Studenterna är firade och helgen är över. Naturligtvis blev det tågstrul, fyra timmars försening i torsdags när vi åkte till Uppsala. Men det led ingen större nöd på oss och det fanns de i kupén som var betydligt mer upprörda, trots att de knappast heller var i nöd.

Igår tog jag kompensationsledigt för den 6 juni och hade en riktigt slapp dag i solskenet. Idag jobbar jag och det är också okej får  jag väl säga. Vädret är aningens fram och tillbaka. Just nu skiner solen men för ett tag sedan regnade det som om någon högre makt satt igång duschen.

Det rymdes inte så mycket läsning i helgen. Till viss del berodde det nog också på att jag inte riktigt hittade fokus i allt som hände.

Men igår kväll läste jag i alla fall ut min tågbok.

Richard Osman har ju skrivit den enastående roliga mysdeckaren "Torsdagsmordklubben". Jag såg filmatiseringen för ett tag sedan med stor behållning så jag visste hur det hela skulle sluta. Men boken var ändå läsvärd. 

Den är skriven med sådan där underfundig humor som jag uppskattar väldigt mycket. 

Alltihop utspelar sig på seniorboendet Coopers Chase. Där bor Elisabeth, Joyce, Ibrahim och Ron. De har inga planer på att slå sig till ro och bara ta det lugnt. Elisabeth och hennes väninna Penny, som numera ligger dement och medvetslös på sjukhus, startade Torsdagsmordklubben där de gått igenom gamla, kalla, mordfall, mest som en hobby.

När ett nytt mord sker blir gänget lite uppihejsan och tar energiskt upp kampen för att hitta mördaren. De ser också till att få kontakt med polisen eftersom de behöver veta vad polisen kommer fram till. Elisabeth är en person med många kontakter från det förflutna och väldigt många som står i skuld till henne och som hon kan utkräva gentjänster av, praktiskt nog.

Pensionärernas klurighet, erfarenheter och kontaktnät gör att de ligger lite före polisen hela tiden vilket är frustrerande för poliserna Chris och Donna men också lite bra.

De senaste veckorna har jag tittat på två filmer, baserade på böcker jag har läst och älskar.

"Folk vi träffar på semestern" av Emily Henry heter den ena och "Sällsynt kloka varelser" av Shelby van Pelt den andra.

Böckerna var förstås bättre än filmerna, som de nästan alltid är men jag tyckte om filmerna också.

Jag läste en bokbloggare som hade problem med en av huvudpersonernas, Alex, utseende.

Han kanske inte riktigt såg ut som jag tänkte mig heller och absolut inte min drömprins. Men ibland får man helt enkelt komma ihåg att de som valt skådespelare inte har tillgång till min hjärnas förutfattade meningar.

Jag tyckte kanske också att de valt bort några scener från boken som var mina favoriter även om jag just nu inte kommer på något bra exempel.

Annars var det bra.

Det var ett par år sedan jag läste "Sällsynt kloka varelser" så därför har jag lite svårt att komma ihåg detaljerna vilket kanske är en fördel när man ska se en filmatisering. Jag är förtjust i både Sally Field som spelar Tova, med svensk härstamning, och Lewis Pullman i rollen som Cameron. Där har de hittat skådespelare som passade min fantasi bra.

Slutet för bläckfisken Marcellus förvånade mig lite. Antingen har jag glömt bort att det var så hans historia var eller så har de gjort om det i filmen. Om de har gjort om det så var det ett sympatiskt slut så jag hoppas nästan att jag bara har glömt bort bokens version.

 Junis första dag bjuder på ett lätt duggregn men ganska varmt. Jag har haft en slapp helg med pärsättning och fröplantering.

På torsdag sätter jag och pappa oss på tåget söderut för att fira två studenter. Nu längtar jag efter familjen och Uppsala!

I fredags råkade  jag glömma min stickning när jag for till pappa så därför har det blivit två lästa böcker i stället, för böckerna kom jag ihåg.

Båda böckerna har legat på min fönsterbräda sedan i början av december när julläsningen var som intensivast. Av förståeliga skäl så har de inte känts så inspirerande och aktuella under våren men nu gjorde jag ändå slag i saken.

   

"En oväntad jul" av Natalie Cox var en mycket lättsam och lite tramsig historia om Charlie som i ett slag upptäcker att hennes sambo varit otrogen och lägenheten råkar explodera. Mamman är på solsemester över hela julen och Charlie som är sjukskriven efter explosionen har ingenstans att ta vägen utom till sin kusin Jez som har ett hundpensionat.

Charlie hatar hundar men genom ödets ironi blir hon ensam ansvarig för hundarna i ett par veckor. Tur att byns extremt snygge veterinär Cal dyker upp med jämna mellanrum, eller?

Den andra boken talade lite mer till mitt hjärta. Jo Thomas har tydligen skrivit flera romantiska böcker som utspelar sig på olika ställen i världen. "Julhälsningar från ett slott i Normandie"  heter den här. Fliss farfar dör och Fliss och hennes systrar ärver ett slott. De hade ingen aning om att slottet existerade och deras plan är att åka dit, titta på det och sälja det. Pengarna skulle komma dem alla tre väl till pass. Men väl på plats visar det sig att det inte är så enkelt då olika faktorer hindrar en försäljning. I stället för att de tjänar på affären så kommer det att krävas mycket pengar för att renovera. Fliss är den enda av systrarna som har möjlighet och viljan att ta itu med det hela och hon bestämmer sig för att starta ett Bed and Breakfast.

Byns invånare tänker INTE samarbeta och borgmästaren, den oerhört snygge Jaques är också högst motvillig, till att börja med.

 Fredag och min satsning för dagen är att knyta ihop veckan och försöka göra en plan framåt. Efter mitt skolbesök i onsdags så har jag inte så mycket inplanerat inför sommaren. Det finns fortfarande en skola som behöver hjälp att städa sina bokhyllor så det ska jag ta tag i.

 På onsdag ska en skola ha vernissage för föräldrar och andra familjemedlemmar  på ortens Folkets hus. Där ska jag få delta med ett biblioteksbord. Velade både länge och väl om jag skulle ha med ett foto i min presentation, tänker att det är kul för familjerna att veta vem den där skolbibliotekarien är som dyker upp här och där. Till slut blev det ett väldigt litet foto i ena hörnet. Misstänker att det är en hel del som vet vem jag är om de ser mig. Jag kommer att ta med lite böcker och annan information om folkbiblioteket. Själv kommer jag inte att vara på plats eftersom jag ska följa med folkbiblioteksgänget till Gäddede på APT. Inte för att jag måste utan för att det känns som en kul utflykt. Det var bokat innan jag visste om det där vernissaget.

Annars har jag blicken framåt. Inser att det inte är någon idé att börja skicka entusiastiska och glada mejl till lärare och rektorer om höstterminen. De skulle nog inte ens orka öppna dem. När jag har stött på skolpersonal de senaste veckorna så är det stirriga, lite glasartade blickar och jag anar att det inte bara är eleverna som ser fram mot ett sommarlov.

Idag vill jag ge er en novell från Novellix. Knappt 17 sidor, så den tog inte ens en halvtimme att läsa. Men bra och skickligt skrivet med en handling som skulle räcka till en hel roman. 

"Arvet" av Virginia Woolf handlar om politikern Gilbert Clandon som har blivit änkling och får ta itu med fruns arv. En riktigt självgod man som tror att han vet exakt allt om sin fru och hennes liv. Men, så är det förstås inte och hans självgodhet punkteras mycket effektivt.

 Igår var det en spännande dag då jag åkte till en skola i kommunen och pratade Google med mellanstadiet och Youtube med högstadiet. Jag var lite nervös, elever jag aldrig träffat och ett ämne som är vitt och brett och svårförklarligt. Men jag använde mig av den eminenta sidan som Internetstiftelsen driver där de har Digitala lektioner.

Det är så lätt att man tänker att man måste uppfinna hjulet varje gång, eller i det här fallet lektioner. Men jag har insett att det bara är dumheter att sitta och hitta på något som trots allt arbete aldrig kommer att bli lika uttänkt och bra som de här färdiga lektionsförslagen. Dessutom kunde jag skicka länken till lektionerna i förväg till lärarna så att de kunde kolla om det var ungefär det de var ute efter.

Lektionerna blev bra även om de, naturligtvis, inte blev exakt som jag tänkt mig. 

När jag kom hem lade jag mig på spikmattan och skulle koppla av en halvtimme. Vaknade en och en halv timme senare med känslan av att ryggen aldrig skulle bli sig själv igen. Men faktum är att jag känner mig ganska avslappnad idag så  det gjorde kanske gott ändå.

Amanda James heter författaren som skrivit feelgood- och fantasyromanen "Midnattsbokhandeln".

När jag såg den första gången så kände jag förstås att jag MÅSTE LÄSA!

Den innehåller alla de ingredienser som jag älskar i en bok. Jag insåg också att det var vanskligt, ni vet det där med att bygga upp för höga förväntningar och så. 

Så, levde den upp till förväntningarna?

På ett sätt ja. Boken var jättebra, lite sorglig, lite romantisk och väldigt magisk, en ren hyllning till böcker och dess magi.

Men jag lyckades inte hänge mig så totalt som jag hade önskat mig, inga fjärilar i magen, inga tårar i ögonvrån och inga rosiga kinder. Men bra ändå.

Jo, Kye och Adelaide är tre personer som lever olyckliga liv av olika anledningar. Ingen av dem kan se någon ljusning och väg ut ur sitt elände. 

Deras vägar möts av en slump på en matbank, där man kan få gratis mat när man har det tufft. De har hittat varsin pamflett som tipsar om en bokhandel, Midnattsbokhandeln.

Bokhandeln visar sig endast för människor som verkligen behöver den men när man väl kommit in där och träffat ägaren Fay Revil så blir livet sig aldrig likt igen. 

Hedgehog Hollow-serie av Jessica Redland

1. Kärlek på Hedgehog Hollow
2. Nya gäster på Hedgehog Hollow
3. Familjehemligheter på Hedgehog Hollow
4. Bröllop på Hedgehog Hollow
5. Jaga drömmar på Hedgehog Hollow
6. Julmirakel på Hedgehog Hollow

 En stor del av helgen har jag ägnat åt att gräva i en rabatt. Jag har en idè om att omvandla en gammal, mycket ogräsfylld rabatt invid huset till en blomsterrabatt. Resultatet av helgens arbete är två bortkörda skottkärror fyllda med ogräsrötter, två säckar planteringsjord och två säckar kogödsel hällda på rabatten och jord i örat (trots att jag duschat och försökt få bort alla jordrester).

Nästa helg är det dags att så frön. Det blir spännande och hela projektet är lite av ett experimet.

I helgen, när alla krafter plötsligt var helt slut och jag släpat mig in på soffan. så läste jag klart serien om Hedgehog Hollow.

Den sista heter "Julmirakel på Hedgehog Hollow". En trevlig serie som jag rekommenderar för alla feelgoodläsare därute.