Helgen bjöd på vedhuggning, klippande med sekatör och en massa frisk luft. Vi var på landet hela lördagen. På söndagen var vi alla lite stela och hasade omkring med träningsvärk både här och där. Eller ja, mest vi vuxna förstås, nioåringar verkar orka ungefär hur mycket som helst.
Förra veckans roligaste besök på biblioteket var helt klart ett gäng tvååringar som kom, för första gången.
De kom intravande med sina två fröknar, hållandes i ett sådant där praktiskt snöre som håller de små barnen på rätt spår. Inte förrän vid bilderböckerna fick de släppa och då var de väldigt uppihejsan. De tjattrade och pekade åt alla möjliga håll. Det var helt omöjligt att förstå vad de sa men jag tolkade det som att de uppskattade alla böckerna. Under tjugo intensiva minuter flyttade de på alla bilderböcker som fanns, bläddrade, slogs lite, lekte med dockorna som bor på biblioteket, lånade och sedan var det dags att grabba tag i snöret igen och vips var de borta! Det kändes lite tomt när de försvunnit och jag hoppas att de snart kommer tillbaka.

Cecilia B Dackenbergs bok "Kulturkoftor" var en mycket trevlig läsupplevelse tyckte jag. Den berättade om kända kulturmänniskor utifrån deras koftor (och lite andra stickade klädesplagg). Nu har jag läst hennes första bok; "Ylle och bläck". Det är egentligen samma tema. Även här handlar det om kända människor och deras förhållande till yllegarn och stickade plagg. Jag tyckte att den var bra även om "Kulturkoftor" kanske var lite mer rolig på något sätt. Varför jag känner så är lite svårt att sätta fingret på. Men om man vill läsa något lättsamt och samtidigt lära sig lite om spännande människor ur historien så ska man absolut ge sig på Cecilia B Dackenbergs kåserier!