Sommarlov!

Glad och lite vemodig har jag kramat om mina femmor för sista gången idag. Nu är det sommarlov för dem och jag ska städa klassrummet, börja fundera på hur hösten ska läggas upp och pyssla med allt det där som man aldrig hinner under terminerna. Här är det rätt mycket fotboll för tillfället, fast inte för mig då som passar på att läsa och blogga i stället. Funderar på att skriva ett brev till och med, det var ett tag sedan sist.

Den här smaskiga boken fick jag av klassen idag. Perfekt present så här års.

 

Högläsning

Idag har vi haft sista dagen i skolan. Imorgon är det avslutning och min klass lämnar mig och skolan för nya äventyr. Två år går fort och ändå känns det som om vi camperat ihop i evigheter. Det är helt makalöst vad de har växt på de här åren. Jag kommer att tänka på dem och undra hur det går framöver.
Nu på slutet har jag läst Magda Eggens bok "Jag måste berätta." Det är hennes självbiografiska berättelse om hur hon överlevde andra världskriget och Auschwitz. Hon berättar rakt på sak och utan försköningar om hur hon och hennes familj tvingades upp på godstågen på väg till koncentrationsläger och hur de skiljdes åt. Hennes föräldrar och lillasyster dödades medan Magda och hennes syster Eva överlevde mot alla odds. Man får läsa om lukterna, svälten, de döda människorna som ingen plockar bort och vanmakten. Berättelsen blir ännu starkare av att man också får se foton på familjen, från koncentrationslägret och på judarna med sina davidstjärnor på kläderna. Klassen har lyssnat koncentrerat och upprört. De kan bara inte förstå hur det kan bli så här. En sak som Magda Eggens förmedlar är att lidandet inte tar slut bara för att man överlever. Hon lyckas verkligen förmedla hålet i hjärtat som aldrig läker, känslan av att man alltid är ensam, även med ny familj.

Nu har nedräkningen börjat och snart börjar sommaren på riktigt. Vi fick lov att vara hemma hela förra veckan för att H var sjuk, men nu är vi med på banan igen. När han blivit så pass pigg att vi behövde hitta på något så gick vi till biblioteket. Där frossade vi loss bland hyllorna och kom hem med tre Pettsson och Findus-böcker. Just nu älskar vi dem. Eller som H uttryckte det härom dagen när vi just avslutat "Tuppens minut"
-Mamma, jag tycker väldigt mycket om gubbar...
Vi gillar Sven Nordqvists fantastiska illustrationer, där man hittar något nytt varje gång man tittar, underfundigheten hos gubben Pettson och hans Findus. I filmen "Tomtemaskinen" säger Pettson stolt att
-Du är en katt som heter duga du...
-Neej, svarar Findus, jag heter ju Findus!
Och vem vill inte ha några mucklor som vimsar runt?

                                

"Den amerikanske pojken" av Andrew Taylor utspelar sig i 1800-talets England. Berättaren, Thomas Shield, är lärare på en internatskola. Han hjälper en av pojkarna, Charles Frant, när han blir terroriserad av ett par andra pojkar och blir på så sätt indragen i familjen Frants angelägenheter. Shield blir mycket förtjust i Mrs Frant och har inget emot att vara i närheten av familjen. Men snart inträffar hemskheter och Shield upptäcker att han syltat in sig i en olycklig röra. Jag vet inte om jag ska kalla det här en deckare. På sätt och vis är det det, men ändå inte. Jag blir inte så fast i historien som jag skulle vilja och som jag brukar bli av en bra deckare. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad som gör det. Charles Frants ende vän på internatskolan heter förresten Edgar Allan Poe och ja, det är författaren det syftas på. Det är för övrigt han som är den amerikanske pojken. Fast än så länge, i alla fall, så har han inte haft någon särskilt framträdande roll.

Sommarlovslista

Här kommer några tips för bryggan och hängmattan. Även om man inte kan tro att sommaren är på väg när man tittar ut genom fönstret just nu så är vi ju snart där. Det är en salig blandning på böckerna men det gemensamma temat är att man ska bli berörd utan att bli deprimerad och att det ska vara avkopplande läsning. Lisa Genova är undantaget som bekräftar regeln. Historien om Alice gjorde ont i magen några dagar efter att den tagit slut. Men den var ändå så bra att den får vara med på listan...

• Guldkompassen (Philip Pullman)
• Brustna hjärtans café (LollyWinston)
• Fortfarande Alice (Lisa Genova)
• Oväntat besök på Star Street (Marian Keyes)
• Kärleksroman (Carina Burman)
• I det sista regnet (Janesh Vaidya)
• Det goda inom dig (Linda Olsson)
• Niceville (Kathryn Stockett)
• Ensamma hjärtan och herrelösa hundar (Lucy Dillon)
• En gåtfull vänskap (Yoko Ogawa)

I fredags kväll var det som det som i gamla tider. Eftersom T var borta och H sov så kunde jag krypa ner i sängen och bara läsa och läsa. Ungefär halv ett tog Marian Keyes "Oväntat besök på Star Street" slut. Den handlar om hyresgästerna i ett hus i Dublin. Det är skilda öden som korsar varandra på olika sätt. Berättaren är en mystisk och osynlig varelse som analyserar och filosoferar över de olika karaktärernas historier. Om man läser en Marian Keyes så vet man vad man får och det är inte så ofta jag orkar med att läsa henne. Det är chic lit helt enkelt. Men hon lyckades ändå förvåna mig lite med att få med flera allvarliga ämnen vilket faktiskt gjorde boken lite mer intressant. Men, det är narutligtvis också  kärlek, nattklubbar, sex,kontorsmiljöer, ja det där man förväntar sig av en sådan här bok. Min favoritfigur är Kate,som i inledningen av boken firar sin fyrtioårsdag. Hon har blivit itutad sedan barnsben av sin familj att hon inte är något värd och att hon ska vara tacksam om någon vill ha henne. Det är bara det att när hon fyller fyrtio så händer något. Hon tröttnar helt enkelt på att bli trampad på och börjar protestera vilket får hennes familj och henne själv till viss del, att bli mycket oroliga och upprörda. I slutändan innebär det dock att hon vinner sin egen och andras respekt.

Fredags jerkan

Har  du bokat en resa någon gång bara för att själv få uppleva en miljö som du har läst om i en bok? Om inte, skulle du kunna tänka dig att göra det?

Jag har aldrig bokat en resa enbart för att besöka en litterär miljö. Däremot har jag ställen jag drömmer om och skulle vilja besöka för att jag läst om dem. Laura Ingalls Wilders farm, Mårbacka, Strand (där Ellen Key bodde) är några exempel. Shakespears Stratford är ett annat. Jag skulle säkert kunna komma på flera ställen om jag funderade en stund.Några gånger har jag trampat omkring helt av en slump och plötsligt insett att jag vandrat i litterära miljöer. I Stockholm finns det ett antal sådan platser förstås. Områdena där Per Anders Fogelströms figurer slitit och gnott omkring och  trappan där Janne, Peter Pohls huvudfigur i "Janne min vän", med dödsförakt cyklar ner, till exempel. Irland har alltid varit ett favoritland för mig och när jag hade läst Maeve Binchy och kom till Dublin var det inte alldeles fel att promenera på gator som man läst om.