsbyte vad vi vet.

Så, nu sitter de på Ultunas akutmottagning och vi kan bara hoppas. Vi satsar fortfarande på middag ikväll, men storstädat och fixat innan kommer det nog inte bli. 

Jag lyssnar intensivt på "Sagan om Isfolket" del 46, "Det svarta vattnet".  Den och del 45, "Legenden om Marco" handlar väldigt mycket om det stora svalget, det fruktansvärda ställe dit Tengil den onde skickar alla sina fiender. Nu vill jag inte klaga men det kanske är lite väl många timmars lyssning där karaktärerna flyter omkring i mörkret med ångest och lidande som enda sällskap. 

Just nu är det i alla fall slutstrid och den utvalde; Nataniel, kämpar ensam mot Tengil, precis så som förutspåtts. Nu vill jag verkligen bli klar med den här serien för att dels får veta hur det går, dels för att få lyssna på något annat.

 

Livet det livet...

Idag hörde jag om en gammal kompis från det förflutna som tydligen fått leukumi. Jag antar att det blir så ju äldre man blir, att saker händer med en själv och ens omgivning. Men inte är det kul.

Det enda man kan göra att bita ihop och ta vara på sitt eget liv. Jag har en tendens att grotta ner mig ibland och bara vilja gömma mig, läsa böcker och vara ifred. Men så hör jag något sådant här och inser att det nog inte är mig det är mest synd om, inte den här gången heller.

Min jobbarkompis tipsade mig om Liv Strömquists seriealbum och nu har jag läst mitt första, "Prins Charles känsla". Jag har lånat hem alla hennes album som jag hittade på biblioteket för som jag själv uttryckte det till kollegan

Liv Strömquist har verkligen

"förmågan att hitta essensen i världens konstigheter och göra smart påpricken-humor av det”

 Jag är rätt nöjd med den formuleringen

 

  Just det här albumet handlar om vad kärlek egentligen är. Varför har vi så olika förhållningssätt till kärlek och relationer beroende på kön?  Är våra känslor i själva verket konstruktioner utifrån samhällets normer? 

Ja, så många kloka frågor och förslag på svar. Jag fnissade och kände samtidigt att hon verkligen vaskar fram kärnan i det hela. 

Otroligt bra!

Och sedan är jag klar med del 44 i "Sagan om Isfolket", "Den onda dagen.

 

Det har varit en riktigt bra helg. Lite av en chock var det att gå runt i Stockholm bland allt folk i lördags. På tåget dit insåg jag att nu har folk börjat nysa och hosta ogenerat på offentliga platser  igen. Jag är inte rädd för att få covid, men lite konstigt kändes det allt.

Det var fantastiskt trevligt att träffa en gammal vän igen. Och sedan besökte jag min syster med fästman på middag, ugnsstekt hjort, inte alls dumt. Min familj kunde inte följa med eftersom H blev sjuk, feber och ont i halsen. Jag trodde ju att det var jag som höll på att bli sjuk, så kan det vara.

Vi besökte några väldigt trevliga garnbutiker och jag kom hem med en del garn. Min plan är bland annat att sticka en klänning. Gjorde det för ett par år sedan men den blev så varm att det i princip krävs snöstorm för att jag ska kunna använda den. Nu ska jag göra ett försök att sticka i silke och hoppas att det ska bli lite svalare.

Mitt humör är bättre nu och jag inser att det är bra för en att göra något annat, se lite nytt folk.

När vi lunchade satt Ebba Witt Brattström vid ett bord och åt. Då blev vi aningens uppihejsan och uppiggade men lyckades uppföra oss och inte göra något pinsamt, som att till exempel börja peka eller trava fram och börja prata. Så lätt hänt annars.

Jag läser just nu "Änglaträdet" av Lucinda Riley. Upplägget känns bekant, nutid blandas med dåtid, gamla händelser påverkar livet just nu för huvudpersonerna. Greta är dansös i London, eller tja dansös och dansös, hon är snygg, halvnaken och med i en show. Det är fyrtiotal och livet påverkas till viss del fortfarande av kriget. När hon blir gravid och övergiven får hon hjälp av en vän och får bo i hans lilla stuga i Marchmont Hall. Där träffar hon vännen Davids morbror Owen som hon gifter sig med efter bara ett par månader. Hon ser fram emot ett lugnt och skyddat liv men inget blir som hon tänkt sig. Som vanligt är det medryckande och man fastnar direkt i historien. Jag tycker inte så mycket om Greta och det känns faktiskt uppfriskande. I boken finns andra personer som jag kan känna sympati för i stället. 

