God fortsättning!

 God fortsättning på er alla!

Julaftonen är över, en lugn och mysig historia. Vi hade svärmor på jullunch, Kalle Anka och lite julklappsutdelning. Sedan åkte vi till min syster yster med familj för julmiddag, ytterligare lite julklappar och mys.

Igår åt vi rester med samma syster, lekte med klapparna och slappade. Idag sov jag till halv tio! Både jag och kaninen (som inte fick komma in och äta frukost förrän jag vaknat) kände oss lite chockade. Men det var väldigt skönt. Eftersom jag sov i soffan i ett par timmar dessutom igår kväll så kan man nog säga att jag nu officiellt har sovit ikapp!

Idag blir det också slappt. Kanske en stärkande promenad i det vita vintervädret. Jag ska börja packa lite inför nyårsresan och hitta stickbeskrivningen till tröjan jag tänker sticka på på tåget.

Det börjar också bli dags att sammanställa årets läslista. Jag har ingen riktig bild av huruvida det blivit mycket eller lite läst.  Det känns som att jag läst mycket. Men jag har sovit mycket i soffan, stickat och lyssnat på poddar ganska mycket också och tiden är ju ändå inte oändlig.

 

En bok som jag hade stora förväntningar på men som inte riktigt levde upp till dem är "Vi ses i Disneyland" av Erika Scott, en debut.

Emma är gift, har två barn, ett bra jobb och lever ett ganska stressigt men lyckat liv. Allt ställs på ända när hon går till doktorn på grund av värk i underlivet. Det visar sig att hon har fått äggstockscancer. Av någon anledning hittar hon inte det rätta tillfället att berätta för familjen utan får i stället kontakt med sitt gamla ex som aldrig slutat älska henne och som gärna stöttar och tröstar. Samtidigt, på sitt håll, känner sig hennes man missnöjd med livet, som att det gått i stå. Han är otrogen och blir i det närmsta besatt av sin nya älskarinna, på ett sexuellt plan, absolut inte känslomässigt.

Och där någonstans blev jag besviken. Jag vet inte, det blev bara så mycket av allting, lite för skruvat och orealistiskt. Jag ska inte avslöja för mycket men det var som att författaren svävade iväg lite väl långt. Intrigen var tillräckligt intressant och fängslande utan det där "lite extra" och jag hade blivit mycket mer fångad om det hade känts "på riktigt".

Nåja, allt man läser kan inte vara perfekt och det här var kanske nybörjarfel, en rädsla för att det inte skulle bli tillräckligt spännande, vad vet jag?