Efter en härlig helg med mycket sol, bad och grillmiddag hos lillasyster så känns det som att det nog är sommar ett tag till. Igår hade vi sista tillfället med Sommarboken i Enköping. Det var mysigt men jag är glad att alla sommaraktiviteter är över och att jag nu får blicka framåt mot hösten. Lärarna är tillbaka den här veckan och de är på hugget! 

Som tur var hade jag förutsett att det kunde bli lite hetsigt så bokningschemat var färdigt igår eftermiddag och jag kunde sätta upp det i lärarrummet innan jag åkte hem. Mitt mål är att biblioteket och jag ska vara något de tänker på så fort de kommer till jobbet och att de ska inspireras till många samarbeten och läsprojekt. Det blir lite bättre för varje år tycker jag. Jag ser verkligen fram emot måndag när alla barnen kommer. Då är allt som det ska igen!

Känner ni Jana? Jag tänker förstås på huvudpersonen i Karin Smirnoffs serie om Jana som återvänder till sin barndomsby och tvilling Bror. I den här boken, del två; "Vi for upp med mor" tar sig syskonen hem till moderns uppväxtby. Det är dags för begravning och att göra upp arvet en gång för alla. De ska bara vara där tills de sakerna är avklarade men det visar sig mer komplicerat än Jana trodde att återvända hem igen. Den vilsne Bror fastnar i släktens garn och utan honom åker hon inte! 

På bokbussen i fredags pratade jag med en låntagare som bott i Umeåtrakten och hon var mycket upprörd över de här Västerbottenförfattarna som alltid ska framställa västerbottningarna som så eländiga. Hon menade att det är alkohol, incest, religiösa sekter i varje hus i de här böckerna och att så är det inte i verkligheten! Och en viss poäng har hon såklart. Men elände saknas ju inte direkt i litteratur från andra ställen heller. Tills nästa gång jag träffar henne ska jag fundera ut ett exempel på en författare som inte skriver eländesskildringar. 

När jag hade läst Karin Smirnoffs första bok "Jag for ner till bror" så var det kanske ändå språket och dialekten som fanns kvar längst inombords och så kommer det nog att bli med den här också. Att läsa på dialekt ger en alldeles särskild dimension till upplevelsen.