Jonas Gardell

Jag blev mycket gripen av tv-serien "Torka aldrig tårar utan handskar" av Jonas Gardell, berättelsen om hur AIDS-epidemin drabbade Sveriges homosexuella på 80-talet. Nu har jag läst boken med samma namn, del ett "Kärleken". Historien är ju i stort sett densamma, men det blir förstås djupare och mer analyserande i boken. Han nämner också de lesbiskas kamp för att få synas. Jag uppskattar Gardells förmåga att berätta historien ur olika perspektiv, han visar förståelse också för familjerna, föräldrarna som inte förstår och kanske inte vill förstå vad som händer trots all den kärlek de har för sina barn. I tv-serien tyckte jag att familjerna framställdes som mer negativa och oförstående, men i boken tyckte jag att de var lite mer sympatiska. Det beror naturligtvis på att det är mycket lättare att fördjupa ett personportätt i en text. Jonas Gardell förklarar i boken att när det här utspelar sig så var det inte alls många år sedan man slutat betrakta homosexualitet som brottsligt vilket till viss del också förklarar varför så många av de homosexuella blev utsötta av sina familjer.