Det här med Meröppet skapar många olika slags känslor hos låntagarna. Igår kom det in en kvinna som glatt slog ut med armarna och utbrast att hon varit på biblioteket i helgen och det var helt tomt. Hon hade känt sig så lyxig, som att det var hennes alldeles egna bibliotek.
En kvart senare kom en annan kvinna och berättade att hon varit in häromsistens för att testa sitt Meröppetkort men att hon gått hem igen för att hon tyckte att det kändes så ensamt och ödsligt.
Mer än en gång har det kommit in folk när det är stängt och nästan blivit lite besvikna över att hitta mig som går omkring och ställer upp böcker eftersom de ville testa hur det kändes att vara där själva.
Jag skriver för tillfället på årets verksamhetsberättelse och utlåningsstatistiken för 2019 var en mycket trevlig upptäckt. Under flera år har det lånats ut färre och färre böcker och annat. Men förra året ökade det istället med över tretusen böcker, filmer och tidningar!
Jag blev så glad att jag genast mejlade mina närmsta kollegor och chefen! Det känns som ett bevis på att det går att vända negativa trender och att när man gör bra saker för invånare på en ort så får man bra saker tillbaka.
Naturligtvis blir man inspirerad och peppad att kämpa ännu mer för ett bra bibliotek.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar