Om hösten
Nu är det höst och de gyllene fåglarna
flyga alla hem över djupblå vatten;
på stranden sitter jag och stirrar i det granna glittret
och avskedet susar genom grenarna.
Avskedet är stort, skilsmässan förestående,
men återseendet är visst.
Därför blir sömnen lätt när jag somnar med
armen under huvudet.
Jag känner en moders andedräkt på mina ögon
och en moders mun mot mitt hjärta:
sov och slumra mitt barn, ty solen är borta.-
Edith Södergran
Ur
Landet som icke är
Förra veckan tänkte jag att nu är det nog dags för en tunn bomullshalsduk och handledsvärmare. I måndags insåg jag att handledsvärmare var lite ynkligt och igår åkte en stickad sjal och halvvantarna på.
Och dessutom pratade Rapports meteorolog om att det kunde bli snöblask i Värmland och Dalarna i slutet av veckan.
I morgon ska jag köra till Gäddede och där kan det också bli snöslask. Eftersom jag har tänkt tanken så bytte jag till vinterdäck igår vilket känns otroligt bra. Men jag är förstås ändå lite, lite nervös inför resan. Är förstås aningens nervös för andra saker också än bilkörningen. Ska träffa människor jag en gång känt men inte träffat på 30 år. Bara en sådan sak...
Idag vill jag prata om en bok som jag inte lyssnat på på Storytel.
Först tänkte jag att det var helt poänglöst att skriva om den men det finns ändå anledning att nämna den.
Jag har artros i åtminstone ett knä. Under en period för ungefär ett och ett halvt år sedan var jag så dålig att jag knappt kunde gå. Kunde bara ligga på ett visst sätt på nätterna för att det inte skulle göra jätteont. Nu har jag sakta och envist tränat upp mig och känner mig okej med endast vissa bakslag någon gång ibland.
I alla fall så ramlade jag på en ljudbok som heter "En liten bok om artros: och stegen att må bättre" av Lotta Skoglund.
Tänkte att kanske kan man få lite tips om hur man ska angripa denna förhatliga sjukdom, kanske lite träningstips, om det finns bättre och sämre mat och så vidare.
Redan när jag började lyssna kom det första abret. Boken är inläst med AI! Rösten "tillhör" en AI som heter Venla. Av princip undviker jag AI-röster eftersom jag sympatiserar med den mänskliga inläsaren och vill ha kvar dessa på ljudbokstjänsterna. Men så tänkte jag ett varv till och bestämde mig för att det kunde vara intressant att höra en AI-bok bara för att veta hur det kan låta. Jag blev mycket förvånad då det lät som en helt vanlig röst. Ingenting kunde avslöja att det var konstgjort.
Jaha. Så var det med det.
Men så kom nästa grej. Boken var så långt ifrån mina behov som man kan tänka sig. Det visade sig att utgångsläget är att författaren är över 70, måste gå med rullator och redan i första kapitlet pratas det om höftledsoperation och barnbarn.
Så för typ tredje gången i mitt liv tänkte jag dissa en bok och bara plocka bort den från bokhyllan. Men så är det liksom så att jag har väldigt svårt att sova ibland. Tankarna snurrar i speedad fart och jag kan inte varva ner. Och där visade det sig vara den perfekta boken!
Varje gång jag satt igång den så har jag bara hunnit lyssna på sisådär en halv sida om onda knän och höfter för pensionärer så sover jag som en klubbad oxe.
Så jag har spelat igenom hela boken utan att egentligen ha en aning om vad som lästs. Perfekt!
Igår klev jag ur min soffa och begav mig till en studiecirkel i demokrati. Hela förra året låg jag i soffan, läste och stickade all min lediga tid i princip bortsett från de tillfällen när jag tvingade mig upp för att gå och simma eller träffa en kompis. I år känner jag att det är dags att vidga vyerna och ta tag i mitt liv.
Först undrade jag lite vad jag gett mig in i. Vi skulle vara fem deltagare egentligen men två var sjuka så vi var tre plus ledaren. Efter en halvtimme var en tvungen att gå på ett annat möte och så var vi bara två. Studiecirkeln inleddes med en genomgång av hur riksdag och regering ser ut, grundlagar och annat sådant där som man pratade om på samhällskunskapen. Jag kände mig fortfarande tveksam. Men efter ett tag halkade vi in på intressanta sidospår och Amerikansk politik, hur kommunen här styrs och av vilka och lite personliga minnen och anekdoter från oss alla tre. Det här är en liten ort och jag vet var de övriga deltagarna står politiskt och de lär veta var jag står men jag tycker ändå att det blev bra diskussioner och att de andra hade vettiga åsikter, inom rimliga gränser förstås, jag vet att cirkelledaren är moderat till exempel.
Vi kommer att träffas ytterligare två måndagar. Nästa vecka ska vi prata om EU och det kan ju bli spännande . Det här med Brexit och Storbritannien kan vi nog uppehålla oss vid ett tag.
Hm...
Glömde en bok jag skulle tipsa om idag, eller rättare sagt, jag trodde att jag redan tipsat om den men se det hade jag tydligen inte.
Jag vill tipsa om den tredje och avslutade delen i feelgoodserien "Vintagebutiken" av Annie Darling.
"Trassliga kärleksband i Vintagebutiken" handlar om Phoebe, självutnämnd chef och diktator i Vintagebutiken. Hon lever för exklusiva begagnade klänningar, är alltid oklanderligt klädd i svarta klänningar och pumps. Hennes hund Coco Chanel är aldrig långt borta och behandlas som en kunglighet av Phoebe. Under flera år har Phoebe haft ett hemligt förhållande med kollegan Freddy. Han skulle gärna visa omvärlden deras kärlek men för Phoebe skulle det underminera hennes ställning som chef och oemotsägbar och perfekt.
Men hon har ett fruktansvärt humör och väljer alltid klänningarna framför kunderna och kollegorna och slutligen ställs allt på sin spets när hon blir viral på en influensers konto när hon får ett raseriutbrott.
Det blir droppen för arbetskamraterna och för Freddy och plötsligt är det inte ens säkert att hon ska få jobba kvar.
En klassisk feelgood som ändå inte är lik någon annan jag läst och som ni vet är det den perfekta boken i mina ögon. Jag älskar att bli överraskad!
Så är jag tillbaka i Strömsund med upprörda brokänslor och allt. Det gick bra att köra till pappa i helgen även om de 3 extramilen kändes tröstlösa. Men det är ändå inte jag som har det värst. Det finns både vuxna och barn som får ta sig den där vägen två gånger om dagen.
Helgen var lugn och vilsam. Jag har krattat löv och förberett en jordhink att ha på balkongen tills jag behöver plantera något eller sätta om mina blommor under vårkanten. Jorden tog jag från jordfabriken som jag och pappa ordnat. Vi är båda frälsta bokashianvändare så det är en ständig jordproduktion.
Nästa helg ska jag åka på pusselhelg! Jag är både otroligt förväntansfull och nervös. Planen är att byta till vinterdäck i veckan för att vara helt på den säkra sidan. Tyvärr missar jag min syster som kommer på besök till pappa under nästa helg men så blir det ju ibland.
Tora Wall har skrivit flera böcker som jag är sugen på att läsa. Jag har börjat med hennes "Traditioner och högtider Encykolpedisk kalender".
Den behandlar hela året mycket noggrant med både gamla och nya traditioner och viktiga datum. Förr tiden hängde man upp alla årets uppgifter och sysslor på olika datum och namnsdagar. Men också vädret ansågs styras utifrån hur det var vid vissa dagar. Exempel på detta är den 3 februari då Blasius hade namnsdag. Det sas i södra Sverige att om det blåste på Blasiusdagen så skulle det blåsa i många dagar framöver.
En tradition som jag tyckte verkade lite rolig var den om tranbrev och "att springa trana".
Jag hade mycket stor behållning av boken. Nu läste jag den från pärm till pärm men den kan lika gärna användas som ett uppslagsverk.
Jag vet inte vad det är med världen just nu! Konstiga saker händer. Först har vi det här med regeringsbildningen som är som ett dåligt skämt. Och igår vaknade vi av den absurda nyheten att en väldigt tung lastbil kört över Strömsundsbron så att den gick sönder! Samma bro som de har renoverat i åratal. Vem kan någonsin glömma perioden när man fick köra en extraväg på någon mil på en usel grusväg, smal och sörjig och absolut inte gjord för all den trafik den plötsligt blev utsatt för.
Och ja nu är vi tillbaka på den vägen igen då...När jag ska åka till min hemgård och pappa på helgerna kommer jag nu under en längre tid, förmodligen, få köra den där extravägen. Kan inte säga att jag ser fram emot det!
Idag är sista Uppsaladagen. Imorgon bitti sätter jag mig på tåget norrut igen. På ett sätt blir det skönt. Jag har haft svårt att fokusera den här veckan på jobbet. Mest har det blivit läst barn- och ungdomsböcker vilket är bra eftersom jag har inbokade bokprat nästa vecka. Å andra sidan känns det lite jobbigt att lämna familjen igen. Det har varit skönt att få vara med dem och leva lite vardagsliv även om jag kanske lyckats förtränga lite hur morgnarna är med en morgontrött 17-åring som lever i villfarelsen att han har all tid i världen på morgnarna. Mitt eget jobb har inte kommit igång förrän han äntligen släntrat ut genom dörren med ett
jaja, jag hinner...
vilket han inte har gjort två av de tre skolmorgnar jag varit här vill jag bara säga.
Så, Vad har jag läst på fritiden den här veckan då?
Jo, jag har läst del två i Annie Darlings feelgoodserie om "Vintagebutiken". Del två heter "Kärleken får ny kostym i Vintagebutiken" och den här gången får vi träffa Sophies bonussyster Cress som är utbildad sömmerska, otroligt skickling men också fruktansvärt blyg och rädd för att synas och ta plats. I femton år har hon varit ihop med samme kille och är nöjd med det. När Sophie börjat jobba i Vintagebutiken så råkar det sammanfalla med att deras ändringssömmerska slutar och Sophie övertalar Cress att söka jobbet som hennes ersättare.
Nu skulle livet kunna vara komplett men saker händer som alltid och plötsligt står Cress där utan sin pojkvän, eller har de bara ett bråk på gång? Inte blir det enklare av den mycket trevlige Miles som kommer i hennes väg. Cress skulle aldrig ens tänka tanken att överge sin pojkvän, bråk eller ej. Eller...?
Jag är mycket svag för Annie Darling böcker och det här är verkligen inget undantag.
