"Kameleonten" av Jonas Moström
Veckan har gått snabbt och utan att man fattar det så är det lördag igen. Regnet smattrar mot taket och jag är glad att det är regn och inte den snö som nyheterna utlovade igår.
Det här en blogg för oss som måste få sin dos av bokläsning varje dag för att må bra.
"Kameleonten" av Jonas Moström
Så många gånger som jag studerat Uppsala biblioteks evenemangskalender och tänkt att det vore så kul att gå på alla intressanta föredrag, författarbesök och annat. Men så kommer datumet när det är dags och om man inte missar att det händer så orkar man eller kan inte av olika skäl.
Men så plötsligt blev det av!
I onsdags gick jag och lyssnade på den eritrianskfödde författaren Sami Said. Trots att han vuxit upp i Göteborg så är det intressant att han kommer från Eritrea då hans senaste bok, som han berättade en hel del om, handlar om öknen.
Jag har aldrig läst någon av hans böcker, fyra till antalet, men jag har läst och hört OM honom och är nyfiken på hans författarskap. Hans nyaste bok heter "Satansviskningar" och handlar om Nadine som skickas iväg till en obestämd öken för att gå på en internatskola eftersom hon är så besvärlig.
Sami Said berättade att boken handlar om tvångstankar, så kallade satansviskningar. Uttrycket finns tydligen i olika kulturer och det anses att den som lider av olika tvångstankar egentligen hör satans röst.
Jag kommer helt klart att läsa hans böcker.
På fredag, den 8 mars, är det Kvinnodagen. På Enköpings biblioteks Facebooksida uppmärksammar vi det med olika boktips under hela den här veckan. Kolla in det om ni har lust.
Jag har två böcker på gång just nu som passar väl in på temat också.
Den första är skriven av Prinsessan Christina (Fru Magnuson), ni vet kungens yngsta syster. Jag tycker nog att hon verkar vara den klokaste och sundaste personen bland kungligheterna förutom kanske Viktoria då, hon framstår också som en normal och sund människa .
I alla fall... Prinsessan Christina har skrivit en bok, tillsammans med Carl Otto Werkelid, som handlar om anmodern Joséphine. Boken heter "Joséphine Avlägsen i tid - men nära mig".
Precis som i deras tidigare bok "Hon kallades Daisy" så blir det ett väldigt personligt porträtt, fullt med bilder, minnen och tankar. Det finns många biografier och säkert sådana som på olika sätt ger mer faktisk information. Men för att kunna skriva just de här böckerna så krävs det nästan en familjemedlem.
Jag gillar historia överlag och det här är inget undantag.
Gryning
Dagen som räfflas
av vinden en morgon
ugglornas fjädrar
på ett ljusare sätt
sinnet som skiftar
förminskas
något försvann
Ur
-Ljus-
av
Inger Christensen
2013
Ikväll jobbar jag ganska sent men sedan far jag hem, ska packa det sista, och imorgon far vi på sportlov några dagar! Vi ska fira en 80-åring och en 44-åring så det kommer att bli full fart. Jag har längtat i flera veckor.
I lördags var jag och systeryster på Sy och hantverksfestivalen i Älvsjö. En mycket trevlig dag och vi kom hem båda två med rejäla påsar fulla med garn. Dagen avslutades med pizza och öl tillsammans med den tredje systern och en kusin. Vi var mycket nöjda allihopa även om jag var extremt trött på söndagen.
Förra måndagen lyckades jag skutta snett i stentrappen på jobbet och stukade foten. Två dagar hemma med foten i högläge och sedan har jag kört på som vanligt. Fast jag får vara försiktig. Minsta lilla snedkliv eller för hård belastning på foten så gör det ont.
Min 14-åring har haft övernattningsgäster två nätter redan på lovet, det är ju bara tisdag idag. Men det gäller förstås att passa på, även han ska med på sportlovsresa imorgon.
Får se om vi lyckas hinna med ett litet bokreabesök när vi är där. Som vanligt tjatar min bättre hälft på om bokberg och frågan om hur många böcker jag egentligen rimligtvis kan hinna läsa under min livstid, men det där förstår han verkligen inte.
Jag har läst mycket under de senaste veckorna men inte hunnit blogga så idag får ni bara titlarna rakt av.
Den 6 februari var det Samernas nationaldag. Det uppmärksammades på flera ställen i medier och på bibliotek men här i bloggen blev det inget firande. Idag tar jag igen det genom att välja månadens dikt från boken "Solen, min far" av Nils-Aslak Valkeapää. I ärlighetens namn är jag lite osäker på om det är egen dikt eller en del av en större, jag gissar på det senare...
Fint är det i alla fall och jag ser framför mig när man sitter utanför sitt tält på fjället en tidig morgon.
Solen
verdens far
Jorda
vårens datter
himmelrandens gullblomster
duftgresset
jeg taler med jorda
och hörer bekkene svare
med lyd av sölv i rösten
taler med jorda
bortom tid
Solen
verdens far
Jorda
livets mor
himmelrandens morgenröde
stjernegaissene
jeg taler med jorda
sooleeen miiin sooool
aaaaaaiivaaannn aaaainnnnuuuht aaa a aaaaaa aaaa
aaaa aaaa
aaaaa
-Nils-Aslak-Valkeapää-
1991