Om mig

En blogg för oss som inte överlever utan böcker och som hellre skulle ta med en boklåda än tändstickor till en öde ö. Jag har jobbat länge som lärare men sadlat om till bibliotekarie och inte ångrat mig en sekund!

söndag 30 juni 2019

Familjen är samlad igen och allt är som vanligt. Imorgon ska H på sommarläger med en kompis och han är mycket förväntansfull. Det har packats badkläder, regnjacka och solskyddsfaktor. För mig består veckan av att flytta runt på böcker, en bokpratsaktivitet på tisdag inne i Enköping och ett par diskpass.  När jag skriver ordet diskpass fnissar jag lite åt en historia jag läste på Facebook för ett tag sedan om den stackars nyanställda bibliotekarien som efter morgonfikat blev ombedd att ta hand om disken. När hon sedan började hälla upp vatten och diskmedel i diskhon blev hon totalt utskrattad av kollegorna för att hon helt missförstått vilken disk det var frågan om.
Så kan det vara...
Apropå bokpratsaktivitet så gick Sommarboken väldigt bra. Jag drog med mig H som sedan lärde sin pappa intressanta fakta om nålfiskar vid middagsbordet. Snacka om direktrespons! Förutom H så deltog 20 glada barn. Jag berättade spännande fiskfakta, läste min regndikt av Gustav Fröding samt körde en liten frågesport. För att riktigt få vattenkänsla så hade jag tagit med mig barnen ner till ån vilket visade sig vara mycket trevligt.

I deckaren "Vänförfrågan" använder sig författaren Laura Marshall av Facebook. Jag är förvånad över att jag inte ramlat på en bok där sociala medier är en del av intrigen tidigare. Det är ett tacksamt användningsområde. På nätet är det lätt att vara anonym eller att låtsas vara någon annan vilket borde underlätta för en författare att bygga upp en spännande historia.
Louise har döljt sin hemlighet i 25 år. Hon gjorde något hemskt mot en klasskompis när hon var tonåring och sedan försvann klasskompisen, förmodligen  dog hon. Louise är helt övertygad om att det var hennes fel att Maria, som klasskompisen hette, dog.
En dag dimper det ner en vänförfrågan på facebook, från Maria och Louises liv vänds upp och ned. Lever Maria? Är det någon annan som låtsas vara henne? Vet den personen att allt är Louises fel?
Det är skickligt uppbyggt och läskigt. För mig som mest läst Jonas Moström och olika pusseldeckare de senaste åren så var det lite uppiggande att läsa något som är lite annorlunda uppbyggt. Lite mer oförutsägbart och fruktansvärt spännande.

Bildresultat för vänförfrågan bok

torsdag 27 juni 2019

Den här veckan är jag och Speedy ensamma hemma. Killarna har farit till Tomelilla på semester hos farmor. Enligt rapporter så är det varmt, soligt och härligt. Enligt H var det kallt i havet, men jag misstänker att han sa det mest för att jag inte skulle bli alltför avundsjuk och ledsen. Speedy är sur för att det blir så mycket ensam tid i buren då jag är på jobbet.
Jag jobbar den här veckan och två veckor till. Sedan blir det fem veckors semester!
Vi möblerar om på biblioteket, som vanligt nuförtiden. Jag bär runt på böcker, scannar (eller blippar som jag oftast säger) och försöker göra allt det där andra gamla vanliga parallellt. Ett evigt slit är det, men jag känner mig förtröstansfull över att det kommer att bli strålande bra när det är klart.
Förutom ommöblering och bokblippande så har jag nu börjat med en bisyssla på jobbet. En ung låntagare är mycket intresserad av trolleri och jag har idag trollat för honom. Han kunde för sitt liv inte räkna ut hur jag utförde det mycket avancerade korttricket och jag har lovat att om han inte räknat ut det hela när skolan sätter igång igen så ska jag lära honom. Enligt mamman kommer han att ägna sommarlovet åt att klura på det. Jag känner mig mycket nöjd!


 
För flera år sedan fick jag en bok om öar. Den tyska författaren Judith Schalansky fascinerades av kartböcker med spännande platser när hon var liten. Hennes fantasi gick igång på namn och avlägsna hörn av världen. Boken hon har skrivit heter "Atlas över avlägsna öar" och berättar om femtio olika öar, belägna på platser dit nästan ingen hittar. Vi får ta del av hårresande historier om de människor som trots allt hamnat där. Under de år som gått har jag återvänt till boken då och då; läst några sidor, studerat kartbilderna och filosoferat om de osannolika berättelserna. Det är en bok att drömma till.




söndag 16 juni 2019

Och solen skiner...

Helgen har varit riktigt härlig!
Igår åkte vi på badtur med ett gäng kusiner. Liite kallt vatten men desto varmare i solen.
Imorse hämtade vi upp en kusin och åkte till landet. Det har varit +30 grader hela dagen. Ibland har det fläktat lite, men mest sol och hett.
Barnen har haft vattenkrig och kaninen har legat under ett träd och pustat. Ett antal fästingar har vi hittat, både på oss själva och på Speedy. Jag hatar verkligen fästingar från djupet av mitt hjärta!
Värmen gjorde att vi inte har orkat åstadkomma så mycket, någon av oss. Jag har läst nästan hela dagen. Inte alls dumt.

Jag tyckte mycket om Anna McPartlins bok "Rabbit Hayes sista dagar", om den ensamstående mamman Rabbit Haye som har cancer och vet att hon snart ska dö. Nu har jag läst en annan bok av McPartlin; "Någonstans nära lyckan", lika bra den också. Maisie lever med sina två barn efter att ha tagit sig ifrån sin mycket våldsamme man och år av misshandel. Hon är livrädd för att hamna i ett dåligt förhållande igen och skyr män som pesten. Så när hon , efter flera år ensam, äntligen går ut på sin första dejt så händer det som inte får hända. Samma kväll som dejten försvinner hennes son, den 16-årige Jeremy. Maisie tar helt på sig skulden. Om hon inte bara tänkt på sig själv hade det aldrig hänt, tänker hon. Boken följer händelseutvecklingen under de dagar som går innan man får veta vad som egentligen har hänt. Det är grymt och sorgligt, men samtidigt en berättelse om förlåtelse, hopp och om att våga gå vidare.

En helt annan bok, väldigt svår att beskriva och definiera, är "Jag befinner mig i ett överflöd av kärlek" av Ulf Karl Olov Nilsson. Den handlar om Henrik den åttonde men liknar inget annat jag läst. Den följer Henriks liv så som man läst i andra böcker, så långt inga överraskningar. Men författaren låter karaktärerna både filosofera fritt, uttrycka sig med moderna, nutida ord och uttryck och analysera sin omvärld på ett mycket fritt sätt. Jag kan verkligen inte förklara hur boken är uppbyggd. Först var jag mycket tveksam, att blanda in alltför mycket fantasi i verkliga skeenden är inte min grej. Men efter ett tag märkte jag att jag på något underligt sätt kände mig närmre Henrik och hans omgivning. De blev lite mer levande och verkligare, förmodligen för att de plötsligt blev människor av kött och blod, lite mer lik nutidsmänniskan. Så även om boken svävade ut åt mer än ett håll så tyckte jag att det var intressant att läsa.

"24 goda gärningar" av Jenny Fagerlund är en klassisk feelgood-roman. Den låg jag och läste på stranden, i värmen, igår vilket kändes aningens fel eftersom den utspelar sig under december. Emmas man förolyckades på julafton. Nu har det gått två år men hon kommer inte vidare. Hon går ensam mellan sin lägenhet och affären hon äger. Inget i livet känns värt att satsa på och hon har egentligen helt slutat leva. Hennes syster Magda tjatar om att Emma ska hitta en hobby, något som ska få henne att kliva ut i världen igen. Till sist bestämmer sig Emma för att hon ska strunta i sin systers uppmaningar men att hon ska utföra en god handling varje dag fram till julafton. Hon känner sig skyldig till sin mans död och tänker sig att detta ska vara ett sätt att sona sina synder. Ja, ni kanske förstår vartåt det lutar...När Emma börjar med sina goda gärningar så möter hon nya människor och det blir inte så lätt att gömma sig längre.

Min sista bok för dagen handlar också om cancer. När skådespelaren Gösta Ekman fick cancer 2011 så uppmanades hans fru, regissören och författaren Marie Louise Ekman av läkarna att skriva dagbok vilket hon gjorde. 2018 kom dagboken ut som bok; "Få se om hundarna är snälla ikväll". Det är en ärlig och naken beskrivning av hur det var. Jag har följt människor med cancer, ibland på nära håll och ibland på avstånd och trots att jag aldrig varit så nära som beskrivs i boken så känner jag igen vissa saker och blir påmind om hur hemskt det är. 



torsdag 13 juni 2019

Junidikten

På fönsterblecket droppar det och jag är ganska nöjd över att sitta inomhus och kura.
Nästa torsdag är det dags för Sommarboken, det nationella temat för sommarens biblioteksträffar för barn. I år heter temat "Under ytan" och det handlar om allt möjligt spännande man kan hitta i vattnet, allt från fiskar till sjöjungfrur och piratskepp. Vill man veta mer kan man gå in på Barnens bibliotek
Jag planerar att läsa en dikt för barnen (vi borde läsa många fler dikter för våra barn). Dikten som jag valt passar mycket bra ikväll så det får bli min junidikt också.

Regn

Sorlar, sorlar, susar
sommarregnets sorl
alla trädens våta
blad och knoppar gråta
dropp-dropp-dropp
och därnedan rusar
bäck i sorl och porl
bäck i sorl

Gustaf Fröding

Bildresultat för regn

fredag 7 juni 2019

Trots en traumatisk lunchincident (matlådan kom aldrig med men gaffeln packade jag så ordentligt) så har denna klämdag på jobbet varit helt okej. Som vanligt på fredagarna har jag åkt bokbuss. Nu är det sista rycket före sommaruppehållet och många lånar med sig rejält så att de ska klara sig till augusti. En mamma kom med sina tre pojkar och de var alla jätteglada för de hade aldrig varit in i en bokbuss förut. Egentligen bodde de i Stockholm men var i sommarstugan. De tyckte det var lyxigt att kunna få med sig tidningar och böcker att ha och läsa under sommaren.
I helgen är det hektiskt som vanligt. H har fotbollscup med två matcher imorgon och en på söndag. Vi ska på födelsedagsmiddag hos min syster med familj imorgon och på söndag ska jag helst hinna luncha med ett par kompisar. Förra helgens Rigaresa var superkul, men jag känner mig fortfarande trött efter den. Man har liksom ingen extraenergi så här års. Värmen, som förvisso är härlig på sitt sätt, gör också att man känner sig aningens utmattad.

"Nässelvrede" är Solveig Vidarsdotters andra deckare som utspelar sig i Gäddede, mina hemtrakter. Först retade jag mig på en massa saker; uttryck med mera, men sedan analyserade jag mina känslor och kom fram till att det blev så nära. Jag känner igen alla platser, uttryck, människors kynne, miljön och vädret och då blir man nog mer kritisk. Om jag inte hade gjort det så hade jag bara dragits med av spänningen, för spännade är det. Det är en klassisk deckare  och kanske inte så nytänkande, men som jag ofta säger; ibland är det inte nytänkande man vill ha. Ingrid Kvarnberg, den hemvändande polisen, har just fått semester men hinner inte mer än testa flugspöet så dödas två kommunpolitiker och det är bara att ta på sig polisuniformen igen.
Bildresultat för nässelvrede

söndag 2 juni 2019

Riga var en spännande stad att besöka!
Det var en ganska sliten miljö delvis, med rostiga och nedklottrade fasader. Men så stod det nya, stora affärskomplex däremellan. Och rätt som det var kunde man se gamla trähus som var väldigt vackra. För något år sedan läste jag Mattias Käcks bok "Harriet Löwenhjelms värld: en collagebok"och där såg man bilder på huset där hon bodde, i Finland mot ryska gränsen, och det huset påminde mycket om de hus jag såg i Riga. Känslan var att öst och väst möttes på ett mycket tydligare sätt än i Tallin som vi besökte förra året. Spännande och intressant.
Det blev inte så mycket garn men en fantastiskt fin hantverksmässa med alla möjliga saker samt ett besök på Rigas nya nationalbibliotek, 6-7 år gammalt bara.

Bilden kan innehålla: himmel, moln, bil och utomhus

 Jag har läst två noveller "Med strömmen" av Hjalmar Söderberg och "Come Close" med texter av Sappho.
Sedan har jag också läst en bok om övernaturligheter och andlighet av Pierre Hesselbrandt; "Andra sidan"
Andra Sidan : nära möten med det okända