Nu har jag min T här och vi sitter hemma hos pappa vid varsin dator och jobbar. Jag har suttit och filat på min skolbibliotekarieplan, som jag trodde var färdig men plötsligt har rektorerna vaknat och kommit med önskemål på texten. 

Igår var det fettisdag och pappa bjöd på kams och semla. Det var ett förskräckligt uffande och puffande hos oss alla efteråt. Jisses vad man blev mätt!

Ute är det bara -12.7 grader just nu så jag funderar på om det kanske blir en lunchpromenad över sjön fram och tillbaka. Vi får se.

Vårt barn har det härligt i Sälen  även om det verkar vara lite kallt i skidbackarna. 

Jag har läst den andra boken av Pip Williams som utspelar sig i Oxford.

"Bokbindaren i Oxford" utspelar sig under första världskriget och i samma värld som den första boken "De förlorade ordens bok".

Här handlar det om Peggy och hennes tvillingsyster Maud. De jobbar på kvinnoavdelningen på Oxfords bokbinderi och har gjort så sedan de var tolv år (tror jag). Deras mamma är död och Peggy har ansvaret för Maud som är speciell, min egen diagnos på henne är autism. De bor på en liten båt som översvämmas av böcker. Peggy drömmer om att studera. Universitet ligger alldeles bredvid bokbinderiet och litteraturen de binder tillhör det. Men föreståndarinnans ständiga mantra till Peggy är att

-du ska binda böckerna inte läsa dem!!!

Kriget kommer, de flesta män far iväg och i stället kommer det flyktingar. Kvinnorna får möjlighet att hoppa in och jobba i de traditionellt manliga yrkena och Peggy och hennes kamrater ser plötsligt chansen till ett nytt liv.

Den förra bokens huvudperson Esme dök upp på ett litet hörn och plötsligt längtade jag efter henne och hennes historia också. Den var alldeles speciell. Men jag tycker precis lika mycket om Peggy och Maud! Man vill verkligen att det ska gå bra för dem.

Mitt inlägg idag blir väldigt kort. Egentligen vill jag bara titta in och önska glad helg och kort nämna en bra bok jag just har läst.

För tillfället är jag i Uppsala och ikväll kommer en syster med familj på middag. Det är för övrigt samma familj som tar med sig vår son på skidresa på söndag.

I två dagar har jag suttit och kollat på Förlagsdagarna, där svenska förlag får chansen at berätta om alla sina nya böcker. Jag älskar Förlagsdagarna! Och min inspirationslista är nu gigantisk, precis som det ska vara.

Boken jag vill skriva om idag dök faktiskt upp på två ställen, hur det nu gick till, och jag känner mig oerhört nöjd över att redan ha läst den. 

 

"Röster från verkligheten" sammanställd av Magdalena Ivarsson handlar om skolbibliotek. Man får konkreta tips på vad man behöver tänka på när man ska starta ett skolbibliotek men också olika bibliotekarier som berättar om sina erfarenheter och olika lyckade projekt. Boken är rätt tunn och snabbläst och jag klämde den på en dag. 

Det innebär förstås att det inte blir någon djupdykning i ämnet, på ett sätt, men ibland räcker det att få kortfattade redogörelser och nedslag för att inspirationen ska komma. Kanske inte så mycket nytt, men bra. Efter att det här med skolbibliotek blev lag i somras så har det kommit flera matnyttiga böcker som ska hjälpa alla oss bibliotekarier som fått i uppdrag att starta upp verksamheten på våra skolor.

 I helgen blev det plötsligt lite varmare och strålande sol. Både jag och min far blev lite uppihejsan och knatade över sjön på det perfekta skoterspåret som en snäll bybo gjort åt oss efter att jag slängt ut frågan på Facebook i bygruppen. Pappas skoter har tyvärr havererat i vinter. 

Annars har det varit lugnt. Jag tog bältrosvaccin i torsdags och kände mig lite vissen på fredagskvällen. De har ju konstaterat att det där vaccinet också ger ett visst skydd mot demens och det har fått flera i min familj, förutom mig, att ta det. 

När vi gick hem från byn tillbaka över sjön så var det rävspår nästan hela vägen. Rävar är uppenbarligen otroligt nyfikna. Den hade gått i våra spår, bajsat och kissat på flera ställen och också lämnat lite köttrester mitt på sjön. Lite demonstrativt känns det när den markerar på det där viset. Vi människor ska då verkligen inte tro att det är vårt revir!

På onsdag är det dags för en tur till Uppsala igen. Jag längtar! Nu har jag inte träffat min familj sedan jullovet och det känns länge sedan! På lördag är planen att jag ska ta en tur till Sy-och hantverksfestivalen. Garnet är slut....Eller nja, det var ett skämt. Jag skulle nog kunna sticka i ett par år utan att köpa nytt. Men på något underligt sätt känns det  ändå som att det är brist.

Boken "Tre öar" är Sophia Janssons debut. Hennes pappa hette Lasse Jansson och var bror till Tove Jansson.

Sophia växte upp med sin pappa och fastern Tove, farmor Ham och Toves sambo Tooti (Tuulikki). Mamman Nita dog när Tove bara var sex år och mammans olyckliga liv och död var ett förbjudet ämne under uppväxten. Boken är ett sätt för Sophia Jansson att reda ut sin barndom och varför allt blev som det blev. Resultatet blev att mammans skuld minskade och Tove och pappa Lasse kanske blev lite mindre helgonlika. 

Det var en otroligt spännande bok och jag har lärt mig väldigt mycket om familjen Jansson.

Jag rekommenderar den mycket varmt!

Utflykt till en skola och månadens dikt

 Igår satte jag mig i bilen och körde de tretton milen till Gäddede skola (Frostviksskolan)  för att städa deras bokhyllor och slänga sådant som är gammalt. Och jisses vad jag slängde! Jag hade kunnat slänga mer men sparade en del eftersom jag kände att vissa lärare fick lite panik när de såg allt som försvann. Mitt löfte till skolan var att jag ska skicka dit nya fräscha böcker som kompensation.

Det var cirka -20 grader kallt hela dagen men bilen startade och puttrade på som den skulle. En lättnad var att jag efter lite muttrandes och stök på morgonen hittade spaken där jag kunde sänka ratten. Förra veckan när jag var ute och körde så hade jag översidan av ratten i synfältet hela tiden och var tvungen att sitta och sträcka på ryggen hela vägen vilket var aningens påfrestande. Körningen blev betydligt behagligare när jag hade full syn genom rutan.

En lastbil hade kört i diket på ett ställe och det var ganska halt. Jag kör väldigt försiktigt på vinterföre så det var lugnt. Men jag såg en räv och två älgar och har man otur så räcker det inte att vara försiktig om en stor älg står mitt i vägen. De här älgarna stod i skogskanten och spanade så det gick bra.

I "Vi läser" fick jag för ett tag sedan ett boktips om en tysk poet; Julian Peter Messner som gett ut en diktbok som heter "undantagsvis utan titel".

Julian Peter Messner har Downs syndrom och dikterna handlar om livet i stort och smått och bland annat om hur fattigare världen skulle vara om han och hans vänner inte fanns, om hans mamma valt att inte föda honom.

Tänkvärda och speciella dikter väl värda att spridas i världen.

till min far

din ståtliga kropp

var ett rikt kärl

för ett vaket sprudlande intellekt

och en ljus nobel själ

nu är kroppen svag och skör

intellektet har sprickor och hål

det tappar form och eroderar

på din själ har skuggor lagt sig

numera bryter solen sällan igenom

alzheimer har dig i sitt fasta grepp

det gör mig hjälplös och sorgsen

trots det älskar jag dig

precis som förr

till annemarie

min tjej är en blombild

under den stora regnbågen

i alla knoppar vilar hennes lycka

på eftermiddagen i fullt solsken

hon drömmer i mig

när vi promenerar

går solrosen bredvid

Booktok-bok

 Jag har läst en bok där jag stött på något som jag aldrig mött förut! Och det är en bedrift med tanke på hur mycket jag läser. Och något fullständigt nytt ramlar jag inte över varje år.

Boken heter "Hooked", är skriven av Emily McIntyre och jag gav mig på den eftersom jag sett den i Booktok-sammanhang.

Jag har köpt den med tanke på högstadieungdomarna men jag kommer inte att tipsa om den. Ramen tilltalade mig eftersom den bygger på Peter Pan.

Boken innehåller våld, blod, hämnd och strypsex. Det är alltså strypsexet som är helt nytt i en bok för mig. Jag är ingen pryd människa och jag anser att ungdomar tål det mesta. De möter förmodligen det mesta på nätet. Men den här boken var väl mycket, även för mig. Nu är det så att jag följer några Youtubers som har Booktokkonton så jag har förstått att sådant här finns men ändå...

 Bortsett från att det var ungefär -30 grader i förrgår när jag satte mig i bilen för att köra de tre och en halv milen till skolan som var målet för dagen så var det en mycket lyckad dag!

Glada elever som tyckte det var roligt med boktips och besök. Kanske var de lite extra uppihejsan för att det kom en ny person och att det kunde ha varit vem som helst? Men jag väljer att tro att de uppskattade just mitt besök.

Nu är det lite lite varmare och i eftermiddag ska jag försöka sparka igång bilen och åka till pappa. Har reparerat kontakten till motorvärmaren samt köpt en ny kupévärmare så det borde gå bra.

Idag består dagen av att lägga in en hög nya böcker i systemet samt att jag ska vara med på ett rektorsmöte och prata om lånekort. Min kollega och jag förbereder att från och med 13 år behöver man inte vårdnadshavares medgivande och att sekretess gäller så att andra, till exempel vårdnadshavare och lärare inte ska kunna kolla vad personen har på sitt konto.

Vi presenterade det hela igår för våra bibliotekskollegor och det var lite blandade åsikter om det hela. Och så kan det vara...

Jag är ju otroligt förtjust i Kalle Lind och hans podd "Snedtänkt". Jag uppskattar också hans böcker om olika kända personer och företeelser i det förflutna.

I julklapp fick jag hans första skönlitterära bok av min svåger. Den heter "Systrar, bröder & andra problem" och om jag ska vara helt ärlig så vara jag väldigt nervös när jag  började läsa. Tänk om jag inte alls tyckte om den? Tänk om mina förväntningar var för höga bara för att det var hans bok? 

Den VAR lite jobbig att läsa. Inte för att den var dålig, snarare tvärtom. Kalle Lind har lyckats beskriva människor på ett väldigt realistiskt sätt, precis så små som de är. Inte ens när jag la ihop boken, färdigläst, så kunde jag känna så mycket sympati med huvudpersonen Manne. En medelålders, rädd man med mycket lite självinsikt. Han och systern Minna har vuxit upp med en arg mamma och en svikarpappa. 

Och då tänker man att han kanske har lärt sig något när han själv bildar familj?! ÅH nejdå! Han behandlar sin egen son precis som hans pappa behandlade honom och han kan verkligen inte se det själv! I hela sitt liv har han känt sig som ett offer. Jag var faktiskt arg på honom genom hela boken. Hans syster Minna har alltid tagit hand om honom och försöker få honom att förstå men även henne hade jag lite svårt att gilla. Kanske bara för att hennes personlighet kändes mycket långt från min.

Så mitt betyg är att boken är mycket bra på ett skavande och obekvämt sätt. Även om det är extremt jobbigt att läsa en sådan historia så får den att tänka på saker och kanske att lära sig något om världen och sina medmänniskor...

Jag har också läst den tredje boken om Ruth Galloway "Huset vid havets slut" av Elly Griffith. Av någon anledning har jag blivit lite fixerad av Ruth och Nelson och vill helst bara plöja böckerna i snabbt tempo.

Barn och ungdomar från Gaza berättar

 Ny vecka, ny kyla och jag ska snart till en klass och boktipsa. Idag är det en årskurs femma som ska inspireras, förhoppningsvis.

På onsdag ska jag till en skola och ha fem bokprat i olika klasser. Det ska bli jättekul men många böcker att släpa med sig.

I helgen kände jag plötsligt att jag behövde miljöombyte. skippade att åka till pappa och tog i stället bussen till Östersund i lördags. Det var mysigt men det där med bussarna är inte så flexibelt så här i glesbygden visade det sig. På morgonen gick en buss tjugo över åtta och på eftermiddagen två, en tjugo över två och en kvart i tre.

Jag åt sushi till lunch, vilket kanske var den allra största anledningen till att jag behövde utflykten.

Boken jag ska tipsa om idag är sorglig, hemsk, upprörande och jag önskar att alla läste den!

"Här var vårt hus Barns berättelser från Gaza" började som en novelltävling där målet var att ge barn och ungdomar en röst, att låta dem få visa med sina egna ord hur det är att leva i ett krig och den mardrömmen som det är att bo i Gaza just nu.

113 berättelser kom in och i boken får vi läsa 12 av dem.

I ärlighetens namn kunde jag inte ta in all den fasa de skriver om. Det är så hemskt! Men så viktigt! och så bra!

 Jotack, snuvan lever och frodas. I stället för hjärnceller och kloka tankar så känns det som att min hjärna består av snor. Jag svettas så fort jag plockar upp något tyngre än en penna och jag tycker ofantligt synd om mig själv! Men jag är på jobbet eftersom alla aktiviteter börjar rulla igång nu och om jag inte har feber utan bara snuva så känns det inte som att jag kan vara hemma.

Idag ska jag träffa de där femmorna. Jag både ser fram emot det och gruvar mig lite. I en timme ska jag prata källkritik i en halvklass och imorgon ska jag göra om det med den andra halvan.

När jag var hemma förra veckan och äntligen hade stickat klart min jultröja, som jag har lagt i garderoben med en längtansfull suck eftersom jag inte kommer att använda den förrän i december, så fick jag ett infall och började sticka fingervantar. Tanken har förespeglat mig i flera år men som en person sa i en podd; när man hatar att sticka EN tumme på sin vante så känns fingervantar lite överväldigande.

Och ja så är det ju. Jag kan sticka  sockhälar i sömnen och tittar aldrig på sockmönster ens. Farmors sockmodell sitter i benmärgen men se tummar...

Men nu drabbades jag av min berömda handarbetshybris och tänkte att hur jäkla svårt kan det vara!

Nu har jag stickat tummhål samt ring- och långfinger på den första vanten  och det är ju faktiskt inte så svårt. Fast pilligt är det förstås. Vi får se hur det färdiga resultatet blir men när jag provar den så verkar i alla fall fingrarna sitta på rätt plats så att så långt känns det bra.

I helgen tog jag  mig an den andra boken om rättsarkeologen Ruth Galloway i "Janusstenen" av Elly Griffiths.

Första boken läste jag förra året och tyckte att den var enastående bra. Bortsett från att det tjatas så mycket om Ruths övervikt så är Ruth en mycket sympatisk person. Kriminalkommissarien Nelson tycker jag också om. Men det som gör mig mest glad är språket! Den här andra delen kom 2010 och jag vet inte, men jag har läst otroligt många deckare skrivna efter 2010 som förvisso har en mycket bra handling men där språket inte direkt får en att brista ut i jubelsång. Därför är det en sådan härlig känsla att läsa något som är bra på alla sätt!

Jag kommer inte att gå in på Ruths och Nelsons relation, vill inte spoila alltför mycket, men när det hittas ett barnlik på en utgrävning så träffas de för första gången igen sedan fallet i den förra boken. Det har gått några månader och Ruth är gravid med Nelsons barn. Japp, så är det!

De bryr sig om varandra men verkar ändå inte ha några tankar på ett liv ihop. Nelson är lyckligt gift med två döttrar och Ruth trivs med ett liv själv.

Jag tänker ge mig på trean så fort jag kan för det här är näring för själen!

Helgen har varit lugn, känner mig fortfarande risig och trött. Är nu inne i det berömda snorstadiet vilket ju i alla fall tyder på att det går åt rätt håll. Skottade lite snö hos pappa i lördags. I nyårshelgen var det pudersnö som vägde i princip ingenting. Nu är det nollgradigt och snön är tung och sur så jag var ganska svettig efter fyrtio minuters skottande.

I veckan ska jag besöka en skolklass, årskurs 5, och ha en lektion om källkritik. Det känns lite pirrigt. Jag tror att det kommer att bli bra men jag känner inte eleverna, eller läraren direkt heller, och då är det svårt att veta vad som funkar. Hoppas på att läraren ska skicka en konstruktiv utvärdering efteråt som en vägledning inför nästa klassbesök.

"Den förgiftade konungen" av Katherine Rundell är den andra delen i serien om "Omöjliga varelser". Helt fantastiska böcker som jag måste sträckläsa eftersom det är omöjligt att sluta.

Christopher Forrester har väntat på ett tecken från Arkipelagen, ända sedan Mal offrade sig. Han vet att hon finns där ute någonstans pånyttfödd. En morgon vaknar han till sin lycka av att en drake tuggar på hans ansikte.

Men draken Jacques kommer för att få hjälp. En katastrof har inträffat. De nästan odödliga och sällsynta drakarna dör!

Katherine Rundell har en enastående förmåga att skriva spännande, hjärtskärande och roligt. Man gråter, fnissar, har lite hjärtklappning emellanåt när man läser. Och som en röd tråd är parallellen till vår egen värld, hur vi är på väg att förstöra och kanske förinta den genom vårt sätt att leva.

I julklapp fick jag "Älven" av Rosa Liksom.

Det var väldigt bra eftersom jag länge velat läsa den men inte kommit till skott. Nu är det gjort.

Den tog lång tid trots att den är tunn och egentligen ganska lättläst. Men handlingen gjorde att jag var tvungen att pausa ibland, fundera lite och koppla bort allt hemskt med att sticka en stund.

Året är 1944 och Lapplandskriget är i full gång. Flickan som berättar är på väg till älven med sina kor och vänner. Pappan ligger i kriget. Mamman, höggravid, och Farbror har åkt i förväg. Hela byn, och områdena omkring måste evakueras. Språket är kargt och flickan är pragmatisk och en överlevare. Mitt i allt elände så har hon hopp och en vetskap om att det här måste hon klara för familjens skull!

Naturen, korna och den lilla musen hon matar och som blir tam får henne att överleva. 

En fruktansvärt hemsk historia som blir ännu värre när man vet att det den är baserad på en sann händelse.

Författare A-Ö 2026

Att läsa författare på hela alfabetet

A:   

B: De levande (Jonna Bornemark)

C:

D:

E:

F:

G: Janusstenen (Elly Griffith)

H:

I:

J: Tre öar. Mamma, pappa och jag (Sophia Jansson)

K:

L: Älven (Rosa Liksom)

M: Hooked (Emily McIntire)

N:

O:

P:

Q:

R:  Den första bruden (Nora Roberts)

S: Bruno Liljefors: en biografi (Fredrik Sjöberg)

T:

U:

V:

W: Bokbindaren i Oxford (Pip Williams)

X:

Y:

Z:

Å:

Ä:

Ö:

En tegelsten om Bruno Liljefors och upplevelser från Norra Sverige

 I två dagar har jag legat hemma med en sprängande huvudvärk och lite lagom snuva. Så nu har jag sett hela tv-serien "Jag for ner till Bror" av Karin Smirnoff. Fyra delar som jag tror vann på att ses i ett sträck. Den var mycket bra men jag var glad att jag läst böckerna även om det var länge sedan, när böckerna var nya, eftersom det händer så mycket hemskt att det var skönt att veta vart det skulle leda.

Jag for ner till Bror

Sedan klämde jag en dokumentär om Mikael Niemi när jag ändå var i farten. Den var betydligt gladare och skönt som motvikt till Karin Smirnoff.  Jag blev förstås väldigt sugen att läsa de böcker jag missat av honom.

Mikael Niemis Tornedalen

Intressant var att när jag hittat de där tv-programmen om Västerbotten och Norrbotten så länkades jag till ett antal intressanta program och serier som jag aldrig sett tillstymmelse till tidigare. Det där med sökfilter upphör aldrig att förvåna. Så nu har jag en radda med program att förgylla mina ensamma kvällar med, som att jag inte har lite för mycket på att se-listan redan...

Jag hann också läsa färdigt tegelstenen om Bruno Liljefors, "Bruno Liljefors: en biografi" av Fredrik Sjöberg. Den var väldigt intressant med tog sin tid. Innan så visste jag i princip ingenting om honom mer än att han målade djur och natur. Ingen konst som berört mig direkt om jag ska vara helt ärlig. Däremot så fängslades jag av hans liv och personlighet. Han växte upp i Uppsala på 1800-talet, föddes 1860. Familjen bodde i Svartbäcken nere vid Fyrisån, då ute på landet nu en stadsdel i centrum. Han var gift två gånger, med två systrar och hade 11 barn om jag inte minns fel. Liljefors hade egentligen två saker i livet som han brann för, om man bortser från familjen, och det var att måla och jaga. Ibland kan man undra om familjen kom i tredje hand, men det låter jag vara osagt. Boken ger en spännande bild av konstnärens liv men ger också en inblick i Sveriges historia under perioden. Vi får möta ett antal viktiga personer för tiden. 

Ja, en otroligt intressant, fängslande och lärorik bok.

Under i princip hela hösten har jag läst i en tjock och ganska otymplig bok som heter "Queering Sápmi Samiska berättelser bortanför normen" . På grund av dess otympliga fysiska form har den fått ligga på jobbet och jag har läst i den på rasterna. Boken kommer ur ett projekt drivet av Sara Lindquist och Elfrida Bergman där de låtit samer som lever utanför normen berätta sina historier. Jag blev lite chockad över hur svårt det kan vara att leva i den samiska kulturen och inte passa in, hur mycket tabu det kan vara att kliva utanför normen. 

På något sätt trodde jag att vi i Sverige och Norden i övrigt hade kommit mycket längre i vår vidsynthet. Många i boken beskriver hur det kan vara ett dubbelt trauma att vara same och att dessutom vara homosexuell eller trans, eller att bara vilja gå sin egen väg.

Jag är väldigt glad att jag har läst och rekommenderar boken till alla! 

Sammanfattning av 2025

 2025 blev 117 böcker lästa. Inte lika många som 2024 då jag klämde 124 stycken. Men som jag konstaterade då så läste jag en hel del noveller det året vilket jag inte gjort under 2025.

Jag har läst ganska många barn- och ungdomsböcker på grund av jobbet. 

Min damma av-lista funkade bra. Målet för den var att läsa minst 24 böcker, två i månaden, vilket jag klarade av med god marginal även om det blev fler under sommaren och förre under hösten.

Damma av

Att läsa författare på hela alfabetet gick som vanligt halvbra. De bokstäver jag misslyckades med är V, X, Z, Å och Ä. X är alltid omöjligt att hitta författare på men jag har för mig att det ska finnas någon kines som man kanske kan gräva fram vid tillfälle?

Författare från A till Ö

Så, vad ska jag satsa på under 2026? 

Jag kommer att fortsätta försöka läsa författare på alfabetets alla bokstäver. Årets fynd var Kajsa Ingemarssons "Att landa som en trana" som jag hittade enbart för att jag letade på bibliotekets romanhylla på I. Den var otroligt läsvärd och en bok som jag inte sett i något boktipsflöde någonstans.

Hedvig Elisabeth Charlotta och jag kämpade på i början av året. När jag flyttade blev det lite mer komplicerat att beställa dagböckerna och jag fastnade efter del 4. Men trots logistiska svårigheter så har jag verkligen inte gett upp. Jag har trots allt beställt andra böcker i Uppsala som jag passat på att hämta när jag har varit där på besök så när andan faller på så kommer del 5 hem till mig...

Jag kommer att fortsätta med damma av-listan fast jag är inte helt nöjd med namnet. Ibland läser jag mina egna böcker som är helt nya och då kan man ju inte påstå att de är dammiga direkt. Så kanske att den listan blir omdöpt. Återkommer om det.

Tja, annars så fortsätter jag väl i samma hjulspår som förut. Går på känsla och humör. Försöker utmana mig ibland och vidga mina vyer. Att läsa på engelska är fortfarande ett mål i fjärran. Men i ärlighetens namn så känns det inte jätteviktigt.

Årets lästa böcker 2025

*   Bonusprinsen En kunglig skandal. (Storytel)

*    Jack the Ripper. Brottsmysterier. Olöst (Storytel)

*    Leonahs bok (Helena Aldén)

*    Sockerdrottningen (Veronica Almer)

*    Jag kommer att hitta nyckeln (Alex Ahndoril)

*    Tre systrar (Jane Austen)

*    Tant Valborg bar alltid turban när hon gick bort (Gustav Bergström)

*    Decamarone (Giovanni Boccaccio)

*    Hon minns inte (Jonas Brun)

*    Döden tar semester (Carina Burman)

*    Pusselmakarnas sällskap (Samuel Burr)

*    Det lilla hotellet under norrskenet (Julie Caplin)

*    Drottningens spion (Kristin Cashore)

*    Det främmande riket (Kristin Cashore)

*    Hemligheternas rike (Kristin Cashore)

*    Till hamnen (Jenny Clevström)

*    Midnatt i den lilla bokhandeln (Jenny Colgan)

*    Andra året på den lilla skolan på klippan (Jenny Colgan)

*    Bland vita ulliga moln (Jenny Colgan)

*    Gwen och Art är inte kära (Lex Croucher)

*    Boksamlaren (Camilla Davidsson)

*    Mord under solen (Anders &Anette De la Motte)

*    En skandal i Böhmen (Sir Arthur Conan Doyle)

*    Välkomna till vårt äktenskap (Julia Dufvenius & Christopher Wollter)

*    Hoppet. Bara du kan rädda världen! (Johan Ehrenberg)

*    Monika Magnus 1966 (Ulrika Ewerman)

*    Jag. En roman om Karin Larsson (Ulrika Ewerman)

*    Playa del Grödeby (Therese Fredriksson)

*    Sista julen i New York (Becca Freeman)

*    Flerstämmigt (Gunnel Furuland)

*    Vi kommer ändå bara bli becknare (Rihab Garzi)

*    Imorgon är jag långt härifrån (Martin Gelin)

*    Pannkakshuset Strawberry Patch (Laurie Gilmore)

*    Bokhandeln Cinnamon Bun (Laurie Gilmore)

*    Julgransodlingen Christmas Tree (Laurie Gilmore)

*    George (Alex Gino)

*    Aldrig färdig (Vivian Gornick)

*    Stugland (Göran Greider)

*    Flickan under jorden (Elly Griffiths)

*    Julstorm (Leffe Grimwalker)

*    Kafkalungan (Cecilia Hansson)

*    Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok 4

*    Älgkungen (Maria Hellbom)

*    Mariagripelikt (Martin Hellström)

*    Bäst är det mänskliga (Martin Hellström)

*    Familjereceptet (Veronica Henry)

*    Quaanaaq (Martina Holmberg)

*    Breven som länkar oss samman (Anne-Lie Högberg)

*    Stjärnfall över Åstol (Anne-Lie Högberg)

*     Vågor av längtan (Anne-Lie Högberg)

*    Att landa som en trana (Kajsa Ingemarsson)

*    En duktig flickas handbok i mord (Holly Jackson)

*    Ett slags rättvisa (P.D James)

*    Muminpappans memoarer (Tove Jansson)

*    Vegetarianen (Han Kang)

*    Kungliga kärlekssagor 1. Victoria & Albert (Ebba Kleberg von Sydow)

*    Kungliga kärlekssagor 2. Rainer och Grace (Ebba Kleberg von Sydow)

*    Kungliga kärlekssagor 3. Gustav IV Adolf & Margareta (Ebba Kleberg von Sydow)

*    Kungliga kärlekssagor 4. Margrete & Henrik (Ebba Kleberg von Sydow)

*    Kungliga kärlekssagor 5. Charles & Camilla (Ebba Kleberg von Sydow)

*    Där rosor faktiskt dör (Ewa Klingberg)

*    Blott en begravning (Ewa Klingberg)

*    Nu stormar det i delens famn (Ewa Klingberg)

*    Hemligare kan ingen vara (Ewa Klingberg) 

*    I denna ljuva villervalla (Ewa Klingberg) 

*    Härlig är framtiden (Ewa Klingberg)

*     Gender Queer (Maia Kobabe)

*    Relationsboken för unga. Om kärlek, svartsjuka och kontroll (Zandra Kunakaris)

*    Väninnorna på Nordiska kompaniet (Ruth Kvarnström-Jones)

*    Väck läshungern (Anne-Marie Körling)

*    Hjortronmyren (Ulrika Lagerlöf)

*    Blekjorden (Ulrika Lagerlöf)

*    Axel von Fersen (Herman Lindqvist)

*    Skolbibliotek nu! (Linnea Lindqvist & Jonna Bruce)

*    Kuben (Nils Lundqvist)

*    Bröderna Hawthorne (Jennifer Lynn Barnes)

*    Det sista draget (Jennifer Lynn Barnes)

*    Ut på yttersta grenen (Shirley MacLaine)

*    Struktur men hur? Handbok för skolbibliotekssamordnare (Sofia Malmberg)

*     Som en öppen bok (Sara Molin)

*    Mellan samma väggar (Jojo Moyes)

*    Katten som räddade böcker (Sosuke Natsukawa)

*    Äventyrlig evolution (Hanna Nyberg Stöstad)

*    En vinter i Paris (Jenny Oliver)

*    Konsten att hålla sig flytande (Libby Page)

*    Fröken Perfekt (Maria Parkhede)

*    Giftmakerskan (Sara Penner)

*    Elsa och Nataniel Beskow. En kärlekshistoria (Annika Persson)

*    The Challenge (Joakim Persson)

*    Georgiana Bridgertons skandal (Julia Quinn)

*    Nya gäster på Hedgehog Hollow (Jessica Redland)

*    Ihågkom oss till liv (Joanna Rubin Dranger)

*    Omöjliga varelser (Katherine Rundell)

*    Rosa & Björk (Satu Rämö)

*    Rakel (Satu Rämö)

*    Mina dagar i Morisakis bokhandel (Ygisawa Satoshi)

*     Brutna små regler (Christina Schiller)

*    Sly (Sara Strömberg)

*    Kjell Höglund och hans värld (Anders Sundelin)

*    Jul i Villa Vildros (Mia Söderberg)

*    Handbok för kvinnor med (eller utan) ADHD (Ann Söderlund & Fi Lindfors)

*    Svenska drottningar från Vasatiden tills idag (Karin Tegenborg)

*    30 dejter på 30 dagar (Sara Title)

*    Nåd (Linn Ullman)

*    Det lilla huset i stora skogen (Laura Ingalls Wilder)

*    Det lilla huset på prärien (Laura Ingalls Wilder)

*    Huset vid Plommonån (Laura Ingalls Wilder)

*    Vid Silversjöns strand (Laura Ingalls Wilder)

*    Farmarpojken (Laura Ingalls Wilder)

*    Den långa vintern (Laura Ingalls Wilder)

*    Gyllene år (Laura Ingalls Wilder)

*    På väg hem (Laura Ingalls Wilder)

*    De första fyra åren Laura Ingalls Wilder)

*  Gammaldags jul (Harald Wiberg)

*    Jakten på Venus (Andrea Wulf)

*    Allt vi aldrig avslutade (Rebecca Yarros)

*    The Afterlife of Data (Carl Öhman)

Månadens dikt januari 2026

 God natt- god sömn

(epilog)

God natt- god sömn jag önskar er,

ni alla vandringsmän.

Vi sluta sjunga och skiljas- vad mer

om vi aldrig träffas igen.

Jag har sagt något litet och fattigt av det

som brunnit hos mig och snart brinner ner,

men den kärlek, där fanns, ej förgängelse vet-

god natt- god sömn åt er.

-Dan Andersson-

Lyssna på dikten

Gott nytt år!

 Ute är det en vintersolsdag som helst avnjuts inomhus då det är -28 grader för tillfället. Jag har varit ut och hämtat en korg ved samt tittat till min vävstuga men nu tänker jag inte sticka ut nosen förrän efter middagen ikväll då jag ska åka till min lägenhet. Imorgon är det nämligen jobbdag. Eftersom familjen skulle ha åkt hem igår så tyckte jag inte att det var någon idé att vara ledig. 

Nu har det visat sig att den här julen och nyårshelgen kommer att gå till historien när det kommer till resande så min familj är fortfarande kvar och kommer inte att åka förrän i övermorgon. 

Min resa till Uppsala den 20 december var helt problemfri och jag var framme i tid. Där var inget pyntat eller förberett inför julen eftersom den stackars T låg i sängen och hostade. Men jag och H hade i alla fall ett par dagar på oss att fixa och T kryade dessutom på sig så pass att han kunde hjälpa till lite lagom så julen infann sig precis som den skulle. Min 16-åring och jag hann till och med baka pepparkakor.

Julhelgen var otroligt lugn och vilsam. Vi var kaninvakter så jag har tillbringat ett antal timmar med att stå och titta på fem levnadsglada kaniner. Jag skulle nog vilja gå så långt som till att påstå att det är en form av mindfullness att titta på glada djur som grejar. Fem kaniner med olika personligheter. För när man studerat dem ett tag kan man konstatera att de är väldigt olika allihopa.

Meningen var att vi skulle åka norrut den 27 men redan ett par dagar innan fick vi informationen att alla tåg var inställda den dagen på grund av stormen Johannes. Så vi bokade om och kom iväg den 29. Tråkigt, men det positiva var att jag hann träffa min före detta biblioteksjobbarkompis och fika med henne vilket var mycket mycket trevligt. Jag kunde inte föreställa mig att jag skulle sakna henne så mycket som jag faktiskt gjort under hösten. Där ser man...

Väl framme i Jämtland så var alla som skulle vara här på plats och nyårshelgen förflöt i ett lagom vilsamt tempo. Men sedan började kaoset för de som skulle resa söderut igen. Då kom stormen Anna som ett brev på posten och alla tåg och bussar ställdes in igen! Vissa i familjen har haft mer panik än andra... Imorgon börjar tågen att gå igen även om jag förstått att stormen är i stort sett över i den här landsänden redan idag. Ett gäng hade bil och ett annat gäng hade hyrbil som skulle lämnas tillbaka i Östersund när de egentligen skulle ha satt sig på tåget, som var inställt, igår. Resultatet av allt detta blev att de idag satt sig i två bilar och är nu på väg till Uppsala och Stockholm efter löfte om att kunna behålla hyrbilen en dag extra och lämna in den vid Centralen. En familjemedlem som egentligen skulle ha åkt tåg i förrgår har fått klämma in sig i hyrbilen och min egen familj har lyckats boka om sina tågbiljetter till på tisdag.

Jag har läst en hel del men inga snabba böcker så i slutänden har det ändå inte blivit så många. 

De böcker jag klämde under juldagarna före nyår får hänga med in i det nya årets statistik.

Under mellandagarna passade det bra med en lättsam och okomplicerad feelgood. Nora Roberts senaste är en första delen i en ny serie vid namn "Huset Pools förbannelse" och del ett heter "Den första bruden". Jag tyckte inte att den var så jättebra, full av klyschor och inte så medryckande. I och för sig är det där med klyschor ganska vanligt i hennes böcker men ibland blir det lite för mycket även för mig. Det är mycket spöken, kompetenta kvinnor (alltid positivt). Alla karaktärerna, både män och kvinnor är vackra, vältränade, extremt talangfulla på olika sätt vilket faktiskt blir lite tråkigt i längden. Till och med hundarna är osedvanligt gulliga och smarta.

Efter Nora Roberts behövde min själ och hjärna något med mer näring så då satte jag igång med Jonna Bornemarks nya filosofiserie "Vrida världen". Boken heter "De levande" och handlar om att se världen och dess tillstånd på ett nytt sätt. De flesta är nog överens om att vi behöver förändra vårt beteende och förhållningssätt om inte arten människa ska gå under och ta med oss de flesta andra arter och miljöer i katastrofen. Jonna Bornemark menar att vi har olika alternativ till denna förändring; genom att protestera högljutt och kräva makthavares och andras förändrade beteende, luta sig tillbaka och vänta på att någon annan ska ta tag i saken eller så kan vi förändra vårt eget sätt att förhålla oss till världen. Som ni förstår är det den tredje vägen hon utforskar. Genom att utgå från sina egna erfarenheter och sedan mangla det genom filosofiska teorier så ger hon exempel på hur man kan göra och tänka. En otroligt spännande och intressant bok som fått igång mina tankar. Den gick långsamt att läsa eftersom min hjärna inte är så van vid lite komplicerade resonemang och jag fick backa emellanåt eftersom jag inte riktigt hängde med men ibland mår man bara av lite utmaning också. Jag gav boken i julklapp till min son och hoppas att han någon gång i framtiden ska känna sig lockad att läsa den, eller någon bok överhuvudtaget.

Min sista bok för dagen är faktiskt ytterligare en av Jonna Bornemark eftersom jag eventuellt har snöat in lite på henne för tillfället. "Jag är himmel och hav" kom 2020 och är även det en filosofibok som utgår från graviditet, födelse och moderskap. Hon knyter ihop sina egna erfarenheter med vetenskapliga teorier även här  vilket gör det hela väldigt intressant. Jag fascineras när hon börjar i det lilla, konkreta och slutar i världsalltet och visar hur allt hör ihop.

Min plan är att läsa alla hennes böcker!

Får se om nästa inlägg blir en årssammanfattning och lista med årets lästa böcker.

Vi hörs!