Om mig

En blogg för oss som inte överlever utan böcker och som hellre skulle ta med en boklåda än tändstickor till en öde ö. Jag har jobbat länge som lärare men sadlat om till bibliotekarie och inte ångrat mig en sekund!

tisdag 17 januari 2023

 Regnet öser ned och det har inte varit riktigt ljust på hela dagen. När jag satte ut kaninen i buren i morse så ställde han sig på framtassarna och jag kunde tydligt se hur han med upprörda morrhår sa att 

-nu slutar vi skoja och går in och myser! Jag förlåter dig för den här gången!

Ja, vissa kanske tror att kaniner inte kan prata men då har de inte träffat Speedy. Ingen kan kommunicera som han, samt peka med hela tassen. Han är inne på sitt nionde år och blir bara mer och mer personlig för varje dag som går. Vi misstänker att hörseln inte är vad den har varit för han vill inte vara ute själv. När han behöver gå på toa så hämtar han oftast någon av oss för att vi ska följa med och vakta och ibland missar han när man säger att det är dags för middag (och då blir det väldigt bråttom när han väl fattar att maten är på plats).

Igår när jag kom hem kändes det som att vi har en hund, inte en kanin. Jag öppnade dörren; trött och lite kinkig, och möttes av en kanin som kom galopperande med fladdrande öron, landade vid mina fötter och putsade mig på skorna. Då var det väldigt svårt att fortsätta vara kinkig. 

Jag har just avslutat en bok som var aningens svårbestämd. "Mysteriet Henri Pick" av den franske författaren David Foenkinos borde vara en bok för mig. Den handlar om ett bibliotek i Bretagne där författare kan lämna in refuserade manus som sedan få bo i ett eget rum. En dag kommer den unga förlagsredaktören Delphine och hennes pojkvän, författaren Frédérick dit och hittar ett manus av den lokale pizzabagaren Henri Pick. Henri Pick har varit död i två år men hans änka och dotter finns kvar. De har dock väldigt svårt att tro att deras man och far skulle ha skrivit en bok. Mysteriet och kvaliteten på boken gör den till en succé och påverkar ett antal människors liv på oväntade sätt. 

Men jag vet inte. Inte förrän jag hade läst 180 sidor av 267 fastnade jag och det kan jag nog tycka är lite väl lång startsträcka även för mig. På slutet tog den sig men ändå...Nåja, man kan inte älska allt man läser.

Såg för övrigt att den kommit som film också.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar