Om mig

En blogg för oss som inte överlever utan böcker och som hellre skulle ta med en boklåda än tändstickor till en öde ö. Jag har jobbat länge som lärare men sadlat om till bibliotekarie och inte ångrat mig en sekund!

tisdag 24 maj 2022

Imorgon måste jag på biblan...

På skrivbordet ligger en hög med böcker, utlästa och nu börjar de bli efterfrågade från biblioteket där de bor. Så imorgon måste jag ta mig dit efter jobbet. När påminnelsemejlet kom på telefonen så insåg jag att det kanske också var dags att sätta mig och blogga en lite sväng. Det var ett tag sedan. 

Det är mycket nu kan man säga.

Jag kom ju hem från mamma och pappa-besök, jobbade fyra dagar och så i fredags direkt efter jobbet satte vi oss på tåget mot Göteborg. Det var en något hetsig känsla innan vi kom iväg. Jag var ute och puttrade med bokbussen till klockan tre. Sedan satte bokbusschauffören av mig på första bästa busshållplats, med riktning Uppsala förstås, och full av resfeber, som alltid när jag ska åka längre bort än två mil, rusade jag in i  huset, slängde av mig jobbryggsäcken, högg resväskan och sedan for vi.

På stationen mötte vi en kusin som skulle följa med.

Målet för resan var Liseberg. H fick den i födelsedagspresent. Eftersom vi båda föräldrar har blivit lite känsliga på äldre dar med åksjuka så tog vi med kusinen som är lika gammal som H så att han skulle ha sällskap i karusellerna. Helgen blev extremt lyckad trots lite grått och halvblött väder. Bara att bo på hotell är en lyx vi inte är så vana vid. Supergod frukost och fint rum gjorde inte saken sämre.

Vi kom hem på söndag kväll och hela familjen lider av en fruktansvärd trötthet den här veckan. Som tur är så är det ledigt på torsdag och långhelg för majoriteten av familjen. Själv har jag lyckats med konststycket att jobba både på fredag och lördag. Men det blir i alla fall en ledig dag i mitten.

Så till böckerna...

"Julie och Romeo" av Jeanne Ray hittade jag på Gottsunda bibliotek av en slump. Den överraskade mig på ett positivt sätt. Utgiven 2002 och med ett lite omodernt omslag gav  den mig inga höga förväntningar men ibland får man chansa lite.

Julie och Romeo är ganska precis 60 år. De äger varsin blomsteraffär och som de ärvt efter sina föräldrar. Julie är skild och Romeo änkling. Familjerna har varit dödsfiender sedan urminnestider, ja så länge att ingen egentligen vet varför. När de träffas av en slump inser de plötsligt att de inte alls är fiender, snarare tvärtom. De blir hastigt kära i varann men de inser att det inte kommer att bli lätt. Vad ska deras familjer säga? Och mycket riktigt, det blir totalt kaos och till och med Julies exman lägger sig i. 

En mysig bok där man fick sucka, himla med ögonen över galna familjemedlemmar och fnissa lite ibland.

 

Julie och Romeo och Ray, Jeanne - Sök | Stockholms Stadsbibliotek   

Nästa bok är en ungdomsbok; "Saker man inte vill veta" av Nicola Yoon. Evie är en bitter och besviken tonårstjej som efter föräldrarnas skilsmässa absolut inte tror på kärlek. Det är ingen poäng att älska, man blir bara besviken ändå menar hon. På ett mystiskt sätt träffar hon en äldre tant som ger henne en bok. Efter mötet upptäcker Evie att hon fått en magisk förmåga. Om hon tittar på par som kysser varandra så ser hon deras kärlekshistoria som en film, från början till slut. Och det gör henne ännu mer cynisk. Alla kärlekshistorier tar slut! 

Så möter hon X, en snygg, supergullig och mycket emaptisk kille och hon kan, trots sina föresatser, inte låta bli att gilla honom. Men samtidigt vet hon, det kan aldrig sluta bra... 

Jag tyckte om boken och budskapet var tydligt. Man ska aldrig undvika kärlek, att bli sårad och olycklig är en del av kärleken. Kanske att jag hade lite svårt att bara köpa den där magiska biten, men jag har läst sådana böcker förr och man måste ställa in sig på den magiska känslokanalen på något sätt.

Saker man inte vill veta  

Den tredje boken av Gordon Smith, som jag nämnde i ett tidigare inlägg heter "Med mina ögon" Den har lite samma tema som de andra två jag har läst så jag skriver inte så mycket mer om den.

Med mina ögon - Gordon Smith - inbunden (9789153431206) | Adlibris Bokhandel 

Min sista bok för i kväll är ett seriealbum av Liv Strömquist som heter "Inne i spegelsalen", Den har temat fysisk skönhet och hon lanserar teorin om att vi är så fixerade vid skönhet, främst vår egen, och att kärlek är något vi konsumerar och kräver makt över. Jag är grymt imponerad över de teorier som hon ger oss i sina böcker. De är så på pricken logiska att jag köper nästan allt rakt av. Dessutom gör hon det med knivskarp humor. Ja, Livs Strömquists böcker är bland det bästa jag läst på länge.

Inne i spegelsalen by Liv Strömquist

tisdag 17 maj 2022

Så har jag gjort en arbetsdag igen efter att ha haft några semesterdagar. Semestern ägnade jag åt att åka hem till mina föräldrar och hänga. Jag skulle frakta hem en vedkamin som jag köpt till min vävstuga. Det gick bra, fast jag glömde alla tillbehör såsom rökrör och annat. Inte för att det är någon katastrof, men retfullt när jag ändå åkte och hade plats i bilen.

Dagarna där ägnades åt umgänge och våraktiviteter. Det är något alldeles speciellt att vara där och jag tror aldrig att jag kommer att sluta känna att det är hemma. Fåglarna hade fullt upp och jag har sett änder, knipor och två tranor som seglade över hustaket. Både på dit- och hemvägen körde jag förbi ett antal renar som betade i diket. Första kvällen hade vi dessutom fyra orrar som betade utanför köksfönstret.

Eftersom jag vet hur tröttsamt det är att köra bil hela vägen själv, nästan 80 mil blev det den här gången på grund av vägarbete, så hade jag tagit semester även igår, måndag. Det var ett bra val! Bortsett från att jag besiktade bilen, vilket gick oväntat bra, så låg jag mest på soffan. Tog till och med en rejäl tupplur. Ändå känner jag mig inte helt utvilad idag.

På ditresan lyssnade jag på ljudboken "En katts resedagbok" av Hiro Arikawa. Det är min käre T som tipsat mig om den och jag tyckte mycket om den. 


Det är strykarkatten Nana som berättar hur han lite motvilligt ger upp sitt vilda liv och blir Satorus katt. Efter fem år tillsammans börjar de resa. Nana trivs mycket bra i den silverfärgade skåpbilen bredvid sin husse som han numera älskar. Satoru kan, av skäl som han inte avslöjar, inte behålla sin katt och reser till olika vänner från det förflutna för att hitta ett nytt hem åt honom. Genom Nanas ögon får vi lära känna Satoru och hans vänner. Det är mycket snyggt skrivet och jag blev lite besviken när boken tog slut.
Jag skulle gärna utvidga min läsning och läsa fler författare från lite mer ovanliga länder. Japanska böcker  har jag inte läst så mycket av men jag blir oftast glatt överraskad när jag gör det. 


 

lördag 7 maj 2022

Jag ser att det var länge sedan jag skrev något här.

Förklaringen är att jag i måndags vaknade med en fruktansvärd yrsel, så pass att jag mådde illa. Så jag kunde bara ligga ner och blunda i princip hela dagen. Ingen läsning, ingen stickning och absolut ingen bloggning. 

På tisdagen kändes det bättre och jag har jobbat hela veckan bortsett från måndagen, men riktigt bra har det inte varit. Förmiddagarna har gått ganska bra men sedan har jag haft huvudvärk.

