Jag gillar sommarläxan han kom hem med, en läsutmaning som går ut på att barnen ska läsa mer än lärarna under lovet. Fixar de det så blir det en belöning. Belöningar går ALLTID hem!
Vi (eller okej då, jag) har bestämt att det ska vara minst en halvtimmes läsning varje dag. Det är ju det där att komma igång, sedan blir han ofta uppslukad och tycker att det är härligt.
I solen och värmen har jag ägnat mig åt boken Svälten" av Magnus Västerbro. Min mamma har lobbat för den i ett par år vid det här laget men jag har inte kommit till skott förrän nu. Den var riktigt bra! Det handlar om nödåren 1867, 1868 och 1869 då det först blev missväxt i norra Sverige, främst Västerbotten på grund av kylan som kom alltför tidigt och sedan året efter då det blev så torrt i södra Sverige att skörden förstördes. Magnus Västerbro förklarar hur samhällsynen och de rikas politiska värderingar styrde hjälpinsatserna och gjorde att katastrofen blev mycket större än nödvändigt eftersom de som styrde ansåg att de som var fattiga och inte klarade sig och sina familjer rådde för det själva och att de bara skulle blir lata och bortskämda om de fick hjälp. Han beskriver svält som företeelse genom historien på olika platser i världen. Boken var mycket intressant och förklarade mycket. Vi pratade om det igår vid middagen och konstaterade att politikerna resonerar likadant fortfarande, i samband med Coronakrisen till exempel. Drabbade länder ska inte få för mycket hjälp, inga bidrag utan lån som de måste betala tillbaka. Fortfarande tycker man på något plan att det är ens eget fel att man inte kan försörja sig och behöver hjälp. Dessutom är det förenat med skam att inte kunna göra rätt för sig.
Mycket bra skrivet och lärorikt. Jag har läst med stor behållning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar