Inget är så härligt som en söndagskväll före ett lov. Man är så avkopplad och allt känns så bra. Idag åkte grabbarna på shoppingrunda för att hitta arbetsbyxor på beställning av H som känner sig som en byggare och vill se ut som en sådan också. Smått  chockad över att plötsligt kunna göra precis vad jag ville gick jag till biblioteket och läste i två timmar i  "Främlingarnas dom" av Andrew Taylor.

Det är andra delen i en deckartriologi. Läste första delen, "De fyra yttersta tingen" för länge sedan och tyckte att den var mycket spännade, men sedan blev det inte av att fortsätta.  Huvudpersonen och bokens "Jag" i "Främlingarnas dom" är den medelålders prästen David, en änkling med en tonårsdotter. Efter tio års ensamhet sedan frun dog så gifter han om sig. Över sommaren tar han sig också an den elvårige pojken Michael, vars föräldrar åker utomlands. Livet med den nya hustrun blir inte som han tänkt sig och inte blir det bättre när dottern kommer hem på sommarlov. Rätt som det är börjar det hända otäcka saker i det lilla samhället dessutom. Det kändes en aning skumt att läsa den här boken eftersom upplägget är lite annorlunda. Den här, andra delen utspelar sig långt före del ett, vilket gör att man redan har svaret på vissa frågor. Det gjorde inte läsupplevelsen sämre, men annorlunda. Redan tidigt förstod jag, på grund av detta, vart det var på väg. Jag ska läsa del tre också och se var i tiden den hamnar.