Nu måste jag bara jerka lite....

När insåg du att läsning var din passion och en otroligt viktig del av ditt liv?

Det här var verkligen ingen lätt fråga från Annika, men mycket intressant att fundera på. Jag kan inte minnas när jag inte var en bokslukare. Vad som än har hänt runt omkring mig i livet så har jag alltid haft en bok i bakfickan.

När jag gick på lärarhögskolan skulle vi skriva en uppsats och berätta om de fem viktigaste barn-och ungdomsböckerna i vårt liv. Vissa av mina kurskamrater svettades över uppgiften och några fick inte ens ihop fem böcker. Jag kunde inte välja utan skrev om fem olika genrer i stället. Varken förr eller senare har jag fått så mycket beröm för en uppsats och jag minns hur rolig jag tyckte uppgiften var. Det var nog första gången jag insåg vilken stor del av mitt liv som böckerna är! Jag insåg också vilken lyx det är att få växa upp med böcker överallt. Mina föräldrar öste böcker över oss när vi var små och när jag nu tittar på all litteratur, eftersom allt fortfarande finns kvar så brukar jag tänka på vilken skatt det är. Nu är det nästa generation som läser alla de där böckerna och det gör mig så oerhört glad att intresset har gått i arv till alla barnen.

I morgon är det Kulturnatten och vi ska ut och spana. Drottninggatans bokhandel ska visst ha aktiviteter så det måste vi kolla. Det brukar finnas hur mycket som helst att se och i år blir det barnaktiviteter vi får koncentrera oss på vilket känns kul.

Jag förstår inte men jag har inte hunnit läsa nästan någonting denna vecka heller. "Agnes hjärta Edward" har inte riktigt lyckats fånga mig så när jag äntligen har tid att läsa så hamnar jag framför tv:n i stället trots att det just aldrig är något att se. Ikväll är det i alla fall fredagsmys efter smaskig hemgjord pizza.

Det har varit en helt sjuk vecka och helg!
Full fart på jobbet, engelskkurs torsdag och fredag i ett galet tempo. På fredag eftermiddag när jag hämtat H och kom in genom dörren hemma så blev det nästan härdsmälta så trött var jag.
I lördags sprang jag så Tjejmilen med mina systrar och E. Utan att gå alltför mycket in på detaljer så kan jag väl säga att höger pekfinger var den enda kroppsdel som inte var stel och gjorde ont igår. Om det blir fler gånger ska jag nog träna lite mer före och stretcha lite mer efter. Feststämningen och känslan av att delta i något tillsammans med över 30 000 andra uppvägde dock lidandet. När jag lufsade in mot mål och hörde speakerns hejarop fick jag glädjerysningar!

Som ni förstår har det inte blivit mycket läst på senaste tiden. "The Curious Incident of the Dog in the Night-time" är i alla fall avslutad. Jag tyckte den var bra, men att de vuxna lyckades göra de flesta fel man kunde komma på. Det är naturligtvis så att i stressiga situationer kan man inte alltid göra rätt. Men för mig som läsare kändes det som så onödiga fel.

Nu har jag börjat läsa Lina Forss. Hon har tidigare skrivit "Vildängel" och Hallonbäcken". Jag har inte läst någon av dem. Boken jag har satt tänderna i nu heter "Agnes (hjärta)Edward". Det handlar om Agnes, gift med den 20-år äldre Ragnar, som en dag träffar Edward. Passionen blir så stark att hon blir galen. Det låter lovande tycker jag.

Döda hundar och logiska hjärnor...

Det känns som att det är dags för en rapport om boken "The curious incident of the dog in the night-time". Efter att ha läst ungefär två tredjedelar så tycker jag att den är lättläst, med tanke på att den är på engelska, dråplig på ett sätt och varm. Den femtonåriga Christopher lever ensam med sin pappa och råtta Toby. Christopher är autistisk och ser världen på sitt eget sätt. Han tycker om deckare och när grannens hund blir dödad så tar han sig an uppgiften att hitta mördaren med stor iver.
Saker och ting utvecklar sig, som alltid, åt ett annat håll än vad Chris förväntat sig och han tvingas ta beslut och göra saker som är långt ifrån vad han tycker är bekvämt. Som tur är finns det alltid matteproblem att tänka på när hjärnan blir överhettad.
Jag tycker om boken eftersom den inte bara fokuserar på autismen utan också på intrigen. Det blir humoristiskt på ett finurligt sätt då saker som är fullständigt logiskt i våra ögon ter sig sig rätt så underliga i Christophers och tvärtom.

Vi sitter i soffan och lördagsmyser, tittar på "Dinosaurietåget" på svt-play och har det bra.Vissa barnprogram är ganska mysiga, även för vuxna. I morse blev vi, helt oväntat, bjudna på 9-årskalas på badstranden. Det blev en härlig dag med bad och glass, kanske sista gången för i sommar.

Ikväll ska jag nog koppla av med en av mina favoritserier, "Berglins"

Fredagsjerka

Äntligen ska jag hoppa på bloggjerkan igen efter en lång sommar.
Veckans fråga lyder :Om du hade möjlighet att byta plats med en av dina favoritkaraktärer, vem skulle det i så fall vara?

Om jag fick byta plats, för en kort tid, med en av mina favoritkaraktärer så skulle jag välja Emelie i"Mina drömmars stad-serien" av Per Anders Fogelström. Det skulle vara spännande att få se Stockholm för drygt hundra år sedan. Men jag skulle inte vilja stanna i fattigdomen och slitet för alltid. Emelie var en stark kvinna som slet i hela sitt liv.

Om jag skulle byta för alltid så blir det mitt tråkiga standardsvar, Laura Ingalls eller Anne på Grönkulla... Jag kan inte hjälpa att de alltid dyker upp i dessa sammanhang, de levde så spännande liv i en så spännande tid.

Okej, jag tar lite tillbaka mina hårda ord om språkdidaktik. När jag väl tagit mig i kragen och börjat läsa så insåg jag att det kanske var en liten aning intressant. Men,oh, vilket rent och snyggt hem jag åstadkom innan dess.
Jag var mycket nöjd med mig själv på eftermiddagen eftersom jag kände att jag läst allt jag skulle och var i perfekt fas inför kursstarten på torsdag. Klockan tre kom jag ner på jorden igen med en smäll då posten kom. Det ramlade in ett brev från kursledarna med lite kompletteringar till vad vi ska läsa, dvs tre kapitel till. Kanske vore det inget större problem om jag hade böckerna. Men, jag har suttit på biblioteket och läst referensexemplar. Jag får väl förhandla till mig en kväll i veckan på biblioteket.