Den här veckan har varit mer hektisk än vanligt. Två författarbesök,Ingela Korsell i måndags och Ingrid Olsson i torsdags. I tisdags fick jag följa med ett antal kollegor till Sundsvall för att titta på deras Digidel center. I går jobbade jag och idag har jag och H varit på bowlingkalas.
I fredags låg jag hela förmiddagen i soffan och orkade inte resa mig. Parallellt med allt som ska hinnas med så väntar jag nu på besked om hur det har gått med mina kompletteringar av uppsatsen.
Veckan som kommer blir betydligt lugnare. Jag jobbar imorgon, men eftersom skolan är stängd så blir det en lugn förmiddag med gallring av böcker och annat pyssel.
Sedan ska vi på middag och brasa hos min syster. Det ska bli mysigt. Vi har inte setts sedan påsk.

                                                  

Som alltid när livet är hektiskt så är räddningen bra böcker att förjunka i. Dagens första har jag nog läst någon gång för evigheter sedan för jag känner igen bitar av den. Men det mesta hade jag glömt. Elisabet Nemerts bok "Bortom stjärnan" utspelar sig i Betlehem och Rom samtida med Jesus liv. Sofia är dotter till herden Jakob och hans fru Sara. Hon är speciell vilket hennes föräldrar förstod redan innan hon föddes. Sofia har fått sällsamma gåvor i livet, i form av visdom, skönhet och jäklar anamma. Hon går sin egen väg och får uppleva både stor glädje och stor sorg. Genom livet har hon sällskap av en speciell stjärna som vägleder henne.
När jag läste den tänkte jag att Agneta Sjödin nog har inspirerats av den i sitt skrivande. De skriver lite på samma sätt, med liknande tema.
Den var helt okej att läsa, spännande men kanske lite förutsägbar.
            
                                                   

Idag har jag läst ut "Sista brevet från din älskade" av Jojo Moyes. Det är något med Moyes böcker som får mig att inte kunna sluta läsa. Det är lättsmält på ett sätt, men oförutsägbart trots att man förstår att det nog förmodligen kommer att ordna sig på slutet. Kärleken landar oftast, men ofta på oväntade sätt och jag måste ofta gråta en skvätt när jag läser.  Jennifer Stirling råkar ut för en bilolycka. Året är 1960 och hon tappar minnet som en följd av olyckan. När hon så småningen börjar komma ihåg visar det sig att hon varit på väg att lämna sin man. Men hon kommer inte ihåg för vem ,eller detaljerna bakom beslutet. Hon hittar kärleksbrev men hon kommer inte ihåg vem som skrivit dem åt  henne.
Fyrtio år senare hittar journalisten Ellie ett av breven i arkivet på en tidningsredaktion. Hon blir fängslad av historien och börjar gräva. Ellie har ett krångligt förhållande med en gift man som hon känner är hennes livs kärlek.