Tänka sig att nu är jag inne på den andra semesterveckan och vi är i de Jämtländska skogarna och slåss mot mygg, knott och broms. Vädret är varierat vilket passar bra. Är det badväder så badar vi är det grått och regn så finns det oändligt mycket att pyssla med. 

Vi har varit på två sommarcaféer redan och imorgon blir det ett tredje. Då är temat kakfrossa. Inget vi vill missa.

Jag har fått hjälp med vävstugan så att nu finns det el och installerad kamin så att jag kan elda. Med gemsamma krafter har vi ordnat till vävstolen så att jag kan ta tag i nästa steg som är att solva. Min förhoppning är att det ska gå smidigt och att jag ska klara det själv. Vi får se.

Kaninen är som ung på nytt. På gården finns en ganska tam harunge som dyker upp här och var. Speedy får en fantastisk spänst i stegen när hans extremt pålitliga nos säger honom att haren varit i närheten. Men, aldrig är det perfekt... Häromdagen förlorade han sitt favoritställe, på en rönnstubbe gömd bland rönnkvistar, det perfekta stället som innehåller mat, skydd och svalka, eftersom en mycket enträgen humla bestämt sig för att bygga bo i stubben. I morse blev han plötsligt helt hysterisk dessutom där han satt på gräsmattan och smaskade maskrosblad när en Lekatt  plötsligt dök upp. Så nu vill Speedy inte gå ett steg utan någon av sina människor väldigt nära.

I eftermiddag ska jag sätta mig i vävstugan, lyssna på en ljudbok, elda en liten brasa och ta itu med väven. Ikväll blir det fika hos en faster och kusin . Så dagarna går i ett stillsamt tempo. Jag känner mig ganska avslappnad och tänker överhuvudtaget inte på jobb eller andra plikter. Mycket skönt!

Jag har läst ett par böcker av Neil Gaiman under året. Han är en ny favoritförfattare och jag kommer att läsa fler. 

"Oceanen vid vägens slut" är den senaste. 

Det är en saga, eller fantasyberättelse, precis som hans andra böcker som jag läst. Jag tror att jag struntar i att förklara boken helt enkelt. Varje gång jag försöker förklara vad boken handlar om så snärjer jag in mig och det blir inte rätt. Det handlar i alla fall om en sjuårig pojke, hans mycket speciella vän Lettie, hennes lika speciella mor och mormor och en fruktansvärt läskig barnflicka vid namn Ursula.

När jag kom hit på semestern så fick jag genast ett boktips av mina systerdöttrar. Och när det händer så måste jag förstås läsa. "De utvalda Tankeläsaren" av Kristin Cashore är en enastående bra ungdomsfantasy! Det är första delen i en serie och handlar om Katsa, 18 år, som är en av de utvalda, det vill säga att hon har en speciell kraft. Hennes kraft är att döda och hennes morbror som är kung använder henne som vapen mot fiender och som ett sätt att öka sin makt. Katsa som är föräldralös har aldrig kunnat säga ifrån och ser sig själv som ett monster. Men så dyker den unge prinsen Po upp och han ser något annat i Katsa. Han har också en mycket speciell gåva, eller kraft. Jag har inte läst någon mer bok i serien men systerdöttrarna säger att alla böckerna är lika bra. Det handlar mycket om relationer, kärlek och vänskap.

Min sista bok för den här gången är första delen i Denise Rudbergs serie om kvinnorna som löser koder i Stockholm under andra världskriget. Serien heter "Kontrahenterna" och just denna bok heter "Det första chiffret". Lättläst och ett spännande ämne även om jag tyckte mer om tv-serien "Bletchely Park" som ju hade samma tema.