Lördag igen...

Den här veckan har jag levt i någon slags förnekelse. Jag har hela tiden tänkt, och sagt till folk som frågat, att det enda inplanerade för helgen var den där städinsatsen på dansen igårkväll. Jag glömde att vi idag har städdag med kvartersföreningen, jag ska på gymnastikuppvisning och titta på en systerdotter och Hugo ska på Tobbe trollkarl med en kompis . Imorgon tror jag inte att vi har något speciellt men det kan också vara att jag förträngt saker och ting.
Danskvällen gick bra och var inte så förskräckligt ansträngande bortsett från att jag brukar sova i soffan halv tio på fredagskvällarna och i natt ramlade jag i säng klockan ett. Så jag är ganska trött idag. När jag stod där så insåg jag att min dansperiod i livet är över, jag tappade totalt lusten efter floppen när vi gick på dans för något år sedan.

2011, en oktoberdag, stod filmregissören Daniel Lind Lagerlöf på en klippa på västkusten och rekade inför en tv-inspelning. Plötsligt var han försvunnen. Ingen vet vad som hände men man tror att han ramlade i på något vis och drunknade. Kroppen har aldrig hittats. Tydligen hade det skett olyckor tidigare på just den platsen så det var inte en oförklarig olycka. Hans fru, Malin Lagerlöf, skrev sedan en bok som heter "Dagbok från ditt försvinnande" där hon berättar om deras liv tillsammans och tiden efter olyckan. Boken handlar om att vara den som överlever, hur man måste överleva fast det känns helt omöjligt när man är ensam. Daniel och Malin har tre barn, den minste sonen var bara tre månader när allt det här hände. Boken är fruktansvärt sorglig samtidigt som Malin Lagerlöf är väldigt tydlig med att livet går vidare och att allt det här fått henne att utvecklas och hitta sig själv. Hon var bara arton år när hon träffade sin man och har i princip blivit vuxen tillsammans med honom.
En bra bok!