Här ligger vi i varsitt soffhörn, jag och min son, och hostar. H har varit hemma från skolan i åtta dagar nu, idag medräknat. Jag är inne på min andra sjukdag och vi längtar båda tillbaka till vardagen. Igår tog H coronatest så nu väntar vi lite nervöst.

Så vi läser, stickar, spelar dataspel och drömmer om ljusare tider. 

Fördelen med att vara sjuk är trots allt den lästid som man får. Jag har just läst årets kanske mest rosade bok "Där kräftorna sjunger" av Delia Owens och jag kan bara stämma in i kören. Det gick inte att tänka sig i förväg hur den skulle vara och när jag började läsa var det bara att följa med i Kyas historia. Hon är yngsta barnet i en fattig familj som bor i den amerikanska södern, i träskmarken. Fadern super och misshandlar både fru och barn vilket får till följd att alla utom Kya, som är för liten, lämnar plåtskjulet där de bor. Det är svårt att berätta om boken utan att avslöja för mycket men det finns så mycket med den här boken som jag tycker om...

Kya och hennes liv är en del, beskrivningen av träskmarken och dess invånare en annan. Språket är bra och alltihop vävs ihop till något alldeles eget som jag saknar nu när jag har läst  klart.