Jag skulle kunna dra familjens snuvor och elände men i stället konstaterar jag att det är vackert vintervitt ute och jag var på adventsfika kombinerat med födelsedagskalas hos min syster igår, visserligen två veckor för tidigt men ändå. 

Det känns riktigt bra att ha den här veckan avklarad. I torsdags hade vi författarbesök i årskurs 8; Johanna Lindbäck. Alla eleverna har läst och fått boken 

"Karta för förälskade och andra vilsna"

Den är riktigt bra men svår för vissa fjortonåringar som inte är så vana att läsa om relationer och känslor. 

Innan besöket oroade jag mig som vanligt för att köra. Nu för tiden kör jag väldigt lite bil och det är alltid lite nervöst att köra runt med en främmande författare. Men allt gick bra trots att det var -13 grader kallt och aningens halt. 

Besöket gick bra men som jag sa så var boken ingen självklar hit i klasserna och några killar i båda grupperna gjorde försök att sabotera. 

Efteråt pratade jag med en annan skolbibliotekarie som sa att det tydligen varit samma sak på alla skolorna, tyvärr. Vi kände oss båda lite nere över det hela men jag känner samtidigt, som alltid i sådana här situationer, att jäklar anamma! Här finns ett jobb att göra. Just för att boken var svår för många att ta till sig så är det fantastiskt bra att vi nu har fått alla åttor på skolan att läsa den. Och på vägen har de säkerligen lärt sig något.

Vi pratade också om att det inte spelar någon som helst roll hur mycket klasserna läst och jobbat med en bok, när de får chansen att ställa frågor till författaren så kommer det sådant som

-Hur gammal är du? 

-Vad är din favoritmat?

Och så vidare...Ja ni fattar. Inga frågor om boken och det blir aldrig de här bra diskussionerna. Så nu grunnar jag på hur vi som bibliotekarier  ska kunna hjälpa lärarna att få till de viktiga samtalen under vägen som gör att författarbesöken blir riktigt givande. Ofta blir det bättre i de yngre årskurserna eftersom lärarna styr upp det hela mer där.

Nog om detta. Svårigheten är ganska ofta att få  med lärarna på båten.

I helgen har jag klämt en Nora Roberts. Det är första delen i en ny serie som heter "Släkten O´Dwyer". Boken heter "Hjärtats land" och innehåller betydligt mer magi och kamp mot det onda än vad det brukar vara. Hon har skrivit ett par serier, vad jag vet, tidigare med samma tema men det var länge sedan jag läste en sådan.

Iona har växt upp i USA och varit ganska ensam. Hennes föräldrar har aldrig riktigt förstått sig på henne. Mormodern däremot har alltid varit hennes stöd och den som berättat för Iona om hennes irländska arv och förfäder. Hon kommer från en lång rad av häxor med en viktig uppgift, att besegra ondskan i form av den onde Cabhan. Med mormoderns stöd och uppmuntran reser Iona till Irland för att träffa släktingarna Connor och Branna. 

Ja och så blir det en massa kärlek och romantik förstås. Annars vore det inte Nora Roberts...