Igår var jag mycket nära ett psykbryt. Under veckan har jag påbörjat en ny tröja; Lägdan, ett mönster från Yarns and Barns. Det har gått så bra och blivit så snyggt, ända tills jag plötsligt upptäckte igår kväll, efter 16 varv mönsterbård, att jag snott stickningen i ihoptagningen på första varvet. 

Efter att ha djupandats i ungefär en kvart så repade jag och började om. Men det var som om det gått troll i alltihop för det tog mig fyra försök och ungefär lika många timmar innan det blev rätt. Och då var det bara att lägga bort det och gå och lägga sig. Jag var så arg! När jag vaknade i morse så vågade jag knappt kolla om det fortfarande såg rätt ut, men turligt nog så tror jag att det blev bra. Tur för familjen att de inte var hemma för jag hade troligtvis domderat en del på ett högljutt sätt.

"Monstrets dotter" av Kristin Cashore är del två i ungdomsfantasyserien "De utvalda". I förra boken fick vi följa Katsa vars förmåga var att kunna döda vem som helst. Denna gång är det Flamma som är huvudpersonen. Hennes förmåga är att kunna förföra och kontrollera vem som helst. Precis som för Katsa så är det lika mycket en gåva som förbannelse. Men som tur är finns det människor som kan se bortom den magiska förmågan och tycker om Flamma för den hon verkligen är. Mina systerdöttrar tipsade mig om den här serien förra sommaren och jag förstår verkligen varför de gillar den. Huvudpersonerna är starka och smarta men samtidigt mänskliga och trovärdiga. Böckerna är fulla av dramatiska äventyr där inte alla överlever.

För några år sedan när det, plötsligt, dök upp ett antal stickpoddar som jag hängivet lyssnade på så följde jag en podd som hette "Rätt avigt". En av deltagarna, Julia Skott, kom under den här perioden ut med en stickbok som heter "Håll käften jag räknar!" Min plan då var att läsa den men som så ofta i livet kom det andra böcker emellan och det blev aldrig av. Men så i våras när jag botaniserade på biblioteket så dök den upp och jag lånade den. Det är en ganska trevlig och smårolig bok som jag skulle kunna kategorisera som kåserier, även om beskrivningen inte är helt på pricken. Problemet för mig är bara att jag vandrat vidare i livet, lyssnar inte på så många stickpoddar längre och tyckte att boken kändes lite dammig. Det är ju också så att jag läst en hel del andra jättebra  böcker på temat de senaste åren som fått mig att bli rätt kräsen.

Dagens sista bok får bli "Odla från kärnor" av Holly Farrell. En lättläst men samtidigt omfattande bok om allt man kan behöva veta om kärnor, vilka behov de har, sjukdomar som kan drabba dem, hur man tar sticklingar och an massa annat matnyttigt. Jag har en citron på köksbänken vars kärnor jag ska testa att plantera nu när jag har läst vad just citrusfrukter behöver för att växa och må bra. När jag läst den här boken har jag fått en känsla av att man kan odla nästan vad som helst bara man vill och är beredd att lägga ner lite tid.