Förra veckan kom det nya bokhyllor till biblioteket och vi fick stänga med två dagars varsel. Så hela veckan har vi städat, burit böcker, sorterat och gallrat. Resultatet blev mycket lyckat. Idag öppnade vi igen och jag jobbade. Många besökare tittade in och beundrade det hela. Nu väntar vi på nya fina möbler också och sedan blir det invigning och start av Meröppet.
Allt bokuppsättande har satt sina spår. Härom natten drömde jag att jag sorterade vilda, levande djur i bokstavsordning. Anledningen till att det blev just djur, även mammutar, var nog för att vi sett flera Ice Age-filmer i veckan.
Efter flera veckors lyssnande är jag färdig med den nästan 24 timmar långa ljudboken "Napoleon" av Herman Lindqvist. Jag är inte den som ger upp en bok i första taget men 24 timmar blev nästan droppen även för mig. Den här gången läste inte Herman själv utan det var Stephan Carlsén, om det var en fördel eller nackdel vet jag inte riktigt. Men nu vet jag i alla fall allt om Napoleon Bonaparte, han kärleksliv, matvanor och alltför många detaljer om fältslag för att det ska vara hälsosamt. Som vanligt visade det sig att min historiebild var ganska vag och jag har lärt mig en hel del. Hans vistelse på Santa Helena till exempel var väldigt luddig för mig tidigare.
En helt annan typ av bok som jag läst är "Min son och livet efter detta" av Elisa Medhus. Jag tycker att det är spännande att läsa om nära döden-upplevelser, döden och vad medier har att säga om livet efter döden. På samma sätt som jag vill veta mer om världen, andra människor och historien så är jag nyfiken på det vi inte kan se eller egentligen veta något om. Ibland är det en tröst att läsa böcker om att döden inte är slutet, speciellt som jag förlorat en del viktiga människor genom åren.
