En regnig lördag. Världen är så grön utanför fönstret att det nästan gör ont i ögonen. Man riktigt känner hur allt som växer suckar av lättnad över regnet och suger i sig så att klorofyllet bubblar.

Bokbussturen var lite seg igår. Inte förrän på sista hållplatsen blev det livat med ett par nya små låntagare, en som blev så till sig över en Grodanbok av Max Velthuijs att han fäktade med både armar och ben och dreglade upphetsat. Ja, ni förstår vilken åldersgrupp han tillhörde...

Den andra nya låntagaren var ungefär fyra år äldre och fastnade i en bok med labyrinter. Han hade nästan lite svårt att gå hem för han kunde inte sluta leta vägar, trots att boken skulle med hem.

Idag har jag också varit på jobbet men det har varit extremt lugnt. Kanske beror det på regnet?

Jag läser just nu om krig. Det är en diktbok med några år på nacken och ett annat krig än det vi lever med just nu i Ukraina men krig är krig och jag tror att känslorna inför det är universella.

Boken heter "Jag matar kriget med dem jag älskar" av Rasha Alqasim. Boken handlar om krig, men också kultur, ensamhet, familj... Den var omtalad när den kom men jag har, som så ofta, tagit tid på mig att läsa.