Igår hade jag en väldigt rolig, om än något intensiv, dag. Först på morgonen kom ett gäng 3-4 åringar, 29 stycken för att vara exakt. De har temat närområdet på förskolan just nu och ville därför besöka biblioteket. Jag berättade lite, visade några böcker och sedan fick de botanisera bland hyllorna. Ett enormt entusiastiskt och glatt gäng, lite svårt att sitta still ens en minut. När de satt på golvet framför mig på små sittdynor så tänkte jag osökt på poppande popcorn.
På kvällen var det dags för bokcirkel.
Vi pratade om Björn Wimans bok "I en sal på lasarettet" som handlar om hans mamma som fick tbc som liten och bodde en längre tid på sanatorium. Boken är katalogiserad som biografi men vi var rörande överens om att det var mer en faktabok.
När jag läste den så fick jag många insikter om varför samhället ser ut som det gör, hur vi påverkas idag av den politiska agendan förr med mera tack vare Björn Wimans ambitiösa redogörelse för epidemier och deras ursprung. Några i bokcirkeln tyckte att det var för rörigt och för mycket information men jag tyckte att det var bra. Ibland behövs mycket information för att helhetsbilden ska bli klar.
Kvällens höjdpunkt var nog ändå en av deltagarna, helt ny för oss, som berättade att han var årsbarn med Björn Wimans mamma och att han också legat på sanatorium i sju månader som femåring. Han kunde berätta mycket och kommenterade och bekräftade en hel del av innehållet.
Hemma händer det förstås saker som gör att allt ställs på ända och livet tar en ny vändning. Bra som alltid med Jenny Colgans böcker och kul med en huvudperson som inte bakar eller säljer böcker som i hennes andra serier.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar