Jag är nu inne i en fruktansvärt jobbig och hetsig period med min rapport. Handledaren tror inte att jag kommer att hinna. Men jag ska bevisa att hon har fel!
Allt jag gör just nu blir hetsigt och jag drömmer konstiga drömmar om nätterna. Härom natten lagade jag, till exempel, mat med med Hasse Alfredssons granne.

Jag har läst "Sandmannen" av Kepler. Egentligen tycker jag att det är läskigt att läsa den typen av böcker, men ibland blir det ändå så. Den här var fruktansvärt gastkramande från första till sista sidan. Det gick inte att sluta läsa och jag plöjde igenom 500 sidor på tre dagar, vilket var länge sedan det hände. Jag har läst andras recensioner av boken och jag håller väl med dem. Karaktärerna är överdrivna och händelseförloppet inte särskilt trovärdigt. Men, det är också lite skönt för jag kan frossa i det läskiga och ändå inte riktigt känna att jag blir mörkrädd. Fast, någon mer sådan bok blir det inte på länge. Nu är det relationsromaner, romantik och lättsamt som gäller framöver.

I födelsedagspresent fick jag en helt annan bok, som jag börjat läsa nu efter "Sandmannen". Det är "Krokas" av Elin Olofsson.
Jag älskar hennes böcker. Hennes personbeskrivningar får mig att förstå personer i min  omgivning. Och eftersom jag plötsligt kan se och förstå varför människor kanske är på ett visst sätt så kan jag plötsligt tycka om mina medmänniskor lite mer. Jag har precis börjat och får återkomma senare med handlingen och vad jag tycker om boken. Men än så länge verkar det lovande. Och om någon faster eller annan släkting undrar så planerar jag att ta med mig den på jullovet så att fler får chansen att läsa den.