Påsklov!

 Jag tillhör den lyckliga skara som den här veckan polemasar runt och är ledig.

Det kändes på ett sätt onödigt lyxigt att ta semester när vi visste att vi inte skulle få åka norrut i påsk. Men samtidigt så har det varit en lång vinter och jag har känt mig på gränsen av min ork ganska länge så att vara hemma en vecka med H känns mycket bra. Idag fyller den lille knodden 12 år! Det är en mycket underlig känsla att ha ett barn som snart är tonåring. Vart tog de senaste tio åren vägen? Samtidigt känns det som i ett annat universum när man hade en bäbis i huset. Och när jag tänker på saken ett varv till så inser jag något ännu mer förunderligt. Den här bloggen är nästan lika gammal som H. Han var tre månader när jag började skriva. Nu för tiden så är ju egentligen bloggar totalt omodernt och jag vet inte om någon förutom min familj fortfarande härdar ut och läser? Men dels så följer jag fortfarande några bloggar själv med behållning, vilket får mig att tänka att det kanske finns några tappra själar där ute som är som jag, dels så är det här min bokdagbok som gör att jag har koll på min egen läsning och mitt liv.

Även om jag, väldigt oregelbundet, skriver vanlig dagbok ibland så säger min läsning så mycket om mig som inte kommer fram någon annanstans och i bloggen står också en hel del om vad H fått lyssna på och läst själv till viss del genom åren vilket berättar en hel del om hans barndom också.

Apropå läsning så kanske jag ska redogöra för de senaste böckerna.

Jag har läst den perfekta boken! "Den magiska bokhandeln Tilly och bokvandrarna" handlar verkligen om böckernas magiska värld! Tilly Blad bor med sin mormor och morfar i samma hus som den bokhandel morföräldrarna äger. Tillys pappa är död och mamman försvann mystiskt när Tilly var liten. På höstlovet hittar Tilly en kartong med mammans gamla favoritböcker. Och ungefär samtidigt dyker det upp en rödhårig flicka med flätor i bokaffären. Hon presenterar sig som Anne, med e. En annan flicka som heter Alice dyker också upp. De påminner verkligen om Anne på Grönkulla och Alice i underlandet, men det kan väl ändå inte vara möjligt? Men jo, minsann, så är det. Det visar sig att Tilly och hennes nye vän Oscar är bokvandrare. De dras in en fantastisk, spännande, mysig och lite farlig värld, fylld av äventyr.

 

Jag har sett att det finns fler böcker i serien som är på gång och jag längtar! Boken riktar sig till bokslukare i mellanstadieålder och till vuxna som älskar böckernas magi.

"Vildhavre Sista brevet till pappa" är boken där Otto Gabrielsson en gång för alla blottar alla sina känslor för den kände Jörn Donner. I sin bok "Mammuten" skrev tydligen Jörn Donner att hans två äldsta barn; Otto och dottern Susanna var misstag. Hela sitt lov har Otto sökt sin pappas uppmärksamhet och kärlek utan att få den. Hans föräldrar hade en affär när Jörn Donner var gift så han har aldrig levt med sin pappa bortsett från några sommarveckor. Boken är full av sorg, besvikelse och bitterhet. Jörn Donner levde fortfarande när boken skrevs men dog innan den kom ut och läste den aldrig. Jag blir sorgen när jag läser den. Hur kan man som förälder ta avstånd från sitt barn så totalt? Det är också så sorgligt att Otto Gabrielsson låtit sitt liv styras så totalt av sin pappas frånvaro och kärlekslöshet. Han skriver själv att boken borde ha handlat om hans mamma som tagit hand om honom och älskat honom i alla år, men det gör den ju inte.