Så har halva lovet gått.Hittills har jag varit duktig och gjort nyttiga saker. Men i morgon kanske det är dags att ligga i soffan och peta tåludd... Fast jag har ju fortfarande min fruktansvärt komplicerade katalogisering att tänka på. Det är svårt att koppla bort den.
Jag har ett stickprojekt på gång, yllesockar. Nu har det projektet kantrat totalt efter ett litet kladdigt missöde. Råkade glömma en burk fryst äppelmos i stickpåsen (ja, fråga mig inte hur burken råkade hamna där, vet inte riktigt vad jag ska skylla på...) och dagen efter var min stickning sig inte helt lik, kan man säga. Under ett par dygn låtsades jag som att den inte existerade. Men satte mig sedan en kväll i soffan för att se vad jag kunde göra åt eländet. Plötsligt kände jag hur det blev väldigt varmt mot min höft och det började rycka lite i garnet. Jaha, där satt en lyrisk kanin och snuttade på äppelmosgarnet som om det gällde livet. Så nu är de två nystanen kladdiga av mos OCH kaninsnutt, tja ska man skratta eller gråta? Det känns väldigt lockande att bara råka tappa bort alltihop och sticka en basker i stället.