Min vän och jag diskuterade Lucinda Rileys serie "Sju systrar" och hon kunde inte förstå att jag gillar dem. Jag tycker att det är väldigt roligt att prata böcker och ännu roligare blir det när åsikterna går isär.

Sedan kämpar jag på med "Sagan om Isfolket". Har lyssnat klart på del 42, "Lugnet före stormen" och håller på med del 43, "En glimt av ömhet". Jag blev överraskad när författaren Margit Sandemo plötsligt skrivit in sig själv i historien. Tyvärr kan jag väl inte säga att det tillförde så mycket men rätt kul grepp ändå.

 

 Den första vardagsveckan på det nya året har varit bra. Både jag och H har känt oss glada och taggade men vi har varit obeskrivligt trötta hela familjen och värre har det blivit för varje dag som gått. Vi har nog inte kommit in i gängorna helt enkelt. Torsdagsmorgon började fantastiskt med att en ettagluttare kom inskuttandes med en teckning till mig och sa

-Du är bjuden på kalas! I sommar och då är det varmt och soligt och jag har klippt håret. Men, jag behöver numret till din mamma och pappa...

Jag kände mig så oerhört hedrad och rörd. Det var så otroligt gulligt och kul.

I veckan har jag lyssnat på första delen av ytterligare en julkalender på Storytel. Jag gillar serien om "La Stella" av Eva Swedenmark och Annica Wennström och blev därför glad när deras kalender "Mistlar och mys" dök upp. Det handlar fortfarande om familjen och åtminstone den första delen utspelar sig i Åre. Liselotte och Mario har varit på semester med yngsta dottern. Sonen Elias har haft ansvaret för resturangen men sista natten innan föräldrarna kommer hem inträffar katastrofen, resturangen brinner upp!

Och sedan har jag inte hunnit lyssna mer.Men den saluförs som en en mysig feelgood, så allt lär ordna upp sig till slut.

 

Anledningen till att jag inte hunnit lyssna mer på "Mistlar och mys" är att "Sagan om Isfolket" plötsligt slog till med den mest spännande delen sedan jag lyssnade på de fem första! Efter att tagit mig igenom del 40 "Fångad av tiden" så kom del 41 "Demonernas fjäll". Där samlas alla karaktärerna genom serien och historien ihop och man får veta en massa om dem, Plötsligt gick det inte att sluta lyssna. Nu ska jag börja på nästa del som heter "Lugnet före stormen". Jag antar att det börjar dra ihop sig, fem delar kvar. Puh, lite tomt kommer det kanske att kännas när det är över. Bokserien har förljt mig i över ett år nu.

 

Årets sista hälsning kommer här!

Imorgon sätter vi oss på tåget norrut för att fira nyår med familjen. Idag vågade vi oss ut i vimlet för att köpa vinterskor och täckbyxor till H som har växt något alldeles förskräckligt den här hösten.

Jag har sorterat mina garner lite idag och kan konstatera att jag verkligen behöver sticka från lagret.  På semestern ska jag sticka på en "Utan krusiduller-tröja", eller "No frills" som den också kallas, av designern Petite knit.

Fyra timmars tågresa kommer att få mig en bra bit på väg.

Under tiden blir det lite poddar och del 39 av "Sagan om Isfolket", "Rop av stumma röster" av Margit Sandemo.

Dessutom har jag laddat ner flera julkalendrar från Storytel så jag har det jag gör.

För den som är sugen på några boktips så här inför det nya året så vill jag tipsa om en bokblogg Liv tycker. Hon delar med sig av 24 böcker som hon har läst och tyckt om under 2021. Väl värd att studera.

Nej, nu ska jag gå och packa det sista samt övervaka min sons packning. Resfebern är på plats och jag funderar hårt på vilka böcker jag ska ta med. Jag har både "Löpa varg" av Kerstin Ekman och "Ett lyckligare år" av Jonas Gardell som ligger och väntar hos mina föräldrar. Så det fattas inte böcker att försjunka i.

Vi ses om några dagar, på det nya året! Då blir det både en liten sammanfattning, årets lästa böcker samt lite planer inför 2022.

GOTT NYTT ÅR!