Jag har hittat en ny favoritpoet. Han heter Malte Persson och har gett ut poesi, barnböcker, översätter poesi och skriver krönikor.
Hans namn har dykt upp på flera ställen den senaste tiden och jag blev nyfiken. När jag reserverade hans senaste diktbok "Skapelser" som kommit ut nu i år så var det kö på den. Det tillhör inte vanligheterna att det är kö på en diktbok, vilket ju säger en del.
Boken är tjock och full med ord. För mig som älskar ord och språk så var det en ren fröjd att få dyka ner i hans poesi. Malte Persson är helt uppenbart en ordkonnässör. Han leker med ord och uttryck, använder sig av olika former och jag får en känsla av att han haft roligt när han skrivit.
Jag kommer att ge er två dikter som jag fastnat för.
Temat för boken är väl skapelsen som titeln antyder. Men det är varierade texter, ibland på rim ibland inte.
Jag kommer att läsa mer av honom och förmodligen återvända till de här dikterna jag nu läst.
Det naturliga urvalet (II)
En repris
Det kommer dagar efter homo sapiens.
Det kommer soluppgångar
vilka inte väcker känslor.
Det kommer inget efter grammatiken.
Det sista ordet i det sista dramat
sätter punkt för dramatiken.
Dinosaurierna skrev inga dikter.
Människomusik ska ingen minnas.
Kreationer
Jag bläddrar igenom mina gamla dikter-
de som är samlade i kollektioner
och hänger tryckta tätt i trånga böcker
likt klänningar på rad i garderober,
men även ofärdiga, ouppvisade,
som lagts på hög i lådor där de glömts.
De påminner om händelser och tider:
Den där, när bar jag den? Och den?
Så lustigt ändå modet var- och jag.
Den här är snygg, men passar någon yngre.
En fläck som stör...Men kanske kan fås bort?
För genomskinlig denna, och för kort.
Den högtidliga grå- så lång den är!
Ett prima material, men illa sydd:
ett slöseri med tyg, för många veck.
Jag hade inte övat upp min blick.
Men hade bättre fantasi än nu?
Och här en vacker vit jag helt har glömt.
Men också mycket simpelt krafs som väntat.
Min vanliga fäbless för glans och glitter,
för bling och blanka ytor och paljetter...
Och denna! haha! vilken galenskap!-
vad tänkte jag på? vad såg jag i den?
Jag stänger åter mina böckers skåp.
Jag längtar efter något enkelt.
En liten svart jag inte skrivit än.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar