Trevlig lördag på er!

Solen lyser idag, blomflugorna attackerar minsta lilla fruktsmula men myggen börjar tunnas ut lite i alla fall. Fast igår på bokbussen så var det ingen brist på mygg, stora, agressiva och svårdödade. Man undrar vad det är för monster när man smäller en och den i princip bara ruskar på sig och surrar iväg?

Nåja, det här året kommer jag att minnas som det år då naturen fick spel. Det är bara att hoppas att det blir som det ska igen snart. Jag blir förundrad och förtvivlad när jag hör människor som trots alla överväldigande bevis fortfarande vägrar erkänna att vi behöver göra något åt miljöproblemen.

Nej, nu är det ändå lördag och jag vill vara i glad stämning.

Sagostunden i onsdags gick mycket bra. Jag var där i god tid. Barnen satte sig ordentligt på varsin stol och lyssnade uppmärksamt. De tyckte om boken, så pass att en ville höra den en gång till direkt när den var slut och det tycker jag ändå är ett bra betyg. 

Jag känner ofta att jag har stor nytta av mitt förflutna inom läraryrket när jag jobbar. Att ha högläsning, samlingar och hitta varje elevs intresse och motivation är något som jag har jobbat med i snart trettio år (galet när man ser siffran skriven framför sig). 

Dagens boktips är "sången om Akilles" av Madeleine Miller. Boken har några år på nacken men har fått ett uppsving på Booktock.

 

  Berättaren är prinsen Patroklos, vek  och anspråklös till faderns förtret. Han hamnar i trubbel, ofrivilligt, och skickas till ett annat hov där han blir halvguden Akilles vän och vapendragare. Akilles livsuppgift är att bli Greklands främste krigare och trots att han kämpar emot sitt öde så hamnar han i det långvariga kriget i Troja.

Trots att Akilles är den omtalade, stjärnan, så har Patroklos egenskaper som kanske egentligen är viktigare? De två prinsarna älskar varandra men de har inte mycket att säga till om i den mystiska och krigiska världen de lever i.

En mycket läsvärd bok!

 

Långfredag

Precis som det ska vara så består påskdagarna av takdropp, skotersurr, fågeltjiv vid fågelbordet och familjehäng. 

Idag har vi varit ute och grillat i strålande solsken, suttit ute på gården och sedan avslutat dagen med en bastu. Nu är jag nyduschad och ganska mör får jag erkänna.

Imorgon blir det en ny utflykt med grillmackor och sedan ska vi ha äggjakt och påskmiddag för familjens födelsedagsbarn. Den ene har fyllt 14 och den andra fyller snart 73.

Jag är fullständigt fascinerad av domherrarna, kråkorna och skatorna som har så oerhört mycket vårstök för sig. Domherrarna tjafsar och bråkar hela tiden. Både hanar och honor trakasserar varandra, jagar bort vissa artfränder från fågelbordet och flirtar med andra. 

Mitt i alltihop sitter ekorrarna och äter i godan ro. 

Sedan jag kom hit har jag läst två böcker.

Den andra boken om Betty från Hudiksvall som reser till Stockholm, blir hushållerska, och hamnar i trubbel genom att bli kär i en man som sedan försvinner spårlöst mitt under andra världskriget heter "Värma händer" och författaren är Katarina Widholm.

Betty är en handlingskraftig ung kvinna, å ena sidan, och en drömmande ganska naiv person å den andra. Mer än en gång himlade jag med ögonen och tänkte att hon får skylla sig själv när hon gör så dumma saker. Samtidigt så klarar hon sig över förväntan på vissa sätt och tar sig fram i livet bättre än många andra. 

Min andra bok är något helt annat. Neil Gaiman har skrivit en bok om asagudarna, "Nordiska myter". Jag kände igen rätt många av berättelserna men inte alla. Och Neil Gaiman berättar dem på ett eget och roligt sätt. En underhållande bok som väckt intresse hos flera i sällskapet och jag har lånat ut den till nästa läsare.