Om mig

En blogg för oss som inte överlever utan böcker och som hellre skulle ta med en boklåda än tändstickor till en öde ö. Jag har jobbat länge som lärare men sadlat om till bibliotekarie och inte ångrat mig en sekund!

måndag 30 augusti 2010

Veckans bloggjerka

Veckans bokbloggsjerkafråga är:

LYSSNAR DU PÅ MUSIK NÄR DU LÄSER? OM JA, VILKEN ÄR DEN ULTIMATA ”LÄSARMUSIKEN” ENLIGT DIG (JUST I DETTA NU!)? OM NEJ, HAR DU NÅGON ANNAN RITUAL KRING LÄSANDET SOM DU KAN DELA MED DIG AV?

Jag lyssnar gärna på musik när jag läser, om jag har möjlighet. Det bästa är om det är något lugnt, Sofie Zelmani, Anna Ternheim och Ane Brun är sångerskor som fungerar alldeles utmärkt.
Mina bästa lässtunder har jag när jag kryper ner i sängen tidigt på kvällen, gärna vid åtta-niotiden (så att man kan hålla sig vaken i mer än fem minuter), dricker en kopp te och läser ett par timmar. Jag tar alla chanser att läsa. Det kan vara fem minuter här, fem minuter där, men mest njutning är det när man får försjunka sig i flera timmar i boken och glömma världen utanför.





Jag insåg idag på jobbet, när jag åt min smaskiga lunch och läste min bok, att jag inte skrev ut hela titeln på Alexander McCall Smiths bok när jag bloggade igår. Den heter "Livet på Scotland Street 44". Trots att jag inte hunnit läsa speciellt mycket idag har jag hunnit en bra bit redan. Det är, precis som jag hoppades, en lättsmält och gemytlig historia om människorna i ett hyreshus i Edingburgh. Man får lära känna Pat, en 20-årig tjej, som just påbörjat sitt andra sabbatsår innan hon ska börja plugga. Det första året var så misslyckat att hon vill börja om från början. En annan karaktär är Bruce, 24 årig, bostadsvärderare, som har en favoritperson i hela världen...sig själv! Hans bästa spegel i lägenheten finns i badrummet och anledningen till att den är så bra är att det är en helkroppspegel så att han kan beundra hela sin vältränade och vackra kropp.

söndag 29 augusti 2010

Vi har precis suttit och sett en kul dokumentär om glasögonpingvinen Henry, hans ligistfru Margot och deras pingvinson Hugo... T undrade om jag inte kunde komma på någon pingvinbok att blogga om, men jag kan inte komma på någon så här på rak arm. Pingu kanske, men jag vet inte om det finns Pinguböcker? Om det gör det så har vi inte riktigt hunnit dit än i vår familj. Vi tycker fortfarande att det är tillräckligt spännande med katter (kaa), hundar (vooffvooff) och kor (muuuu).

Efter att ha avslutat "Svart ros" igårkväll så ska jag nu läsa Alexander McCall Smiths bok "Scotland street 44". Alexander McCall Smith är mest känd för sina böcker om "Damernas detektivbyrå" som jag tycker är lite småmysiga att läsa, så jag ser, med förväntan, fram emot att få en trevlig och angenäm läsning. I förordet berättar författaren att boken från början skrevs som en följetong i en tidning vilket påverkat ramarna kring historien.

fredag 27 augusti 2010

Äntligen är det fredag igen! Det har inte funnits ett enda tillfälle under veckan då jag hunnit sätta mig och skriva. Men nu så! Läst har jag gjort i väntan på bussen och ibland på min lunchrast.

Jag har lämnat Barack Obama åt sitt öde för tillfället. Boken var klart läsvärd och jag tycker att jag fått en ganska bra bild av vem han är som politiker och vad han strävar efter. När man läser förstår man också att det är svårt att påverka USA med folk från så många kulturer och slitningar också inom de olika grupperna. I USA vimlar det ju dessutom av individualister och den allmänna inställningen att man är sin egen lyckas smed.

Som motvikt till allt seriöst allvar och politik så har jag nu kastat mig över en äkta kärleksroman. Nora Roberts senaste roman heter "Svart ros" och är en fristående fortsättning på "Blå Dahlia". Den handlar om Roz Harper, den snygga,, vältränade 47-åriga sydstatskvinnan som bor på sin släktgård (tänk "Borta med vinden"...) Hon är änka med tre söner varav den äldste bor på hennes gård. Roz har byggt upp en handelsträdgård, som är hennes liv. I huset bor också två kvinnor, Stella och Hayley med sina barn. Hur de hamnat där får man veta i den förra boken.
Roz är änka och nu uppvaktad av den stilige historikern Mitch. I historien ingår även spöket Amelia, en kvinna som funnits i huset under flera generationer och som dyker upp när det föds barn i familjen.
Tja, där har ni ramberättelsen. Det är den perfekta boken en sådan här vecka då man springer runt hela dagarna och ändå känner sig steget efter. Enkelt, romantiskt och man kan glömma den i samma stund som den är färdig!
Nej, nu har jag inte tid att skriva mer för nu är det FREDAGSMYS!!!!

lördag 21 augusti 2010

Veckan fråga Bloggjerkan är: Vilken bok önskar du att du hade skrivit, och varför?

Jag önskar att jag hade skrivit "Boktjuven" av Markus Zusak. Den boken har verkligen allt. värme, allvar, humor, politik, allt i en salig blandning, skriven på ett så medryckande och intelligent sätt att det är stört omöjligt att sluta läsa. Jag har aldrig läst en liknande bok!

Lördagsmys


Hur kunde H veta att det är lördag och att väckarklockan inte skulle ringa??? Varje morgon den här veckan har han vaknat en halvtimme innan klockan ska ringa och begärt torr blöja och välling. Men idag bara gnossade han ner näsan i min halsgrop och snarkade förnöjt( redan vid ettsnåret i natt hamnade han i vår säng). Halv åtta sträckte han på sig och kvittrade lite för sig själv. Och sedan har vi myst hela dagen.


Vi har varit på biblioteket och lånat Stina Wirsèns pekböcker "Vem är arg?" och "Vem bestämmer?" Jag tycker att Wirsèns illustrationer är fantasiska. Egentligen behövs ingen text för bilderna talar så tydligt för sig själv. Än så länge har vi hunnit läsa "Vem är arg?". H tyckte om den, men ajaj vilken rysare! Läskigt värre... Katten får inte vara med när Nallen bygger med klossar. När Nallen slår Katten i huvudet med en kloss och Katten svarar med att bita Nallen i benet, ja då måste vi faktiskt bläddra och läsa det lyckliga slutet när de blir vänner, fort, fort...Sedan kan vi pusta ut och försiktigt bläddra tillbaka och titta lite på när katten biter Nallen.

-Ajajaj, säger H och visar med all tydlighet att så får man INTE göra!

onsdag 18 augusti 2010

Anne på Grönkulla


Häromdagen, när jag slökollade på tv upptäckte jag en kär gammal vän! "Anne på Grönkulla" av L.M Montgomery är, tillsammans med "Lilla huset på prärien"-serien, en av de få bokserier som jag läser om då och då. Den impulsiva, rödhåriga barnhemsflickan har följt mig genom åren och jag är lika löjligt förtjust i henne nu som när jag var tio år. Och när de visade serien på tv, med Megan Follows i huvudrollen, i slutet av 80-talet, så var lyckan total. Jag minns att jag gillade kombinationen av romantik och busstreck. Anne Shirley är en sådan där person som råkar ut för saker utan att egentligen förstå varför. Kanske känner jag igen mig lite, då och då råkar jag också ut för händelser som kanske verkar underliga för omgivningen. Miljön på Prince Edward Island, där Anne växer upp är en riktig idyll, med frodigt grönskande, böljande kullar. Inte blev det sämre av att Anne hade den trogne beundraren Gilbert Blythe i hasorna genom åren. Oh, vad hade jag inte gett för en beundrare som han!

Jag ser inte mycket av Anne-böckerna i klassrummet så hon är nog rätt omodern bland yngre, vilket är synd tycker jag.
Sådärja, nu är man igång med elever och allt. 28 stycken tioåringar i rader i klassrummet. Det finns inget utrymme för kreativa bänkplaceringar. Men vi får väl vara kreativa på andra sätt.
Just nu står jag inför en utmaning! Hitta en högläsningsbok som inte två tredjedelar av klassen har hört eller läst redan!
Måste nog göra ett besök på biblioteket i helgen för att hitta något riktigt bra. Jag har ännu inte hunnit hitta och läsa "Sifferdjävulen", men ska jobba på det. De här barnen verkar ha läst och hört mycket böcker vilket är jättebra men innebär att jag får jobba lite för att det ska bli intressant, ett kärt problem!

söndag 15 augusti 2010

En vanlig söndag...

I morse när jag läste tidningen fick jag förklaringen till partystämningen igår kväll. Det var American Carshow i stan.

H har börjar intressera sig för Mamma Mu och Kråkan. Vi har ju länge sjungit deras sånger och han har Mamma Mu som gosedjur. Men nu tycker han plötsligt att det är kul att bläddra i boken vi har också. Naturligtvis orkar han inte lyssna på hela sagan, men han vill att vi ska kraxa, mua, peka på allt tokigt de gör och prata om det. Att följa ett litet barns språkutveckling är bland det häftigaste man kan vara med om tycker jag. Jag slutar aldrig att förundras. Och när man dessutom har förmånen att ha ett jobb där man får följa äldre barns utveckling när de lär sig läsa och skriva så blir det ännu mer fascinerande.
Just nu har jag H bredvid mig som sitter och hamrar högljutt på ett eget tangentbord. Han skriver också sin blogg antar jag. Fast hans inlägg handlar nog mest om jordgubbar, bordsfläkten vi tog fram igårkväll när han skulle sova (som åkte ut lika fort igen eftersom det var fullständigt omöjligt att sova med en sådan fantastisk grej i rummet), hundar vi mött och frukosten som är på gång i köket!

lördag 14 augusti 2010

Det är en fantastisk kväll ikväll! Vi sitter på balkongen, det är en tropisk värme, augustimörker och nedanför oss åker det bilar som dunkar på med gamla roliga hits på bilstereon som man inte har hört på många år. Det måste vara något speciellt på gång för det är raggarstämning i luften, motorer som accelerar, sommarhits som jag inte hört sedan jag åkte epatraktor med killkompiarna på gymnasiet. Signalhorn tutar melodier och folk ropar. Jag blir alldeles uppihejsan!

Vi har suttit och diskuterat amerikansk politik utifrån Barack Obamas bok som jag just nu läser. Mina balkongvänner har inte läst boken men har naturligtvis en massa åsikter ändå... Jag känner mig så glad över att USA har en president som har kämpat, varit i underläge, känner samhörighet med de svagaste i det amerikanska samhället och som kan erkänna att han har gjort misstag i livet. Jag tänker att det spelar ingen roll hur det går för honom i nästa val. Även om han inte har fått igenom mer än en bråkdel av det han föresatte sig i början så har han vunnit. Han är den förste svarte presidenten, han har visat att han vill förändra och han har gett en massa folk, över hela världen, hopp om att det går att förändra en så stor kontinent som Amerika även om det inte är en lätt uppgift. Jag hoppas innerligt att han ska få sitta i fyra år till men även om han inte får det så är jag övertygad om att han berett mark för andra politiker med liknande visioner.

torsdag 12 augusti 2010

Fantasy

Imorgon är det fredag, tjohooo!!!
Det har varit en riktigt bra dag på jobbet idag, med en intressant föreläsning.
Ända sedan i tisdags morse, min första dag på jobbet, har Barack Obama varit på rymmen...Så blir det när man går hemifrån före resten av familjen. Det hinner hända saker då. Tack och lov så fick jag för mig att göra en djupdykning, med en mycket intresserad publik, ikväll under bokhyllan i sovrummet och där var den! Så ikväll kan jag läsa en stund innan jag somnar.

För rätt många år sedan gjorde jag ett riktigt fynd på det årets bokrea, nämligen "Avalons dimmor" av Marion Zimmer Bradley. Det är en riktig tegelsten, omöjlig att läsa i sängen om man inte har styrketränat en termin först, men väldigt spännande. Boken bygger på myten om kung Arthur och riddarna runt runda bordet. Men huvudpersonen i den här boken är Morgaine som blir prästinna. Det är en fantasyroman som handlar om kampen mellan olika religioner och synsätt. Det finns ytterligare två romaner i serien , även de är rejäla tegelstenar. De heter "Albions skogar" och "Avalons härskarinna".

onsdag 11 augusti 2010

Ett nytt bibliotek

Nu har jag jobbat i två dagar på mitt nya jobb och det går runt i huvudet på mig. Nya arbetskamrater, nya lokaler, en massa saker som ska ordnas innan alla elever kommer och mitt i alltihop ska H skolas in på dagis. Som tur är sköter pappa den saken. Jag behöver bara höra de söta anekdoterna om dagens händelser vid middagsbordet...
Idag smög jag ner i källaren på jobbet och tittade på deras skolbibliotek. Innan tänkte jag att det var ett deprimerande ställe att ha bibliotek på, men det var en mysig lokal. Precis som på den förra skolan så finns det en lärare som har viss tid för att sköta ruljansen på det hela. Än så länge känner jag väl kanske inte att vi är "besläktade själar", som Anne på Grönkulla skulle ha sagt, men man vet aldrig, vi har ju knappt träffats .
Min klass har nu i alla fall en tid varje vecka och jag ser fram emot all rolig läsning vi ska ha under hösten. Nu ska jag bara hitta en bra högläsningsbok som vi ska sätta igång med. Funderar på "Sifferdjävulen" av Hans Magnus Enzenberger, men jag har inte läst den så jag vet inte för vilken ålder den riktar sig till eller ens om den funkar som högläsningsbok...? Är det någon som har läst den som kan hjälpa mig? Ska försöka få tag i den i helgen och läsa den.
Nej, nu orkar jag inte sitta upprätt längre. Godnatt på er!

söndag 8 augusti 2010

bokbloggsjerka

Jag har hittat en kul sida för oss bokbloggarfantaster. Den heter "bokbloggsjerka" och där kan man hitta olika bloggar, boktips och även månadens uppmaning. För tillfället vill de att man ska berätta om vad man läser just nu, så här kommer det...
Jag håller på med Barack Obamas bok "Min far hade en dröm". Trots att den skrevs för ett antal år sedan, långt innan han blev president så kallar han det sina memoarer. Han beskriver sin historia och förklaringen till att han blivit den han är. Det är en fascinerande berättelse och han är ärlig om sina ungdomssynder, droger t ex.

På nattygsbordet ligger också "Snö" av Orhan Pamuk och dammar. Jag SKA läsa ut den, men det gå segt som bara den...

lördag 7 augusti 2010

Olof Wijk

Det verkar vara populärt att skriva om komplicerade föräldrar just nu. "Leka bland vuxna", som jag skrev om häromsistens är ett exempel, "Skynda att älska" av Alex Schulman och "Mig äger ingen" av Åsa Linderborg är andra goda exempel på denna genre.

En bok som också är inne på samma tema är "Allt vi här drömma om". Den är skriven av Erik Wijk som försöker förstå sin döda pappa Olof Wijk genom att leta bland hans papper, prata med människor som kände honom och läsa andra familjemedlemmars brev och papper. När Erik var liten skilde sig hans föräldrar och pappan drog sig undan till ett eremitliv i en liten avskild stuga. Under årens lopp blev Olof mer och mer paranoid och gömde sig undan de flesta mänskliga kontakter. Erik och hans syster träffade sin far endast ett fåtal gånger under sin uppväxt och då under komplicerade former. Det är ett intressant pussel Erik Wijk lägger och man kan inte låta bli att känna spänning och nyfikenhet över resultatet. Familjen Wijk var en känd redarfamilj i Göteborg vilket säkert påverkade Olof Wijks öde.
Förutom att det är en spännande historia så får man en god inblick i familjens historia och hur det varit att växa upp i den.

fredag 6 augusti 2010

Jag har just gått in från balkongen, i början av sommaren en fantastisk, prunkande oas, nu efter semestern en rostbrun, vissen och lite ömklig rest av våra trädgårdsambitioner eftersom vi inte lejde någon blomvattnare innan vi for på semester.
Hm, nåja, det är fortfarande härligt att sitta där en vacker sommardag som det har varit idag.Efter att ha kommit hem från landet så har vi suttit där och ätit sushi, lyssnat lite på musikvågorna från reggaefestivalen som pågår här i stan. T har surfat på datorn och jag har läst om Barack Obamas våndor som ung, vilsen och färgad i New York. Jag tycker det är befriande med en politiker som berättar öppet om allt dumt han gjort i ungdomen, utan att försköna något. Det känns som om Barack Obamas erfarenheter skiljer sig rätt markant från andra amerikanska presidenters. Hittills ger han ett mycket sympatiskt intryck. Men får en inblick också i hur komplicerat det kan vara att hitta sin identitet. Problematiken har faktiskt vissa gemensamma drag från samernas i "Lappskatteland" som jag skrev om tidigare i sommar, hur underligt den än kan låta...

torsdag 5 augusti 2010

Tantsnusk...?

Nu är allt som vanligt igen! Det är lika trångt och mysigt på morgonen som det ska vara och man måste hålla i sin morgonmacka ordentligt om man vill ha den kvar. Precis när jag skrev det så kom en mallig ettåring med en stulen brödbit som han lyckats komma åt från köksbordet.

Mitt boktips idag är lite av en "tantsnuskbok" (det är kanske bara i min familj som vi använder den termen?). En typisk tantsnuskbok handlar om kärlek och gärna om sex, fast boken jag ska berätta om idag innehåller bara kärlek. Strålande exempel på denna typ av litteratur skrivs av Jackie Collins och Danielle Steele. Men det finns också många författare som inte är riktigt lika tantiga och snuskiga och som jag själv föredrar, t ex Norah Roberts och Catherine Cookson.

"Försoningens stund" av Margaret Pemberton handlar om den unga Rosie som växer upp med sin familj i en välbeställd miljö på 1800-talet. Hennes morfar är en mycket rik ägare av en tygfabrik men eftersom mamman valt att gifta sig med en fattig arbetare så har han sagt upp bekantskapen med henne och hennes familj. Familjen har arbetat sig upp, trots allt, och pappan är numera chef för en annan tygfabrik.
Naturligtvis händer det något som ruskar om familjens tillvaro och som ställer till det.Boken svämmar över av romantik och Rosie är en äkta hjältinnna som inte låter några svårigheter förstöra för henne.

måndag 2 augusti 2010

Barack Obama


Jag sitter i sängen, men en mugg kaffe bredvid mig på nattduksbordet, morgontidningen nära till hands, Barack Obamas bok bredvid tidningen och datorn i knät. Även om jag ser fram emot att min familj kommer hem idag så är det lite lyxigt att kunna sitta i sängen och pyssla med lite vad man vill. Det gäller att passa på att njuta!


Igår kväll började jag läsa Barack Obamas bok "Min far hade en dröm". Trots att jag bara läst ett och ett halvt kapitel är jag redan fascinerad av hans historia. Just nu läser jag om hur han och hans mamma flyttar till Indonesien för att mamman ska gifta sig där. Jag ser fram emot att få en inblick i vad som format honom till den president han är. Hans uppväxt skiljer sig milsvida från andra amerikanska presidenter vilket ju märks i hans politiska framtoning.
Det gick sådär med min fantastiska myskväll då jag såg fram emot att kunna ligga och läsa i timmar med sovmorgon i sikte... Jag läste en halvtimme ungefär och sedan var det samma scenario som vanligt, ont på näsan där den hårda bokpärmen landat fyra gånger för att jag slumrat till. Så det var bara att släcka och borra ner näsan i kudden. Mina pojkar visar inga tecken på att vilja komma hem ikväll heller så jag får väl göra ett nytt försök då.

I sommar har jag läst en bok som heter "Leka bland vuxna" av Sophie Dahl. Sophie Dahl är förresten barnbarn till författaren Roald Dahl. Boken handlar om Kitty som växer upp med sin unga mamma och sina små tvillingsyskon hos sin morfar och mormor. Mamman, Marina är en sökare och rastlös själ och hamnar i en religiös sekt ledd av en indisk guru. Gurun bestämmer att familjen ska flytta till NewYork, från England. Kitty lämnas kvar i England på en internatskola och det är då som problemen börjar. Så småningom flyttar Kitty efter sin familj, men tillvaron blir inte enklare för det. Kitty hamnar på villovägar och lever ett vilt tonårsliv. Marina är en instabil förälder och Kitty fungerar mer som en mamma till henne och sina syskon.
Jag tycker att det var en bra debutbok även om den kanske inte kommer att stanna kvar som en betydande bok i mitt liv.

söndag 1 augusti 2010

Jag sitter här helt ensam! Ja, det är sant! För första gången sedan H föddes ska jag sova helt ensam i natt. H har tagit med sig sin pappa och farbror ut på landet och lämnat mig hemma. Det är både lite skönt och väldigt konstigt. Så, ikväll blir det en myskväll i sängen. En kopp te och en bra bok.

Mitt boktips för dagen är en ungdomsbok. Katherine Paterson heter författaren och boken heter "Gilly Hopkins hittar hem". Boken har några år på nacken men kan varmt rekomenderas ändå. Gilly är en elvaårig flicka som bott hos fosterföräldrar sedan hon var liten. Hon är van att bli bortvald och ivägskickad vilket har fått henne att bli väldigt misstänksam mot vuxna. Hennes dröm är att bli hämtad av sin mamma, som hon har ett kort på. En dag hamnar hon hos maime Trotter, en lite udda men kärleksfull kvinna. Trots att Gilly anstränger sig för att straffa ut sig hos Trotter så får hon bara kärlek tillbaka och till sist börjar hon tro att hon kanske har hittat sin alldeles egna familj. Men, så enkelt är inte livet och plötsligt händer något som förändrar hela tillvaron.