I helgen har vi haft det soligt och fint. Igår tog vi en tur på landet och målade vår lilla friggebod(gäststuga). H satt och läste i en solstol när plötsligt tre harar skuttade förbi, på ungefär en meters avstånd. Speedy var hemma i Uppsala och det var kanske lika så bra. Han hade väl fått hjärtattack om han sett de där släktingarna.
Jag har avslutat del 15 i serien om "Sagan om Isfolket", "Vinden från Öster". Nu är jag lite less på Isfolket och lyssnar i stället på en deckare; "I stoft och aska" av Anne Holt. Jag har aldrig läst något av henne förut och misstänker att jag råkat hoppa rakt in i en serie, men det funkar rätt bra ändå.
Årets sommarprojekt är att läsa alla böcker av Jojo Moyes. Det kommer att gå rätt snabbt eftersom jag redan läst det mesta av henne. Igår kväll avslutade jag "Brudskeppet", en av hennes tidigaste böcker. När andra världskriget tagit slut hade tusentals kvinnor gift sig med soldater som de mött under kriget. 1946 lämnade hangarfartyget Victoria kajen i Sydney med 650 australienska unga kvinnor ombord. Dessa nygifta brudar skulle då återförenas med sina män i England. Under ett antal veckor trängdes de i trånga hytter i väntan på sina nya liv. Jojo Moyes har utgått från denna verkliga händelse och skrivit en skönlitterär roman om fyra av dessa kvinnor. Kvinnorna var förväntansfulla men nervösa. Många kände knappt sina äkta män och det var inte helt säkert att de var välkomna när de kom fram.
I början av boken hade jag lite svårt att fokusera. Jag fastnade inte riktigt. Men i ärlighetens namn så tror jag att det beror mer på min islandströja jag håller på att sticka än boken i sig. I helgen, när jag hade tid att läsa flera timmar i sträck och kom in i historien ordentligt så blev jag ordentligt fångad. Den
var lika bra som hennes övriga böcker.
vivisade sig vara lika bra som henne
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar