I tisdagskväll, kvart i elva, plingade det i min telefon. Jag var precis på väg att somna. Det var svar på coronatestet och det var negativt igen! Så skönt! Med risk för att låta lite kaxig så känns det nästan som att vi är immuna i familjen. H fick svar på sitt test nu i kväll och det var också negativt,

Så nu har jag jobbat i två dagar och det är så roligt att vara i farten igen. Igår tog jag dessutom min tredje vaccinspruta. När jag ändå var i Gottsunda och tog sprutan så tog jag en sväng på biblioteket där. Det var säkert fem år sedan jag var där senast. Efter att ha varit hemma och deppat i sex dagar och sedan hälsa på ett nytt bibliotek gjorde mig aningens uppihejsan! Tanken var absolut inte att jag skulle låna några böcker eftersom jag har en ganska stor hög bredvid sängen men det gick förstås inte att låta bli. Alla bibliotek har sin egen prägel och även om inköpen sköts centralt, som i Uppsala, så påverkas skyltning och stämning av de som jobbar där. Så jag kom hem med ett gäng nya böcker och på ett strålande humör.

Idag inföll det där magiska tillfället när sexåringarna plötsligt hade fattat grejen med böcker. Under hösten har de visserligen verkligen gillat biblioteket men de har mest lekt och inte riktigt brytt sig om böckerna. Jag har pratat med dem flera gånger om att hitta böcker som gör en intresserad, att man kanske ska bläddra och välja något man fångas av. Det har funkat sådär får jag lov att säga. Stämningen idag var ljuvlig. Barnen letade bilderböcker och börja läsa-böcker. De satt i små grupper och läste och tittade och flera satt och ljudade koncentrerat. Ja, jag kan bara sammanfatta det med att det var magi. Läraren och jag stod och tittade på dem och njöt.

 

 

Me too-rörelsen var en rörig och upprörande period med många skrämmande inblickar i hur män har behandlat kvinnor i alla tider, alla härskartekniker som florerat i de flesta miljöer även i nutid. Och inte skulle jag tro att det alltid är så mycket bättre nu heller, efter stormen.

Boken jag har läst nu heter "Benny Drevet, döden" och är skriven av Lotta Fristorp. Den handlar om hur mediadrevet fick hennes chef Benny Fredriksson, vd för Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm, att ta livet av sig 2018. Naturligtvis är det en väldigt sorglig bok vad man än har för bild av Me too-rörelsen men det är också intressant att få en inblick i kulturSverige och de vindar som blåser. Jag fick också en ny vinkel på den här perioden då allt var som mest intensivt. 

Ja, en givande bok även för den som kanske inte har så mycket koll på just Benny Fredriksson. Han var för övrigt gift med AnnSofie von Otter, operasångerskan.