Om mig

En blogg för oss som inte överlever utan böcker och som hellre skulle ta med en boklåda än tändstickor till en öde ö. Jag har jobbat länge som lärare men sadlat om till bibliotekarie och inte ångrat mig en sekund!

torsdag 4 mars 2010

Prins Annorlunda

Igår kväll avslutade jag boken "Prins Annorlunda" av Sören Olsson och Yvonne Brynggård-Olsson. Den handlar om deras son Ludvig som föddes med Downs syndrom. Om man har läst Sören Olssons andra böcker, t ex om Bert eller Sune så ska man veta att detta är en helt annan typ av bok. De berättar Ludvigs historia och om sina egna känslor och erfarenheter runt honom. De beskriver sorgen i att inse att deras barn inte är som alla andra, skuldkänslorna för att de känt så, men också kärleken till Ludvig och oron för att han inte ska klara sig. Det är inte heller lätt med andra människors oförståelse och fördomar.Livet med Ludvig är svindlande i sina toppar och dalar. De beskriver det som att tro att man ska åka på semester till Norge men plötsligt upptäcka att man hamnat i Mongoliet. Om man jobbar med barn, har egna eller bara vill lära sig mer om hur det är att leva med ett speciellt barn så ska man läsa den här tycker jag. Innehållet är angeläget och intressant. Man får sig mer än en tankeställare när man läser och även om jag gärna hade känt lite mer flyt i språket så var den enligt min mening klart läsvärd.
Min käre vän H tyckte också att den var MYCKET bra! Han satt en kvart i soffan bredvid mig häromdagen, bläddrade fram och tillbaka i boken, kommenterade högt och glatt och ville bara smaka pyttelite på den. Och då ska man veta att det finns inte en enda bild i den...

1 kommentar:

  1. Unga litteraturälskare klarar sig utan bilder...

    SvaraRadera