Jag är fortfarande hemma och väntar på coronatestsvar. Om jag inte har hört något imorgon ska jag ringa och höra vart det har tagit vägen. Även om jag älskar att vara hemma och pyssla så vill jag ha svar nu så att jag kan få köra på som vanligt!

Kaninen älskar i alla fall att någon är  hemma med honom. Det svåra är bara att få honom att förstå att man inte riktigt är hemma för att pyssla om honom utan för att man är risig. Helt rimligt att man ska stå ute och titta på när han skuttar omkring, sitter på toa eller gnager på en kvist en timme om dagen om du frågar Speedy...

Idag är även H hemma med ont i halsen. Jag bokade snabbt en testtid för honom och vi drog iväg, på vägen upptäckte vi att det är i morgon han ska testa sig. Så det blev till att vända och fara hem igen. Så kan det gå.

En bok som jag kommer att rekomendera till alla som är intresserade av natur och djur, hållbarhet och miljö och andra människor är "En ung naturälskares dagbok" av Dara McAnulty. Dara McAnulty bor på Nordirland, var sisådär 16 år när han skrev boken och är autist. Boken är oerhört personlig och speciell. Att vara ute i naturen ; se, höra och känna växter och djur är hans sätt att överleva. I familjen finns en mamma, pappa och tre barn. Den enda familjemedlemmen som inte är autistisk är pappan. Eftersom också Daras mamma är autistisk så har hon och pappan en otrolig förståelse för hur deras barn har det och anpassar hela tiden livet för att familjen ska må så bra som möjligt. 

Jag känner att jag inte gör boken rättvisa och den är väldigt svår att beskriva. Men, den ger så mycket på så många plan. Om man någon gång träffar människor med diagnoser så ska man absolut läsa, och i ärlighetens namn så gör vi väl det allihop emellanåt. Den ger en helt ny aspekt på naturen och hur man kan uppleva den, från minsta gråsugga till tranor. Han nämner Greta Thunberg och andra ungdomar som kämpar för en bättre värld och när jag läste så tänkte jag flera gånger att det är en sådan tur att vi har de här personerna som inte kan låta bli att engagera sig, som orkar fokusera och stå upp för sina övertygelser. Jag önskar att jag gjorde mer för världen men när jag läser sådana här böcker så känner jag hopp och att även det lilla jag gör kan sitt till. Boken ger oss en inblick i hur Dara tänker, det är hela tiden hans ord och röst och det blir mycket tydligt att en diagnos inte är en sjukdom utan ett annat sätt att tänka. Helt ärligt skulle jag vilja säga att det är sådana som han och Greta som för världen framåt och inte bara följer i andras fotspår!

LÄS!