Vi har en strålande höstdag i Uppsala med omnejd idag även om det är bekymmersamt med värmen. Nu vill man faktiskt att det ska det vara lagom kallt för årstiden!

Jag känner mig mycket lättad över att Joe Biden vann valet i USA och även om vissa olycksfåglar i min närhet, som älskar att plocka ner mina glädjeyttringar genom att till exempel säga att

-jojo, du ska få se, inbördeskrig och Trump kommer att vägra lämna Vita huset

så tänker jag i alla fall glädja mig och lita på de rapporter som säger att Trump nog får ge upp trots allt.

Inte för att allt ordnar sig i och med detta besked men det är i alla fall en smula hopp på alla möjliga sätt.

Annars är det Coronaavstånd på det mesta i livet. Tänk om det kunde ta slut på det här eländet snart! Jag är så less. Det värsta är nästan att folk vaktar och passar på varandra. Både i min absoluta närhet och på lite mera avstånd hör jag folk säga åt varandra att tvätta händerna. Det kommer jag aldrig att säga till någon om personen är myndig. Ett visst förtroende för människor får man ändå lov att ha tycker jag. 

Mitt barn är hemma med snuva igen, för sjuttielfte gången den här hösten. Kanske är det därför jag känner mig lite bitter idag? Och apropå tvätta händerna så är han en stjärna på det Han tvättar och handspritar så det står härliga till. Vi får smörja hans händer varje kväll för de blir helt rödfnasiga. Men vad hjälper det mot snuva...?

Jag vill tipsa om en barnbok idag, en deckare för den som vuxit ifrån och tröttnat på "LasseMaja" och "Cirkusdeckarna".

Jörn Lier Horst har skrivit ett antal vuxendeckare. Men han har också kommit med en serie som heter "Clue" för bokslukare i 9-12-årsåldern.

Det finns två delar på svenska som heter "Salamandergåtan" och "Maltesersgåtan".

Böckerna handlar om Cecilia som bor med sin pappa på pensionatet Pärlan. Mamman försvann när Cecilia var liten och de flesta tror att hon är död men Cecilia har sett spår som får henne att tro att det är något annat som hänt. I boken "Salamandergåtan" hittar Cecilia en död man på stranden en dag och tillsammans med sin vänner och hunden Egon försöker hon ta reda på vad som har hänt. Snabbt hamnar de i en farlig härva där bilden av en salamander har betydelse och blir en viktig ledtråd.

Det märks på språket och handlingen att Jörn Lier Horst skriver för vuxna också vilket är positivt. Jag har mellanstadieelever som nästan gett upp deckargenren för att det finns ett glapp mellan barndeckarna, typ "Cirkusdeckarna" och tonårs/vuxendeckare. De här böckerna har gått hem hos de eleverna.