Idag känns det bra och energin börjar komma tillbaka. Jag har hört flera som haft svår huvudvärk så det verkar vara någon skum grej som går.

Margit Sandemo, Sagan om Isfolkets författare, gav 2011 ut en självbiografi som jag har läst. Den är mycket som Isfolket-böckerna; dramatisk fantastisk och händelserik men språket gör ingen språknörd glad. Hon är också väldigt ärlig med sina styrkor och svagheter och att hon skriver snabbt och kanske inte fokuserar så mycket på det tekniska. "Livsglädje" heter boken.

Jag tyckte att det var en läsvärd bok och är imponerad över det enastående liv hon levt, samtidigt som man får ta henne på orden när hon skriver att hon ibland har alltför lätt att fantisera och att sanningen inte alltid lockar.

Men, nu är jag och Margit färdiga med varandra, åtminstone för tillfället.

Jag har också läst ytterligare en serieroman av Liv Strömquist; "Einsteins nya fru". Den består mest av redan tidigare publicerade serier så jag kände igen en hel del.

Men hon tål att läsas om.

Slutligen har jag också läst två böcker av ett engelskt medium som heter Gordon Smith. Böckerna heter "Den otroliga sanningen" och "Varför?". 

Jag har många skeptiker runt mig som undrar varför jag tycker om att läsa sådana här böcker (inte minst min son som på riktigt ville sätta sig ner och försäkra sig om jag inte tror på övernaturligheter på riktigt, men tja, han är 13 och så säker på saker och ting som man är när man är 13 blir man nog aldrig mer...)

Så, mitt svar till mitt barn och andra är att jag är intresserad av väldigt många saker, dock kanske inte så mycket motorer, och att jag vill veta hur världen, djur och människor fungerar . Och om man bestämmer sig för att det som inte är bevisat eller godtaget som vetenskapliga fakta inte är värt att lära sig mer om, ja, då missar man ganska mycket. Det behöver ju inte alls betyda att man tror på allt man läser. Men jag vill vara öppen för allt möjligt som dyker upp i min väg. Och Gordon Smith känns faktiskt som ett ovanligt klokt medium. Han pratar mycket om sunt förnuft och livserfarenhet. Han varnar för alla som låtsas vara mediala för att tjäna pengar och som utnyttjar folk i kris och sorg. En viktig poäng som han återkommer till är att han inte vet allt och att man inte ska lita för mycket på alltför självsäkra medium som anser sig ha svar på allt.

Jag har en tredje bok av honom som jag ska läsa nu härnäst.

 

Livsglädje : en självbiografi Einsteins nya fru av Liv Strömquist | ArbetarmaktDen otroliga sanningen : ett mediums guide till den osynliga världen

Varför? : acceptera förluster, ta dig igenom sorgen och hitta tillbaka till  - Gordon Smith - inbunden (9789153436218) | Adlibris Bokhandel


torsdag 28 april 2022

Vissa veckor är sega som attan, sedan har vi de där som går så fort så att man inte hinner komma igång på måndagen så är det fredag igen. Denna vecka har varit snabb.

Idag har jag haft bokcirkel med fyra tjejer i årskurs 4. Det var andra gången vi träffades och vi läser "Planen", del 1 i serien "Hemmet för bortrövade barn" av Camilla Lagerqvist. Att träffa de där flickorna är så roligt att jag nästan skuttade hem. De är entusiastiska och glada, älskar boken och kan prata hur länge som helst om den. Idag blev det extra uppåt eftersom jag bjöd på popcorn. Jag glömmer ofta mellan gångerna hur glad jag blir av sådana här aktiviteter, faktum är att det är det allra roligaste med mitt jobb och inte för att jag vill skryta men alla mina bokcirklar och bokprat genom åren har blivit bra.

Jag har läst två album av Liv Strömquist

 Einsteins fru"Einsteins fru"

Kunskapens frukt - Liv Strömquist - Häftad (9789170378041) | Bokus  "Kunskapens frukt" 

Jag blev inte besviken. De  var lika bra som det första albumet jag läste.