Idag kom första snön!

Kaninen tjatade omedelbart ut sig och sprätte omkring i trädgården som om han vunnit på lotto. Tyvärr är det inget som lagt sig på backen än men det kanske kommer. 

Vi hostar och jag kraxar fortfarande. Imorgon ska jag Coronatesta mig plus att vi väntar på resultat för H. 

På de här fyra dagarna har jag hunnit sticka en tröja till H, som naturligtvis är på gränsen till för liten. När jag köpte garn stod jag och funderade på om jag skulle sticka den största barnstorleken eller en herrtröja i small. Det blev barntröjan eftersom den ändå stämde bäst med hans vanliga klädstorlek. Typiskt! Nu har jag redan börjat planera för en till något större tröja. 

Att vara hemma så här är både skönt (mycket läs-och sticktid) och fruktansvärt jobbigt (missar en vinkväll med mina systrar imorgon, vad gör de med mitt bibliotek när jag är borta, hur klarar sig alla barnen som brukar hänga i biblan och så vidare...?)

Det allra första författarbesöket jag roddade med i Örsundsbro var Eli Åhman Owets. Jag var fruktansvärt nervös och när det väl var dags så kom det fem förväntansfulla tanter, ingen anstormning med andra ord. Men jag minns hur trevlig Eli var och hur hon ansträngde sig för att ge så mycket som bara var möjligt till oss som lyssnade. Hon berömde också mig och vårt bibliotek för att vi ansträngt oss så mycket med marknadsföring och reklam vilket fick mig att lyckligt strutta omkring där den kvällen.  Inte blev det sämre av att hon sedan skickat julkort till biblioteket och ibland läser på bibliotekets hemsida.

Naturligtvis har jag sedan dess läst alla hennes böcker och nu avslutat hennes senaste, "Renoveringsobjekten". Jag gillar att hon återvänder till samma värld och samma karaktärer i sina böcker men att det ändå handlar om nya personer. Hm, det där låter kanske lite förvirrat men till exempel i den här senaste boken så förljer vi Susanne nyskild från Erik, som var den i förra boken som blev kär i bondfrun Malin. Susanne har sagt upp sig från arkitektfirman där hon jobbar och ska börja frilansa. Att få jobb när man är 53 år och aldrig fått epitetet stjärnarkitekt är inte det lättaste men genom sin före detta chef blir hon erbjuden uppdraget att planera en helrenovering av en gammal skofabrik. Men uppdragsgivaren har inte varit direkt ärlig och Susanne hamnar snart i ett svårt dilemma. Egentligen vill hon bara strunta i alltihop och tacka nej till jobbet men hon har börjat lära känna byinvånarna och vill inte släppa dem. Eli Åhmans böcker är mysiga och funkar lite som att svepa in sig i en gosig filt.

 

 

 

Jag har även läst den sista boken med brev skrivna av Emelie Dickinson. "Brev II".

 

"Brev I" var brev till vänner och familj, "Brev II" innehåller brev till författarkollegor och "mästaren" som ingen riktigt vet vem det var samt "Brev III" som innehåller små meddelanden, oavslutade brev och utkast. 

Det är oerhört spännande att läsa brev från 1800-talet även om de ibland blir så symboliska och poetiska att jag inte riktigt hänger med. Lite nördig kanske man måste vara för att uppskatta den här typen av litteratur men mig passade det väldigt bra.