Pedagogisk litteratur

   

Idag vill jag tipsa om några nya böcker som handlar om hur man kan jobba med läs- och skrivinlärning samt MIK i skolan (MIK= Medie och InformationsKompetens).

Easy Peasy är ett nytt förlag som ger ut lättläst och de har en serie med snabbläst pedagogisk litteratur. Egentligen tycker jag att det är sorgligt att även lärare behöver snabblästa böcker men okej, är det vad som krävs för att få pedagoger att vilja utveckla sin kompetens så får det väl vara så.

Böckerna jag skaffat till skolbiblioteket är "OM läsfrämjande arbete" av Maria Heimer, "OM läsning i skola och hemma" av Jonna Bruce, "OM att resa med litteraturen" av Karl Ågerup, "OM den gemensamma läsningen" av Jenny Edvardsson, "OM högläsning på högstadiet och gymnasiet" av Jenny Edvardsson samt "OM MIK av Maria Heimer".

En lite mer omfattande väldigt matnyttig bok som jag också gärna tipsar om är "Barns och ungas läsning Efter den första läsinlärningen" av Jenny Edvardsson som inleds med en teoridel med olika metoder som används vid träning av lässtrategier och varför lästräning är betydelsefullt även för äldre elever och sedan olika praktiska tips på hur man använder de olika metoderna.

Ganska ofta när jag möter lärare och andra pedagoger för den delen så önskar jag att de drevs lite mer av en önskan att förkovra sig i det där med läsning...

 

Igår startade bokrean och jag shoppade litegrann. Kunde ha köpt mer men försökte ändå hålla mig i skinnet. 

Utbudet var faktiskt också minimalt jämfört med storstädernas rea som jag ändå är mer van vid nuförtiden.

Den enda boken jag hade tänkt ut i förväg var Fredrik Backmans "Mina vänner".

Jag har aldrig läst något av honom och det känns som att det verkligen är på tiden att ta itu med det.

"Himlen nära" av Lo Dagerman har jag tänkt läsa sedan den kom. Lyssnade på en intervju med Lo Dagerman på Lundströms bokradio 2023 och tyckte att historien om hennes föräldrar; Stig Dagerman och Anita Björk var fascinerande. Så när jag snubblade över boken på rean så kunde jag inte låta bli.

En lite stickbok halkade med hem men när jag bläddrade igenom den så hittade jag bara ett par intressanta mönster. Vi får se hur mycket nytta av den jag får.

Köpte "Samlade dikter Edith Södergran" också. Jag har alltid gillat Ediths dikter och har någon av hennes diktböcker sedan förr. Får väl bara hoppas att det inte är samma...

Slutligen behövde jag också ett seriealbum av Berglin, egentligen behöver jag alltid Berglins seriealbum.

Så till det lästa.

En bok som jag vet att många av mina läsande högstadieelever har tyckt mycket om genom åren är "Hanna Mendels chans" av Suzy Zail. Jag har av någon anledning inte läst den själv, ytterligare en sådan där bok som skvalpat genom åren på "att läsa-listan". Men nu var det dags. Och jag förstår fullständigt varför tonåringarna gillar den! Fruktansvärd, men gripande! Hanna är 15 år när hon och familjen tvingas iväg från gettot i hemstaden Debrecen. Med de vedervärdiga godsvagnarna vi har hört om fraktas de till Auschwitz. Vi får leva med Hanna och hennes syster Erika i lägret under ett och ett halvt år ungefär, de kommer dit 1944. Innan de hamnade i Auschwitz hade Hanna kommit in på musikkonservatoriet och planerade att bli konsertpianist. Det blir hennes räddning i lägret då hon får i uppdrag att spela varje dag för en nazikommendant. Hon får någon grönsak, brödkant och tillbringa tid inomhus. Hon träffar också kommendantens son Karl, egentligen en fiende men som inte är som de andra nazisterna.

Detta är en bok som jag kommer att rekommendera alla!

Damma av 2026

Januari

1. Systrar, bröder & andra problem (Kalle Lind)

2. Älven (Rosa Liksom)

Februari

3. Bokbindaren i Oxford (Pip Williams)

4. Övre port, nedre port (Geir Gullikson)

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Augusti

September

Oktober

November

December

Så är sportlovet för vårt barn slut. Han hade några fantastiska dagar i Sälen med kusinerna. Det var lite kallt i backarna med det var också det enda som inte var bra.

Nu är det ju lov i andra delar av Sverige under de kommande två veckorna och just nu är min kusin med familj på besök i byn. De bor i Stockholm i vanliga fall.

I söndags var det första vårvinterdagen hos oss. På eftermiddagen droppade det från taket och småfåglarna började kvittra energiskt från ingenstans. Jag satt på bron och läste och kände hur kroppen och själen fylldes med energi. Nu stundar strålande tider då man förhoppningsvis kan vara ute på sjön, elda och känna livsandarna komma tillbaks. Min T är aningens bitter över hur mycket vårvinter jag kommer att få i år till skillnad mot honom. Det brukar sällan bli så mycket sådant i Uppsala.

Även idag verkar vi få en solig dag.

I eftermiddag ska jag ta en tur på bokrean. Inte för att jag behöver böcker men det är ändå som att jag behöver böcker...

"Övre port, nedre port", skriven av Geir Gulliksen är en familjehistoria som startar på 50-talet i ett litet norskt samhälle när Gladys blir gravid som 18-åring. Hon gifter sig med barnafadern Gunnar, men redan från början visar det sig inte vara det bästa valet.

Hon och Gunnar får så småningom tre barn som alla växer upp med sviter av barndomens händelser. Berättaren är den yngste sonen som i nutid återvänder till hemorten när Gladys ligger för döden.

Jag tyckte boken var bra men blev inte hänryckt och fångad. Ibland tror jag att det manliga författarperspektivet gör att jag har svårt att ta till mig. Fast det är mest en teori.

Jag fortsätter också med deckarserien om Ruth Galloway. Nu har jag läst den femte delen "En orolig grav". Författare är Elly Griffiths

Nu har jag min T här och vi sitter hemma hos pappa vid varsin dator och jobbar. Jag har suttit och filat på min skolbibliotekarieplan, som jag trodde var färdig men plötsligt har rektorerna vaknat och kommit med önskemål på texten. 

Igår var det fettisdag och pappa bjöd på kams och semla. Det var ett förskräckligt uffande och puffande hos oss alla efteråt. Jisses vad man blev mätt!

Ute är det bara -12.7 grader just nu så jag funderar på om det kanske blir en lunchpromenad över sjön fram och tillbaka. Vi får se.

Vårt barn har det härligt i Sälen  även om det verkar vara lite kallt i skidbackarna. 

Jag har läst den andra boken av Pip Williams som utspelar sig i Oxford.

"Bokbindaren i Oxford" utspelar sig under första världskriget och i samma värld som den första boken "De förlorade ordens bok".

Här handlar det om Peggy och hennes tvillingsyster Maud. De jobbar på kvinnoavdelningen på Oxfords bokbinderi och har gjort så sedan de var tolv år (tror jag). Deras mamma är död och Peggy har ansvaret för Maud som är speciell, min egen diagnos på henne är autism. De bor på en liten båt som översvämmas av böcker. Peggy drömmer om att studera. Universitet ligger alldeles bredvid bokbinderiet och litteraturen de binder tillhör det. Men föreståndarinnans ständiga mantra till Peggy är att

-du ska binda böckerna inte läsa dem!!!

Kriget kommer, de flesta män far iväg och i stället kommer det flyktingar. Kvinnorna får möjlighet att hoppa in och jobba i de traditionellt manliga yrkena och Peggy och hennes kamrater ser plötsligt chansen till ett nytt liv.

Den förra bokens huvudperson Esme dök upp på ett litet hörn och plötsligt längtade jag efter henne och hennes historia också. Den var alldeles speciell. Men jag tycker precis lika mycket om Peggy och Maud! Man vill verkligen att det ska gå bra för dem.

Mitt inlägg idag blir väldigt kort. Egentligen vill jag bara titta in och önska glad helg och kort nämna en bra bok jag just har läst.

För tillfället är jag i Uppsala och ikväll kommer en syster med familj på middag. Det är för övrigt samma familj som tar med sig vår son på skidresa på söndag.

I två dagar har jag suttit och kollat på Förlagsdagarna, där svenska förlag får chansen att berätta om alla sina nya böcker. Jag älskar Förlagsdagarna! Och min inspirationslista är nu gigantisk, precis som det ska vara.

Boken jag vill skriva om idag dök faktiskt upp på två ställen, hur det nu gick till, och jag känner mig oerhört nöjd över att redan ha läst den. 

 

"Röster från verkligheten" sammanställd av Magdalena Ivarsson handlar om skolbibliotek. Man får konkreta tips på vad man behöver tänka på när man ska starta ett skolbibliotek men också olika bibliotekarier som berättar om sina erfarenheter och olika lyckade projekt. Boken är rätt tunn och snabbläst och jag klämde den på en dag. 

Det innebär förstås att det inte blir någon djupdykning i ämnet, på ett sätt, men ibland räcker det att få kortfattade redogörelser och nedslag för att inspirationen ska komma. Kanske inte så mycket nytt, men bra. Efter att det här med skolbibliotek blev lag i somras så har det kommit flera matnyttiga böcker som ska hjälpa alla oss bibliotekarier som fått i uppdrag att starta upp verksamheten på våra skolor.

 I helgen blev det plötsligt lite varmare och strålande sol. Både jag och min far blev lite uppihejsan och knatade över sjön på det perfekta skoterspåret som en snäll bybo gjort åt oss efter att jag slängt ut frågan på Facebook i bygruppen. Pappas skoter har tyvärr havererat i vinter. 

Annars har det varit lugnt. Jag tog bältrosvaccin i torsdags och kände mig lite vissen på fredagskvällen. De har ju konstaterat att det där vaccinet också ger ett visst skydd mot demens och det har fått flera i min familj, förutom mig, att ta det. 

När vi gick hem från byn tillbaka över sjön så var det rävspår nästan hela vägen. Rävar är uppenbarligen otroligt nyfikna. Den hade gått i våra spår, bajsat och kissat på flera ställen och också lämnat lite köttrester mitt på sjön. Lite demonstrativt känns det när den markerar på det där viset. Vi människor ska då verkligen inte tro att det är vårt revir!

På onsdag är det dags för en tur till Uppsala igen. Jag längtar! Nu har jag inte träffat min familj sedan jullovet och det känns länge sedan! På lördag är planen att jag ska ta en tur till Sy-och hantverksfestivalen. Garnet är slut....Eller nja, det var ett skämt. Jag skulle nog kunna sticka i ett par år utan att köpa nytt. Men på något underligt sätt känns det  ändå som att det är brist.

Boken "Tre öar" är Sophia Janssons debut. Hennes pappa hette Lasse Jansson och var bror till Tove Jansson.

Sophia växte upp med sin pappa och fastern Tove, farmor Ham och Toves sambo Tooti (Tuulikki). Mamman Nita dog när Tove bara var sex år och mammans olyckliga liv och död var ett förbjudet ämne under uppväxten. Boken är ett sätt för Sophia Jansson att reda ut sin barndom och varför allt blev som det blev. Resultatet blev att mammans skuld minskade och Tove och pappa Lasse kanske blev lite mindre helgonlika. 

Det var en otroligt spännande bok och jag har lärt mig väldigt mycket om familjen Jansson.

Jag rekommenderar den mycket varmt!