- Hur man gör succé på ett dårhus (Emmy Abrahamson)
- Hur man förälskar sig i en man som bor i en buske (Emmy Abrahamson)
- Där regnbågen slutar (Cecelia Ahern)
- Kärlek, hat och andra filter (Samira Ahmed)
- En oväntad sommar (Isabel Allende)
- En skärva av själen (Henrika Andersson)
- Ordbrodösen (Anna Arvidsson)
- Röd drottning (Victoria Aveyard)
- Glassvärdet (Victoria Aveyard)
- Vi kommer snart hem igen (Jessica Bab Bonde, Peter Bergting)
- Juan-Les-Pins (Sandra Beijer)
- Bluebird (Erika Bernalt)
- Vi måste sluta ses på det här sättet (Lisa Bjärbo, Johanna Lindbäck)
- För alltid i mitt hjärta (Rose Marie Bouw)
- So sad today (Melissa Broder)
- För mycket av allt (Sanna Bråding)
- Musan (Jessie Burton)
- En bokhandlares dagbok (Shaun Bythell)
- Livet enligt Dagny (Dagny Carlsson)
- Prövad oskuld (Agatha Christie)
- Diomedes hästar (Agatha Christie)
- Den blå pelargonen (Agatha Christie)
- Döden i floden (Agatha Christie)
- Ett vattentätt alibi (Agatha Christie)
- Himmelska eldens stad (Cassandra Clare)
- Förlorade själars stad (Cassandra Clare)
- Fallna änglars stad (Cassandra Clare)
- Sommar på den lilla ön i havet (Jenny Colgan)
- Jul i det lilla bageriet på strandpromenaden (Jenny Colgan)
- Den lilla bokhandeln runt hörnet (Jenny Colgan)
- Kulturkoftor (Cecilia B Dackenberg)
- Ylle och bläck (Cecilia B Dackenberg)
- Allt har sin egen tid (Alva Dahl)
- Under Vintergatans alla stjärnor (Camilla Davidsson)
- Pensionatet vid världens ände (Camilla Davidsson)
- Änglarna dansar i gryningen (Camilla Davidsson)
- Strandcaféet (Lucy Diamond)
- En sommar i Brighton (Lucy Diamond)
- Varför kom du inte före kriget? (Lizzie Doron)
- Sjukhuskatten Oscar (David Dosa)
- Främling En bok om Carola (Andreas Ekström, Johanna Koljonen)
- Att gå vidare (Nora Ephron)
- Hiwa (Augustin Erba)
- Bokhunden-och en och annan läshund (Helene Ehriander)
- Hennes fantastiska väninna (Elena Ferrante)
- Kanada (Richard Ford)
- Innan allt har blommat ut (Inger Frimansson)
- Har man inget liv får man köpa ett som alla andra (Jonas Gardell)
- Den lilla bistron i Bretagne (Nina George)
- En dåres anteckningar (Nikolaj Gogol)
- Flickan med pappersblommorna (Maria Gustavsdotter)
- Det är något som inte stämmer (Martina Haag)
- Heja, heja (Martina Haag)
- Det är insidan som räknas...(men vem fan vågar chansa?) (Emma Hamberg)
- Rutiga byxor funkar inte här (Marie Hammar, Abbe Wahlqvist)
- Händig man sökes (Jöns Hellsing)
- HETARE. Noveller
- På andra sidan kärleken (Linda Holgersson)
- Svinnlandet Min resa genom en värld av slöseri och hur den gett mig ett liv i överflöd (Andreas Jakobsson)
- Svärmödrar utan gränser (Anna Jansson)
- Stenåkern (Tove Jansson)
- Göra om (Sophie Kinsella)
- Manglade dukar och vikta servetter (Ewa Klingberg)
- Vellumbarnet (johanna Koljonen)
- Harriet Löwenhjelms värld (Mattias Käck)
- Mumin och tillvarons gåta (Jukka Laajarinne)
- Hilma En roman om gåtan Hilma af Klint (Anna Laestadius Larsson)
- Herr Arnes penningar (Selma Lagerlöf)
- Spetälskesjukhuset (Camilla Lagerqvist)
- Heder (Jens Lapidus)
- Presidentens hatt (Antoine Laurain)
- Världens viktigaste kyss (David Levithan)
- Decembergatans hungriga andar (Ulrika Lidbo)
- Snedtänkt Boken som handlar om det som inga andra böcker handlar om (Kalle Lind)
- Britt Marie lättar sitt hjärta (Satrid Lindgren)
- Axel von Fersen Kvinnotjusare och herreman (Herman Lindqvist)
- Madame de Pompadour (Herman Lindqvist)
- Kungliga frierier (Herman Lindqvist)
- Den röda adressboken (Sofia Lundberg)
- Midnatssflickor (Jonas Moström)
- Himlen är alltid högre (Jonas Moström)
- Ensam i Paris och andra historier (Jojo Moyes)
- Toner i natten (Jojo Moyes)
- Sista brevet från din älskade (Jojo Moyes)
- Tretton dagar med John C (Jojo Moyes)
- Döden går på museum (Jan Mårtensson)
- Förhöret ( Khashayar Naderehvandi)
- Bortom stjärnan (Elisabet Nemert)
- Ta det som en man (Hampus Nessvold)
- Samma tid samma vecka? (Dave Nicholls)
- Alma på Mårbacka (Matts Nilsson)
- Vända världen rätt (Jennifer Niven)
- Inte för nära (Colleen Oakley)
- Outtalat (Sarah Rees Brennan)
- Unmade (Sarah Rees Brennan)
- Untold (Sarah Rees Brennan)
- Hjärtats skafferi (Ruth Reichl)
- Stenarna skall ropa (Ruth Rendell)
- På öppet hav (Nora Roberts)
- Två par systrar (Mailynne Robinson)
- Komma fram (Rainbow Rowell)
- Krig eller fred (Silke Scheurman)
- Glöm mig (Alex Schulman)
- En kvinnas resa (Agneta Sjödin)
- Bokhandeln på Riverside Drive (Frida Skybäck)
- Norrsken (Frida Skybäck)
- Prinsessan av Wasa (Anna Sparre)
- Röda rummet (August Strindberg)
- The hate U give (Angie Thomas)
- Jorden runt på 80 dagar (Jules Verne)
- Döden i Hollywood (Gunnar Wall)
- Kornas hemliga liv (Rosamund Young)
- Små bitar av lycka (Anne Östby)
Om mig
- bokslukaren
- En blogg för oss som inte överlever utan böcker och som hellre skulle ta med en boklåda än tändstickor till en öde ö. Jag har jobbat länge som lärare men sadlat om till bibliotekarie och inte ångrat mig en sekund!
fredag 11 januari 2019
Böcker 2018
Så var det dags att redogöra för vad jag läst under året som gått.
tisdag 8 januari 2019
Januaridikten
Här kommer årets första dikt.
Du
Du blir allt verkligare,
allt mera kropp, själ och ande
allt mera ande, själ och kropp.
Du blir all mera avhöljd du,
som jag inte mycket kände
men som jag nu mera känner.
I djupens djup en sötma bor.
I höjdens höjd en ljushet bor
och mellan dessa lever vi.
-Anna Rydstedt-
Ur
Dess kropp och verklighet 1976
Du
Du blir allt verkligare,
allt mera kropp, själ och ande
allt mera ande, själ och kropp.
Du blir all mera avhöljd du,
som jag inte mycket kände
men som jag nu mera känner.
I djupens djup en sötma bor.
I höjdens höjd en ljushet bor
och mellan dessa lever vi.
-Anna Rydstedt-
Ur
Dess kropp och verklighet 1976
Snöflingor stora som lapphandskar singlar ner utanför fönstret. Jag har följt H till skolan för nu är lovet slut. Stämningen var lite tung igår kväll vid tanken på att vardagen sätter igång. Men när vi kom till skolgården och kompisarna tjoade och ropade på honom så kändes det nog lite bättre verkade det som. Idag är jag glad att jag inte behöver rastvakta för det är perfekt kramsnö!
