Äntligen är det sportlov och vi befinner oss i den snöiga jämtländska skogen. Vi kom i förrgår natt och vi har redan hunit åka skidor och snowboard, grävt snögrottor och lördagsbastat. Kusinerna är på plats och allt är härligt.
Jag har inte hunnit blogga på länge, men läst en hel del. En av böckerna vi skulle läsa till engelskkursen den här gången var "Mr Gum and the Biscuit Billionaire" av Andy Stanton. Det är en helt bisarr historia om den lilla pepparkaksgubben Alan Taylor som har en hel tunna med pengar och försöker få vänner genom att dela ut sedlar och ordna en jättefest. Han bjuder den smarta flickan Polly och hennes vänner. Det han inte vet är att den elake Mr Gum och hans kumpan Billy William the Third också snappat upp att det finns pengar i närheten och de beslutar sig för att stjäla dem. Det vimlar av galna karaktärer, kommentarer och hisnande vändningar i berättelsen. Berättarstilen påminner mig lite, lite om Roald Dahl. Egentligen är det omöjligt att beskriva hur den här boken är. Men författaren har varit Stå-upp-komiker och det märks.Det finns en hel rad med böcker om den synnerligen osympatiske Mr Gum och enligt mina kurskamrater är det mycket populära böcker hos många barn.Jag hade lite blandade känslor för boken och tyckte kanske att den var lite väl hysterisk. Men jag kan absolut förstå att barn i mellanstadieådern gillar den.
En annan barnbok som jag just har läst, fast på svenska, är Eva Ibbotsons sista bok, "Jätten på Jämreborg". Jag började läsa den som högläsningsbok eftersom den var en av Bokjuryns böcker för 2011, men den var alldeles för barnslig för mina femmor så vi övergav den efter två kapitel. Jag läste klart den hemma dock när jag ändå var igång. Den handlar om ett gäng ovanliga, det vill säga häxor, troll och andra spännande varelser, som bor tillsammans i ett hyreshus i London . De åker till det årliga häxmötet för att få årets uppdrag. Uppdragen brukar vara trevliga saker som att åka ut på landet en vecka och jaga bort möss från åkrar och sådant, men den här gången händer något helt annat.Som vanligt, i Ibbotsons böcker, blandas det vardagliga och realistiska med fantasi, miljöproblem och oväntade vändningar i intrigen. Hade jag haft en lågstadieklass hade nog den här boken uppskattats betydligt mer och jag tyckte själv att den var helt okej.Eva Ibbotson dog 2011.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar