Ända tills dagen innan vi skulle sätta oss i bilen och bege oss tillbaka mot Uppsala så kändes min semester om inte oändlig så åtminstone lång. Min teori är att det varierade vädret samt flera aktiviteter än på flera år är orsaken.
Naturligtvis kändes det lite sorgligt att fara hem igen men jag är ändå nöjd, utvilad och taggad för hösten som kommer.
Kaninen har deppat nästan hela veckan över att vara tillbaka och han har visat tydligt att han varit sur på mig. Han har inte velat gosa med någon ordning och inte velat göra något alls. Nu verkar det dock ha vänt och han börjar bli sig lik. Men jag förstår honom, dels en gigantisk frodig gräsmatta att skutta på i flera veckor och han har verkligen sträckt ut stegen dels en egen gullig hare att leka med. Den lilla tråkiga plätten här utanför är inte mycket att hurra för. Och här lär det bara lukta katt vilket verkligen inte är kul om man är kanin. Den enda fördelen med att vara hemma är fåtöljen och fläkten som han pussar varje dag.
Jag har hunnit jobba en vecka. I söndags var det jobbångest för hela slanten men som vanligt kändes det bra så fort jag var på plats.
I höst känns det extra roligt med tanke på läsprojektet vi ska ha på hela skolan. När jag började förbereda lärarna i våras så kändes det nervöst, tänk om ingen skulle nappa?! Men det är flera som är lika taggade som jag så det är jättekul. Till veckan ska jag träffa två arbetslag och planera. Detta är mitt jobb när det är som roligast. Eller ja, att träffa barnen är förstås det roligaste. Om det fanns den minsta gnutta jobbångest i måndags morse så försvann den direkt när jag gick från bussen och fick kramar och barn som var superglada att ses igen. Att vara skolbibliotekarie är ett enastående roligt yrke (oftast).
H har hunnit gå två dagar i åttan och hans ångest kan ha varit på en något högre nivå än min. Men det har visat sig vara en bra start, kul att träffa kompisarna, hemkunskap igen och pyttelite mer sovmorgon än förra året.
På måndag börjar T jobba. Sist av alla. Enda trösten i veckan när vi andra åkt iväg har varit att han får lida av sin jobbångest den här helgen när vi andra redan är på banan.
Kanske att jag ska dra några böcker jag läst också.
I sommar har det blivit några deckare och den sista jag plöjde var Katarina Bivalds deckardebut "Morden i Great Diddling". Den populära författaren Berit Gardner lider av svår skrivkramp och har flyttat till en liten by i Cornwall för att försöka hitta inspirationen igen. Det går inget vidare om man säger så. Hennes förläggare skickar en ung assistent som ska få igång skrivandet men det hjälper föga. På en tebjudning i byn inträffar ett mord och Berit bestämmer sig för att försöka klura ut vem som är mördaren. Hon inleder ett inofficiellt samarbete med kommissarien Ian Ahmed. Det är en äkta mysdeckare där de klassiska deckarförfattarna får sin rättmätiga uppmärksamhet och där tankearbetet är det som leder arbetet framåt.
Det finns åtminstone en bok till om Berit och den ser jag fram emot att läsa.
En helt annan bok som det verkligen var på tiden att jag läste är ett seriealbum av Mats Jonsson. "När vi var samer" lärde mig otroligt mycket om de svenska samernas historia och jag kommer att tänka på den och diskutera den med olika människor under lång tid. Min farmors farmor var same och jag känner igen så mycket av Mats Jonssons historia. Det där att inte veta så mycket, allt som försvunnit för att samerna inte var värda något. Jag vet inte så mycket om min egen släkthistoria mer än att farmors farmor var fattig, inte hade några renar och jag kan tänka mig att hennes familjs historia är en liknande som den som Jonsson berättar om. Han är dock mycket mer same än vi och i hans barndom fanns ändå kulturen där på ett hörn. När jag läste så förstod jag plötsligt så mycket mer om dagens förhållningssätt till olika typer av samer, lagar och regler som lever kvar än idag och konflikter,
Otroligt intressant! Och jobbigt!
Slutligen så har jag klämt två ljudböcker under sommaren också.
"Gustav VI Adolf: Regenten som räddade monarkin" av Roger Älmeberg var en ganska torr bok, för att vara helt ärlig. Den handlar om kungen som var känslosam men samtidigt plikttrogen och tillbakadragen. Han engagerade sig i politiken under andra världskriget då han var kronprins. Hans prinsessa Margareta, eller Daisy, dog som 37-åring och lämnade man och barn i djup sorg. Sedan gifte han sig med Louise som jag trodde var en överklassdam men som jag nu lärt mig var en prinsessa även hon. Sedan dog sonen Gustav Adolf (nuvarande kungens pappa) i en flygolycka och Gustav VI Adolf fick vara kung ända tills han dog och Karl XVI Gustav blev kung. Boken uppehåller sig mycket kring regler och lagar, författningar och liknande. Inget spännande skvaller direkt med lärorikt för mig som gillar historia.
Den andra ljudboken är en feelgood som jag la till i bokyllan av misstag och trodde att jag inte skulle orka igenom. Den verkade lite trist. Men så, som det ibland blir, visade det sig att den vara helt okej och jag lyssnade snabbt klart och gillade den skarpt. Boken heter "Sju sorters kyssar" och är skriven av Alice Ekström. Lisa är konditor och hon och vännen Edvin har öppnat ett kafé lagom till jul. Edvin anställer Max som Lisa verkligen inte gillar vilket är helt ömsesidigt. Lisa är ingen lättsam och trevlig person. Men ju mer de jobbar ihop desto mer intresserade blir de trots allt av varandra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar