Tre dagar av veckan har gått och kroppen och huvudet börjar sakta vänja sig vid att det är jobb igen. I måndags kom jag inte ihåg hur man larmade av dörren eller vad jag brukar göra när jag kommer in på biblioteket, det känns som ett tecken på att jag verkligen kopplat av.
H har börjat på sin nya skola och det verkar gå bra. Han har kommit ner till frukosten på ett hyfsat humör. Nu ska han åka buss själv vilket är väldigt spännande och jag har en känsla av att han kommer att växa inombords av det nya ansvaret.

 

Jag är helt inne i del tre av Lucinda Rileys "De sju systrarna". Egentligen borde jag ha haft ytterligare en veckas semester för att få läsa ifred. "Skuggsystern" handlar om Star, den blyga, tysta systern som levt sitt liv väldigt nära Cece, en annan syster. I sökandet efter sitt ursprung hamnar hon i en anrik, och antik bokhandel i London. Det verkar som att hon på något sätt är släkt med den excentriska ägaren och hans familj, men hur? Utan att avslöja allt för mycket så kan jag berätta att Beatrix Potter finns med på ett hörn...



Lite mellan övrig läsning så har jag äntligen, efter åratals klappande på den, läst John Greens ungdomsbok "Förr eller senare exploderar jag". Det är en sådan där bok som man bara måste ha läst när man är skolbibliotekarie känner jag. Och ja, den var precis så bra som jag hört. Fast jag grät inte vilket förvånade mig lite. Hazel är sjutton år och har obotlig lungcancer. Hennes mamma tvingar henne att vara med i en stödgrupp med andra cancersjuka ungdomar trots att Hazel tycker att det är tråkigt. På ett möte dyker Augustus upp, en överlevare med  stor personlighet! De finner varandra direkt. Jag känner att jag inte kan beskriva boken rättvist. Men det handlar om kärlek, sorg, ilska, livsglädje, att leva och veta att man ska dö, att vägra bli ett offer....Och jag bara älskar Hazel och Augustus som är sig själva utan kompromisser och deras enastående personligheter.