Idag regnar det.
Jag har satt om alla mina små tomat-och gurkplantor och hoppas nu att de ska ta fart och börja växa ordentligt. Både min pappa och syster har börjat få blommor på sina krukgurkor och mina är fortfarande som små bäbisar.
Till veckan är det författarbesök i årskurs 5. Petrus Dahlin kommer och berättar om sina böcker. Han har besökt skolan förut så jag vet att han är bra och kan fånga barnen. Annars är det inget särskilt som händer vad jag vet. Sådana veckor tycker jag är sköna. Allt lunkar på och man behöver inte hetsa upp sig.
Häromdagen bokade vi en resa till Helsingfors. Jag fick den när jag fyllde år av familjen och på Kristi flygarehelgen bär det av. Det ska bli väldigt roligt! Vi är inte ute och flänger alltför ofta.
Rebekka och hennes vänner ska börja på gymnasiet hösten efter attentatet. Rebekka kände ingen som dog men kan ändå inte släppa tankarna och ångesten efter händelserna. Hur går man vidare?
Det är en fantastisk bok som säkerligen kommer att spela roll för många och jag tänker att den är högaktuell med tanke på allt hemskt som händer i världen just nu. Naturligtvis har den vunnit priser, med all rätt.
"Caraval" och "Legend" är de två första delarna av en fantasytriologi, skriven av Stephanie Garber. Jag fastnade totalt för den här serien och väntar nu ivrigt på tredje delen, som bara finns på engelska dock. De två systrarna Tella och Scarlett bor på en liten ö med sin elake och stränge far.
Tella har i hela sitt liv drömt om att få komma med i den årliga magiska tävlingen Caraval. Dels är det magin som lockar, men också tanken på att komma iväg från fadern. Bara en månad innan hon ska gifta sig, med en man hon aldrig träffat och som valts ut av pappan, så får hon och Scarlett chansen (det är en komplicerad historia som jag inte kommer att spoila här). Det enda man vet säkert i tävlingen är att inget nödvändigtvis behöver vara vad det ser ut som samt att allt som händer är en del av Caraval och betyder inte att det finns kvar efteråt.
I "Legend" är det dags för en ny omgång av Caraval och trots att Tella lovat sig själv att aldrig mera delta så måste Scarlett delta för att få svar på sina frågor och så är de inne i Caravalvärlden igen.
Om ett par veckor är dags för bokcirkel på jobbet igen. Den här gången ska vi prata om "Under Magnoliaträden" av T I Lowe.
Det finns mycket att säga om boken.
När Austin är knappt 14 år dör hennes mamma i barnsäng. Pappan bryter ihop och Austin blir tvungen att axla ansvaret för pappan, hemmet och drösen med småsyskon. Trots att det finns människor omkring familjen som vill hjälpa så kämpar syskonen förtvivlat för att klara sig själva och inte avslöja hur dåligt pappan mår emellanåt.
Alltså, jag tyckte den var så, så bra, satt och snörvlade på tåget hem på påsklovet och kunde inte sluta läsa. Men, på slutet blev jag kluven.
Kyrkan, församlingen och religionen har en viktig roll i hela boken. Pappan är församlingsledare, eller något sådant, inte präst tror jag, så det är väl helt okej. Men så på slutet så är det som att författaren får feeling och det blir lite väckelsemöteskänsla över alltihop. Jag tyckte inte att det passade in riktigt och att det blev för mycket. Ska bli mycket intressant att prata om det här på bokcirkelträffen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar