Snart är det val och jag tror inte att det bara är jag som får ont i magen när jag tänker på hur världen ser ut och vart vi är på väg.
Men när jag läser eller lyssnar på Tage Danielssons dikt/sång så känner jag mig ändå lite tröstad, som alltid med Tage.
Svara, du med röda stjärnan på din vårkavaj:
alla tåg som går mot lyckans land på första maj
-svara på en fråga från en vän som tappat tron:
när är dom framme vid sin slutstation?
Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare jord,
ett nytt sätt att leva? Var det bara tomma ord?
Var är dom nu, dom som påstod att de hade alla svar
men svek alla oss och valde makten? Dom är kvar,
Frihetens gudinna står på vakt i New Yorks hamn.
Om du har en dollar får du rum i hennes famn.
Hon som hade fred och frihet som sitt stolta mål
-så synd att hennes huvud var ett hål!
Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare värld?
Hon hjälper förtrycket med att låna det sitt svärd.
Var är dom nu, alla löss från barbariets dunkla natt,
fascismens korpraler? Jo, dom sitter där dom satt.
Vi som satts att leva i besvikelsens epok
-ja, vad gör vi nu?
Vad ska vi tala på för sorts språk?
Ett sätt är att, även om det blåser lite kallt,
tro på det vi trodde på- trots allt!
-Tage Danielsson och Hans Alfredsson-
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar