Jag har just gått in från balkongen, i början av sommaren en fantastisk, prunkande oas, nu efter semestern en rostbrun, vissen och lite ömklig rest av våra trädgårdsambitioner eftersom vi inte lejde någon blomvattnare innan vi for på semester.
Hm, nåja, det är fortfarande härligt att sitta där en vacker sommardag som det har varit idag.Efter att ha kommit hem från landet så har vi suttit där och ätit sushi, lyssnat lite på musikvågorna från reggaefestivalen som pågår här i stan. T har surfat på datorn och jag har läst om Barack Obamas våndor som ung, vilsen och färgad i New York. Jag tycker det är befriande med en politiker som berättar öppet om allt dumt han gjort i ungdomen, utan att försköna något. Det känns som om Barack Obamas erfarenheter skiljer sig rätt markant från andra amerikanska presidenters. Hittills ger han ett mycket sympatiskt intryck. Men får en inblick också i hur komplicerat det kan vara att hitta sin identitet. Problematiken har faktiskt vissa gemensamma drag från samernas i "Lappskatteland" som jag skrev om tidigare i sommar, hur underligt den än kan låta...