Höstluften verkar ha kommit för att stanna. Jag investerade i fingervantar härom dagen, bara för att vara beredd. Majskolvarna växer i trädgården och jag funderar på när de är redo att skördas? Vi har sått majs flera år tidigare och aldrig haft en tillstymmelse till kolvar, eller ens blomvippor så det här känns som obevandrad mark.
Igår var vi en sväng till Hallstavik, H var inte helt nöjd över att vara tvungen att åka med. Han klappade i alla fall ett par katter och plöjde två mangaböcker under besöket.

Jag lyssnar för tillfället på Kanada av Richard Ford. Det är en sådan där bok som jag länge tänkt att jag borde läsa, men har känt ett visst motstånd med tanke på den sorgliga historien. När Dell och hans tvillingsyster är femton år raseras det liv de så långt haft. Deras föräldrar rånar en bank och åker fast. Inte för att livet varit särskilt lyckligt dessförinnan. Pappan Bev har arbetat åt militären och familjen har flyttat runt. Mamman i familjen uppmuntrar verkligen inte barnen att rota sig utan framhåller alltid deras utanförskap vilket gör att de aldrig egentligen fått några vänner.
Jag har precis kommit till del 2 av berättelsen så nu får vi se vad som händer. Boken är berättad på ett ganska osentimentalt och iakttagande sätt vilket på ett sätt är bra eftersom jag förmodligen skulle ha haft ont i magen under läsningen annars. Men, det gör också att jag inte riktigt blir berörd. Den fruktansvärda upplevelsen av att se sina föräldrar föras bort av polisen rör inte upp de känslor som det rimligtvis borde och jag lyssnar utan att det rör upp några känslor hos mig heller.