Semestertips från kaninmatten

Regnet smattrar hemtrevligt på altantaket, svalkan har äntligen börjat krypa in genom vädringsfönstren och vi har hämtat hem vår kanin som varit på kollo under vår Skånevecka. Han har fått tampas med den ilskne lille Charlie som gett honom några rejäla tjuvnyp både i rumpan och i nosen. Så. kanske är det inte så konstigt att han nu ligger utsträckt i full längd under vardagsrumsbordet och snarkar. Vi har badat idag, ätit en sista sushi (eftersom det inte direkt vimlar av sushirestauranger i Jämtland och Lappland och jag undrar ofta varför), städat och förberett oss för att resa norrut imorgon. Nu verkar det dock som att det imorgon är den enda soldagen i sikte på en vecka så vi kommer nog att skjuta upp resdagen tills på måndag och istället satsa på en badstrand imorgon.
Om jag ska sammanfatta min semesterläsning så här långt så ser det ut som följer:

"Vårjakt i Rosengädda" av Emma Hamberg. Emma Hamberg skriver riktiga mysböcker. Det som skiljer henne från många andra i genren är att det handlar om vanliga människor med bilringar och fotsvett och de genomgår ingen metamorfos under böckernas gång utan i slutet är de fortfarande vanliga människor med fina egenskaper och mindre fina egenskaper men med nya erfarenheter och oftast lite mer kärlek i sina liv. Rosengäddaserien, består så här långt av tre böcker; "Rosengädda nästa", "Larma, släcka, rädda i Rosengädda" och "Vårjakt i Rosengädda".
Jag brukar prata om böcker som fungerar som en mysig varm filt, som tröstar och gör en glad och Emma Hamberg tillhör den kategorin.

 För ett tag sedan läste jag "Jag heter inte Miriam" av Maj Gull Axelsson och utnämnde den genast till årets bästa bok.  Då kom jag också på att det finns flera böcker av Axelsson som jag inte läst och hon är en fantastisk författare. Så nu när snaran lättat och all min tid inte går åt till studier så kör jag ett litet Maj Gull maraton. Jag började med "Slumpvandring" som jag skrev lite kort om härom veckan. Och nu har jag läst "Moderspassion" som handlar om Minna, drygt fyrtio år, ensamstående mamma med en vägkrog i sin ägo. Hon växte upp med en alkoholiserad, bitter och besviken mamma. Mamman dör i cancer och Minna hamnar hos sin betydligt gladare och mera omtänksamma moster i Arvika. Mostern ger henne all den trygghet, värme och kärlek som hon behöver, men det är ändå svårt att komma ifrån sitt arv. När hon själv blir mamma vill hon ge sin dotter allt det hon inte fått. Det utbryter ett oväder i Arvika och av en slump hamnar några olika vingklippta människor på Minnas vägkrog. Man får veta de olika personernas historier som förklarar varför de är där de är. En katastrof inträffar som påverkar alla på olika sätt. Trots att det på många sätt är en svart bok så slutar den oväntat positivt. Kanske kan man bryta dåliga mönster trots allt?!

Min sista avslutade bok från veckan som gått är en riktigt romantisk irländsk historia i sann Maeve Binchy-anda.
Det är femtiotal och den unga vackra Kate bor med sin sjuka mamma och ilskne och överlägsne bror i en liten fattig stuga i den irländska byn. Kate drömmer om att bli sjuksköterska men när mamman blev sjuk var det bara att ge upp alla drömmar och ta hand om hemmet och familjen. Kate är uppvaktad av de flesta karlar hon känner men ingen duger. Men, så en dag tar brodern med sig en arbetskamrat hem, Mike, och kärlek uppstår. Så här långt är handlingen väldigt förutsägbar och på gränsen till tråkig. Men det uppstår inte bara en twist på alltihop utan faktiskt flera vilket gör att det trots allt var en ganska rolig bok att läsa.