"När isarna smälter" av den franske författaren Joel Baqué är något alldeles eget. Den enda bok jag kan komma på som möjligtvis skulle kunna gå att jämföra den med är "Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann" av Jonas Jonasson. Men det är ändå inte riktigt sant, för böckerna är egentligen inte lika ändå.
Louis är änkling, tystlåten och lever ett mycket enformigt, inrutat liv. Det är som att han fått en dimma framför ögonen som gör att verkligheten känns avlägsen. Av en ingivelse får han en dag syn på ett begagnat skåp i en affär, öppnar skåpdörren och får en uppenbarelse! Där inne står en uppstoppad kejsarpingvin. Louis köper med sig kejsarpingvinen, tar hem den och sätter därmed igång en händelsekedja utöver det vanliga. Det är verkligen inte ofta jag läser en bok och inte har någon aning var den ska landa, men så är det med den här. Det fick mig att hela tiden vilja fortsätta läsa för att få veta vart den snirkliga vägen skulle leda.
En klart läsvärd bok!
"När isarna smälter" av den franske författaren Joel Baqué är något alldeles eget. Den enda bok jag kan komma på som möjligtvis skulle kunna gå att jämföra den med är "Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann" av Jonas Jonasson. Men det är ändå inte riktigt sant, för böckerna är egentligen inte lika ändå.
Louis är änkling, tystlåten och lever ett mycket enformigt, inrutat liv. Det är som att han fått en dimma framför ögonen som gör att verkligheten känns avlägsen. Av en ingivelse får han en dag syn på ett begagnat skåp i en affär, öppnar skåpdörren och får en uppenbarelse! Där inne står en uppstoppad kejsarpingvin. Louis köper med sig kejsarpingvinen, tar hem den och sätter därmed igång en händelsekedja utöver det vanliga. Det är verkligen inte ofta jag läser en bok och inte har någon aning var den ska landa, men så är det med den här. Det fick mig att hela tiden vilja fortsätta läsa för att få veta vart den snirkliga vägen skulle leda.
En klart läsvärd bok!
onsdag 2 januari 2019
Första arbetsdagen på det nya året är gjord. När jag har varit ledig ett tag så är det som att jag glömmer hur roligt jag tycker det är och så blir jag gruvsam och vill fortsätta vara ledig. Men, när jag väl är på plats så trivs jag som fisken i vattnet. Under våren kommer jag att få jobba heltid vilket jag är mycket nöjd med. Idag fick jag veta att jag varje fredag under våren kommer att få åka bokbuss! Bättre kan det inte bli.
Biblioteket har varit stängt nu under nyår och jag hörde några av stamkunderna som uttryckte stor lättnad över att allt var som vanligt igen. Ibland önskar jag att de som tycker att biblioteket är onödigt skulle få höra sådant där, få veta vilken viktig plats det är för många människor!
En sak som jag tänkt mycket på i år är alla insamlingar och välgörenhetsinsatser som farit runt, både på olika fysiska platser och på nätet. Jag beundrar alla som engagerar sig och jag skänker ofta pengar till olika saker. Men jag är fruktansvärt obekväm med den riktning som samhället har tagit. Det känns som att vi blir mer och mer som USA, att välgörenhet är det som ska se till att väldigt många människor ska överleva. För den som befinner sig på "rätt" sida och har råd att vara generös mot sina medmänniskor så känns det bra. Även jag känner mig väldigt fin och duktig när jag gett pengar, mat eller begagnade kläder till någon annan. Men om jag hade varit på den andra sidan hade det inte alls känts lika bra. Tänk alla som ska stå där, känna att de måste vara tacksamma mot den som ger, kanske känna sig dålig för att de inte kan klara sig på egen hand... Om slumpen placerat mig där (för låt oss vara ärliga, det är en ren slump att man är frisk, född av rätt föräldrar och har jobb som ger en fast inkomst) jag varit tvungen att förlita mig på givmilda medborgare så hade jag mått väldigt dåligt. Och det är inte så himla länge sedan som det var en skyldighet för staten att se till att alla människor klarade sig oavsett livsvillkor. Jag skulle så mycket hellre betala några hundringar mer i skatt om det betydde att mina medmänniskor inte skulle behöva tigga och be mig om hjälp. Tänk om alla som vill ha sänkt skatt, men som glatt engagerar sig i välgörenhet, kunde förstå att det är lika mycket hjälp att betala skatt som att ge pengar till stadsmissionen men att de som tar enot hjälpen skulle slippa stå i tacksamhetsskuld.
Biblioteket har varit stängt nu under nyår och jag hörde några av stamkunderna som uttryckte stor lättnad över att allt var som vanligt igen. Ibland önskar jag att de som tycker att biblioteket är onödigt skulle få höra sådant där, få veta vilken viktig plats det är för många människor!
En sak som jag tänkt mycket på i år är alla insamlingar och välgörenhetsinsatser som farit runt, både på olika fysiska platser och på nätet. Jag beundrar alla som engagerar sig och jag skänker ofta pengar till olika saker. Men jag är fruktansvärt obekväm med den riktning som samhället har tagit. Det känns som att vi blir mer och mer som USA, att välgörenhet är det som ska se till att väldigt många människor ska överleva. För den som befinner sig på "rätt" sida och har råd att vara generös mot sina medmänniskor så känns det bra. Även jag känner mig väldigt fin och duktig när jag gett pengar, mat eller begagnade kläder till någon annan. Men om jag hade varit på den andra sidan hade det inte alls känts lika bra. Tänk alla som ska stå där, känna att de måste vara tacksamma mot den som ger, kanske känna sig dålig för att de inte kan klara sig på egen hand... Om slumpen placerat mig där (för låt oss vara ärliga, det är en ren slump att man är frisk, född av rätt föräldrar och har jobb som ger en fast inkomst) jag varit tvungen att förlita mig på givmilda medborgare så hade jag mått väldigt dåligt. Och det är inte så himla länge sedan som det var en skyldighet för staten att se till att alla människor klarade sig oavsett livsvillkor. Jag skulle så mycket hellre betala några hundringar mer i skatt om det betydde att mina medmänniskor inte skulle behöva tigga och be mig om hjälp. Tänk om alla som vill ha sänkt skatt, men som glatt engagerar sig i välgörenhet, kunde förstå att det är lika mycket hjälp att betala skatt som att ge pengar till stadsmissionen men att de som tar enot hjälpen skulle slippa stå i tacksamhetsskuld.
tisdag 1 januari 2019
Ett nytt år!
Gott nytt 2019!
Som vanligt gäller det att hålla tungan rätt i mun så här i början när man ska skriva årtalet. Det halkar lätt tillbaka till de gamla siffrorna.
Vår nyårsafton var mycket trevlig med den vanliga familjen plus en extrafamilj som var ny för oss. Idag slappar vi och i samma ögonblick som jag sa att man fick göra precis vad man vill idag så kungjorde vissa i familjen att
-YES! Då tänker jag ha pyjamas hela dan!
Varför höjden av lycka är att lufsa omkring i pyjamas en hel dag kan jag inte riktigt svara på, men det är verkligen det bästa av det bästa.
Imorgon ska jag tillbaka till jobbet medan den övriga familjen är ledig tills på tisdag.
I år blir det inga direkta nyårslöften mer än att jag ska försöka minska min lilla att läsa-hög bedvid sängen. Den bara växer och växer och jag hinner aldrig ikapp eftersom jag också släpar hem spännande böcker från biblioteket hela tiden. Förra året satsade jag på klassiker och det har jag jobbat vidare med. Och det här blev året då jag faktiskt läste "Röda rummet" av August Strindberg! Det känner jag mig väldigt nöjd med.
Jag ska försöka läsa i alla fall någon bok på engelska då och då. Under 2017 och 2018 har jag läst en del poesi och det tänker jag fortsätta med. En bra dikt kan göra en glad, trösta ett ledset hjärta, ge en styrka, sätta ord på alla möjliga känslor eller bara berika ens sinne med vackert språk.
2019 ska jag inte plugga en enda högskolepoäng. Jag ska göra saker som får mig att må bra; sticka, sätta upp en vävstuga, kanske resa lite och läsa en massa bra böcker.
En dröm som jag hoppas på är att jag ska skriva lite mer, kanske börja få ner någon av alla de där berättelserna som jag bär omkring på och som vill ut. För att det ska lyckas måste jag sluta tänka att det måste vara så bra och bara skriva för att det är så härligt.
Efter att ha gått på två begravningar under kort tid så hoppas jag att alla jag älskar ska hålla sig friska och glada.
Jag önskar att det blir ordning på politiken och miljön, fast i ärlighetens namn så känner jag mig inte så hemskt hoppfull där. Appropå politik så har jag vissa funderingar så här i jultid men det får bli en egen spaning en annan dag.
Var rädda om er och månne 2019 bli ett härligt bokår!
Som vanligt gäller det att hålla tungan rätt i mun så här i början när man ska skriva årtalet. Det halkar lätt tillbaka till de gamla siffrorna.
Vår nyårsafton var mycket trevlig med den vanliga familjen plus en extrafamilj som var ny för oss. Idag slappar vi och i samma ögonblick som jag sa att man fick göra precis vad man vill idag så kungjorde vissa i familjen att
-YES! Då tänker jag ha pyjamas hela dan!
Varför höjden av lycka är att lufsa omkring i pyjamas en hel dag kan jag inte riktigt svara på, men det är verkligen det bästa av det bästa.
Imorgon ska jag tillbaka till jobbet medan den övriga familjen är ledig tills på tisdag.
I år blir det inga direkta nyårslöften mer än att jag ska försöka minska min lilla att läsa-hög bedvid sängen. Den bara växer och växer och jag hinner aldrig ikapp eftersom jag också släpar hem spännande böcker från biblioteket hela tiden. Förra året satsade jag på klassiker och det har jag jobbat vidare med. Och det här blev året då jag faktiskt läste "Röda rummet" av August Strindberg! Det känner jag mig väldigt nöjd med.
Jag ska försöka läsa i alla fall någon bok på engelska då och då. Under 2017 och 2018 har jag läst en del poesi och det tänker jag fortsätta med. En bra dikt kan göra en glad, trösta ett ledset hjärta, ge en styrka, sätta ord på alla möjliga känslor eller bara berika ens sinne med vackert språk.
2019 ska jag inte plugga en enda högskolepoäng. Jag ska göra saker som får mig att må bra; sticka, sätta upp en vävstuga, kanske resa lite och läsa en massa bra böcker.
En dröm som jag hoppas på är att jag ska skriva lite mer, kanske börja få ner någon av alla de där berättelserna som jag bär omkring på och som vill ut. För att det ska lyckas måste jag sluta tänka att det måste vara så bra och bara skriva för att det är så härligt.
Efter att ha gått på två begravningar under kort tid så hoppas jag att alla jag älskar ska hålla sig friska och glada.
Jag önskar att det blir ordning på politiken och miljön, fast i ärlighetens namn så känner jag mig inte så hemskt hoppfull där. Appropå politik så har jag vissa funderingar så här i jultid men det får bli en egen spaning en annan dag.
Var rädda om er och månne 2019 bli ett härligt bokår!
Etiketter:
blandad kompott,
det här är jag
torsdag 27 december 2018
God fortsättning
Nu töar det i stället för det kalla vinterväder vi hade när vi kom. Men det är fortfarande gott om snö. Idag har alla barn och deras pappor varit ute i timmar, byggt snöfästning och haft snöbollskrig. Sparkföret går inte att klaga på heller. Lite is, lite snö och inte sandat.
Redan på juldagsmorgonen tog mitt garn slut till islandströjan så nu kan jag inte sticka mer förrän jag kommer hem igen. I stället hittade jag ett nystan bomullsgarn så jag har virkat en disktrasa i stället. Det behövs alltid.
Denna jul går i lekens tecken. Jag kommer inte ihåg när kusinerna lekte så mycket ihop. Igår körde de igång en lek efter middagen som inte tog slut förrän halv ett i natt! Hjärtat blir varmt när man hör tjattret, ser konstiga utklädda personer parera förbi på väg någonstans och ser de glada ögonen. Vissa av kusinerna är ju numera tonåringar och då gläds man ännu mer åt att de fortfarande har leken i sig.
Jag har läst färdigt "Änglarna dansar i gryningen" av Camilla Davidsson. Det är den tredje delen i serien om Emma, den utbrända karriärkvinnan som kämpar med sina inre demoner, krav på sig själv och dåliga relationer genom att bland annat vandra pilgrimsleden i Spanien. I tredje boken befinner hon sig dels hemma i Stockholm med pojkvännen Alex, ytterligare en i raden misslyckade relationer, dels på Gotland där hon lärt känna Harriet samt läkaren Olle som Emma är djupt förälskad i.
Just nu läser jag den fjärde och sista (vad jag vet) delen som heter "Sånger i skymningen". För att få ordning på sina känslor och hitta en strategi inför framtiden beger sig Emma åter ut på pilgrimsleden. Men bara några dagar in i vandringen får hon ett telefonsamtal som får henne att avbryta och åka raka vägen hem...
Redan på juldagsmorgonen tog mitt garn slut till islandströjan så nu kan jag inte sticka mer förrän jag kommer hem igen. I stället hittade jag ett nystan bomullsgarn så jag har virkat en disktrasa i stället. Det behövs alltid.
Denna jul går i lekens tecken. Jag kommer inte ihåg när kusinerna lekte så mycket ihop. Igår körde de igång en lek efter middagen som inte tog slut förrän halv ett i natt! Hjärtat blir varmt när man hör tjattret, ser konstiga utklädda personer parera förbi på väg någonstans och ser de glada ögonen. Vissa av kusinerna är ju numera tonåringar och då gläds man ännu mer åt att de fortfarande har leken i sig.
Jag har läst färdigt "Änglarna dansar i gryningen" av Camilla Davidsson. Det är den tredje delen i serien om Emma, den utbrända karriärkvinnan som kämpar med sina inre demoner, krav på sig själv och dåliga relationer genom att bland annat vandra pilgrimsleden i Spanien. I tredje boken befinner hon sig dels hemma i Stockholm med pojkvännen Alex, ytterligare en i raden misslyckade relationer, dels på Gotland där hon lärt känna Harriet samt läkaren Olle som Emma är djupt förälskad i.
Just nu läser jag den fjärde och sista (vad jag vet) delen som heter "Sånger i skymningen". För att få ordning på sina känslor och hitta en strategi inför framtiden beger sig Emma åter ut på pilgrimsleden. Men bara några dagar in i vandringen får hon ett telefonsamtal som får henne att avbryta och åka raka vägen hem...
söndag 23 december 2018
God jul på er!
Vi anlände till -27 grader, snö och fullmåne igår kväll. Resan gick mycket bra. Tåget gick exakt i tid och likaså bussen från Östersund.
Jag började sticka på en islandströja på tåget. Tyvärr råkade jag snurra ihop det redan på första varvet så efter en halv decimeter fick jag repa upp och börja om. Det är så typiskt.
Idag blir det julfirande för hela slanten. Lite varmare är det idag, bara -16 grader. . Jag är genomförkyld fortfarande och har inte sovit så bra. Men man kanske kan ta en liten tupplur under dagen. Nej nu kommer mitt barn med sin julstrumpa (eller julörngott snarare).
Vi anlände till -27 grader, snö och fullmåne igår kväll. Resan gick mycket bra. Tåget gick exakt i tid och likaså bussen från Östersund.
Jag började sticka på en islandströja på tåget. Tyvärr råkade jag snurra ihop det redan på första varvet så efter en halv decimeter fick jag repa upp och börja om. Det är så typiskt.
Idag blir det julfirande för hela slanten. Lite varmare är det idag, bara -16 grader. . Jag är genomförkyld fortfarande och har inte sovit så bra. Men man kanske kan ta en liten tupplur under dagen. Nej nu kommer mitt barn med sin julstrumpa (eller julörngott snarare).
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)