Så är man tillbaka i grottekvarnen och efter den första lätt chockade känslan när jag kom ihåg hur min väckarklocka, eller rättare sagt telefonalarm låter så känns det redan lite som vanligt igen. T tyckte att jag var aningens galen när jag berättade att jag ju i och för sig var vaken när alarmet drog igång, hade hunnit med ett par kapitel i min bok och en mugg kaffe, men så var det och jag blev ändå lite chockad efter att inte ha hört det på fem veckor. Den här sommaren har jag inte lyckats ta några sovmorgnar direkt. Varför vet jag inte. Jag har känt mig ledig och avslappnad så det är inte det...
Nåja, på jobbet är det ganska lugnt än så länge. Alla är inte på plats den här veckan och jag kan lulla runt lite i min egen takt. Det verkar inte som att skolpersonalen har kommit igång heller. Något litet meddelande hade jag fått men annars är det extremt lugnt.
Det var väldigt sorgligt i söndags när jag satte T på bussen och han for hem till Uppsala. Jag hoppas förstås att vi ska ses snart igen men några veckor kommer det att ta till dess, det förstår jag ju och jag längtar redan.
Jaha, så var det läsningen då.
Jag har läst en författare som snabbt klivit uppåt på min favoritlista. Efter att ha läst några böcker av henne så är jag förtjust. Feelgood, mer realistisk än vissa andra favoriter om än inte helt verklighetstrogen. Men realism är sällan romantiskt, tyvärr så är det bara.
Författaren är Jo Thomas och den senaste boken jag har plöjt heter "Hälsningar från den skotska vinterön".
Ruby är sångerska i ett band och det är egentligen hela hennes liv. Hennes pojkvän sedan fyra år är också bandets manager och hela deras tillvaro kretsar runt förhoppningen att de ska bli "upptäckta" och göra succé. Just den kvällen när en talangscout ska lyssna på deras konsert så tappar Ruby rösten, på scen och katastrofen är ett faktum. Hon ordineras total tystnad i två veckor och bestämmer sig för att åka på tyst meditationsretreat. Men innan hon hinner åka får hon ett telefonsamtal från en advokat. Hon behöver åka till en liten skotsk ö, där hennes farfar bor. Han är dement och då Ruby är hans närmsta släkting behöver hon åka dit och skriva på papper så att farfaderns hus kan säljas och han kan flytta till ett vårdhem.
Ruby har inte haft någon kontakt någonsin med sin pappas familj eftersom pappan och farfadern bråkade en gång i tiden.
Så Ruby åker dit med planen att det ska ta ungefär en dag tills hon kan dra vidare till sitt retreat. Men så blir det inte förstås. Väl på plats så är saker och ting inte riktigt så enkla.
En mysig bok som inte gick att sluta läsa trots att jag naturligtvis kunde förutspå slutet.
En perfekt "börja jobba"-bok för den som behöver snälla, omhuldande känslor och upplevelser.

Jag har också läst ytterligare två delar i "Anne på Grönkulla"-serien. "Drömmens uppfyllelse" samt "Anne på egen hand". Magin från min barndom finns tyvärr inte kvar även om jag känner igen vissa händelser med värme och behållning.
Som vuxen uppskattar jag att läsa böckerna igen av den anledningen men jag förstår att det blir ett sisyfosarbete om man ska sälja in dem till dagens ungdomar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar